Disposition för närmaste föreläsningarna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talföljder formler och summor
Advertisements

Urskogs-studien Samhällsekonomiska intäkter och kostnader av att spara vissa urskogar Värderade 11 primära rekreationsområden Enkätundersökning 1100 svenskar.
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
Prisbildning i en marknadsekonomi
Samhällsekonomi 2.
Föreläsning nr 2 röd kurs
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Servicekunskap Lektion 1 s 7-14
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
XanGo Företagets Kompensationsplan -. Fyra sätt att tjäna pengar med XanGo: 1.Direktförsäljning 2.PowerStart – För nya medlemmar Betalas ut veckovis 3.
Skyltning var och hur? Skyltningen utgår från varje lokals speciella förutsättningar och de behov besökarna kan tänkas ha. Skyltar behövs i regel på följande.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Handel i världen - varför då?
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Introduktion Samhällsekonomi
Mer om tidsvärden Jonas Eliasson Professor Transport systems analysis, KTH Director Centre for Transport Studies.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
2 Ändringskvot och derivata
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Föreläsning 2.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Föreläsning 3: Företagets teknologi och kostnader (PR kap 6-7)
Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss?
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Ekonomi och konsumentkunskap Syfte och kunskapskrav Åk.9.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
Lite matterepetition Räknesätten, bråk, förkorta, parenteser
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Monopolistisk konkurrens
Räkna ut priset Först måste man räkna ut vad varan kostar. Två kostnader: fakturakostnad (det man ska betala till tillverkaren) hemtagningskostnad (frakt,
Sveriges bagare och konditorer
Nationalekonomi – vad är det?
Monopolistisk konkurrens
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
The big picture Kort repetition av mikroekonomi
Sveriges bagare och konditorer
Den klassiska handelsmodellen
Privatekonomi – vad är det?
Privatekonomi – vad är det?
Presentationens avskrift:

Disposition för närmaste föreläsningarna • Föreläsning 2 (idag): Konsumentteori, marknadsefterfrågan (Pindyck & Rubinfeld, kap 3-4) • Föreläsning 3-4: Företagets teknologi och kostnader, marknadsutbud (PR, kap 6-8) • Föreläsning 5: Utbudsefterfrågeanalys av ekonomisk politik (PR, kap 9)

Efterfrågeteori • Homo Economicus • Förenkling: En konsuments val mellan två varor (X och Y, mat och kläder, etc) • Teorins struktur: – Konsumentens preferenser (smak) – Konsumentens budgetrestriktion – Konsumentens konsumtionsval

Konsumenten har preferenser över varukorgar, och preferenserna är • Kompletta, dvs konsumenten kan rangordna alla varukorgar • Transitiva, dvs om konsumenten tycker att varukorg A är bättre än korg B, och att korg B är bättre än korg C, så är A bättre än C. • Innebär att mer är bättre (”ickemättnad”)

Preferenserna beskrivs av indifferenskurvan: Alla varukorgar som är sådana att konsumenten får samma ”nytta” Kläder (enheter) U1 Kombinationenerna B,A, & D ger samma nytta. Dessutom, E föredras framför U1 U1 föredras framför H & G 50 G D A E H B 40 30 20 10 Mat (enheter) 10 20 30 40

Om indifferenskurvorna vet vi att • de lutar negativt • de som ligger längre ut är förenliga med större nytta If it sloped upward it would violate the assumption that more of any commodity is preferred to less. Fig 3.3 p. 66

• de inte kan korsa varandra Kläder (enheter) U1 U2 A D B Konsumenten är (enligt grafen) indifferent mellan A, B och D. Men, B innehåller mer enheter än D. Alltså kan Indifferenskurvor ej korsa varandra. Fig 3.4 p. 67 Mat (enheter)

Mer om MRS: MRS visar hur mycket av vara Y (varan på den vertikala axeln) som konsumenten är villig att ge upp för att få en enhet till av vara X (varan på den horisontella axeln) A B D E G Kläder (enheter) -1 -6 1 -4 -2 MRS minskar från 6 till 1 16 14 12 10 8 6 Lutningen i en punkt på en indifferenskurva är MRS, den marginella substitutionskvoten mellan varorna (”marginal rate of substitution”). MRS=en slags derivata 4 2 Mat (enheter) 1 2 3 4 5

MRS = -∆Y/∆X > 0 MRS minskar när vi rör oss efter indifferenskurvan (när vi ökar X). Intuition?

Om budgetlinjen vet vi: • att den har negativ lutning Konsumentens valmöjligheter bestäms av budgetrestriktionen, som beskrivs av budgetlinjen. Budgetlinjen visar de olika varukorgar som kan köpas om en viss given inkomst spenderas. Om budgetlinjen vet vi: • att den har negativ lutning • att lutningen bestäms av relativpriset Kom ihåg Px*x + Py*y=M och den grafen…

A (I/PC) = 40 B 30 10 D 20 20 E 10 G Clothes Pc = $2 Pf = $1 I = $80 Budget linjen C + 2F = $80 (I/PC) = 40 10 20 30 20 engelskt exempel…. 10 Food (units per week) 20 40 60 80 = (I/PF)

Konsumenten maximerar sin ”nytta”, givet sin budgetrestriktion • Den bästa varukorgen måste ligga på budgetlinjen (Varför?) • Konsumenten har maximerat sin nytta när budgetlinjens lutning är lika med indifferenskurvans lutning, dvs när MRS = PX/PY

Hur mäta konsumenters välfärd i kronor och ören? • Def: Konsumentöverskottet är skillnaden mellan det pris som en konsument maximalt är villig att betala för en vara och det pris hon faktiskt betalar • Går att beräkna både för individen och för marknaden • Används ofta för att utvärdera effekter av skatter, tullar, mm.