Hälsokunskapens grunder

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
”Ett skratt förlänger livet”
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Hälsa och Kondition.
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Mentala störningar forts.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Mat och hälsa åk 8.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Blodet och blodomloppet
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Repetition Östersjön.
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Ta ställning och handla!
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Mikroorganismer.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
För dig som har typ 2-diabetes
Andningen Andningen omfattar: In- och utandning
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Vad innebär hälsa för dig?
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Olika folksjukdomar.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Psykosomatiska syndrom
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
Ämnesomsättningssjukdomar
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Blodomloppet och blodet
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Människan som organism
Alkohol och droger En översikt.
Grupparbete och presentation
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Hälsa och Kondition.
Smittsamma sjukdomar.
Blodet Blodtransport.
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Mental hälsa.
Blodomloppet.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hjärtat & Blodomloppet
Repetition av näringslära
Kondition Pulsträning och syreupptagningsförmåga.
Praktisk stressföreläsning
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hjärtat och blodomloppet
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Feber hos barn.
Presentationens avskrift:

Hälsokunskapens grunder

sid. 7-92, 201 - 208 och 219 - 240 Timaktivitet Föredrag Hemuppgifter Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki sid. 7-92, 201 - 208 och 219 - 240 Uppgifter: Föredrag om sjukdomar, hemuppgifter, kursprov Bedömning: kursen bedöms med vitsord som bestäms av Timaktivitet Föredrag Hemuppgifter Kursprov

Varför hälsokunskap? Allmänbildning och värderingar Resurser Stöder den unga människans utveckling Hälsoproblem bland barn och unga Förebyggandet av sjukdomar ur ett folkhälsoperspektiv Framtida yrkesutbildning inom hälsovården Nya aktuella och akuta hälsofrågor Ekonomiska aspekter

Vad är hälsa? Många olika sätt att uppfatta, definiera och beskriva hälsa T.ex. Hans Georg Gadamers definition: ” Hälsa är inte ett tillstånd som man upplever inom sig, introspektivt. Det är snarare ett slags närvaro, att vara i världen, en samvaro med andra människor, ett aktivt och fruktbart engagemang med det som är viktigt i livet” = hälsa på ”metanivå”

En mera officiell defenition är WHO:s hälsodefinition från 1948: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt (högsta möjliga) fysiskt, psykiskt och socialt (andligt/existentiellt) välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller svaghet” Är målet möjligt att nå? Skall betraktas som ett strävansmål, man skall arbeta och sträva mot målet, men kommer aldrig riktigt helt och fullt att nå det Två vägar att sträva mot målet: health protection (att skydda hälsan genom att undvika faktorerna som utgör någon form av hälsoriks) healt promotion (att främja och stärka de faktorer som utgör ett skydd för hälsan)‏

WHO World Health Organization, Världshälsoorganisationen Organisationens syfte är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt. WHO hjälper till att bekämpa sjukdomar och att främja hälsa Exempel på sjukdomar som WHO bekämpar: Sars, Malaria, Aids och Schistosomiasis Tillbaka

KAS är människans sjätte sinne Enligt Aaron Antonovsky (1923-1994) finns det tre faktorer som gör att människan har förmågan att motstå ohälsofaktorer av olika slag: En känsla av överblick (begriplighet)‏ En förståelse för sammanhang (hanterbarhet)‏ En uppfattning om mening (meningsfullhet)‏ Dessa tre faktorer sammanfattade han i begreppet KAS (Känsla Av Sammanhang)‏ KAS är människans sjätte sinne Antonovsky satte fokuset på vad som orsakar hälsa (salutogenes) i stället för på vad som orsakar sjukdom (patogenes)‏

Salutogenes Salus betyder hälsa (och var hälsans gudinna i den grekiska mytologin)‏  Genesis betyder ursprung eller uppkomst Salutogen= faktorer som leder till hälsa

Salutogena faktorer Individ God social kapacitet Familj och omgivning 1. Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ") 2. Tillitsfulla och intima relationer 3. Betydelsefull annan person 4. Klart definierade gränser och subsystem. 5. Klara regler i hemmet 6. Positiv föräldra-barn relation 7. Delade värderingar Individ God social kapacitet Positivt självförtroeend Självständighet Framgångsrik coping Intelligens and kreativitet Utveckling av speciella intressen och hobby Impulskontroll Hög aktivitet och energi

Främja och förebygga Vår hälsa består av många olika beståndsdelar Hälsan är beroende av olika faktorer, delas oftast in i 4 delar: Arvsmassa Levnadsvanor Samhälle Hälsovård Hälsan kan främjas på många olika sätt. WHO indelar den hälsofrämjande verksamheten i fem delområden (s. 32)‏

Det bästa sättet att sköta en sjukdom är att förebygga den Det bästa sättet att sköta en sjukdom är att förebygga den. Förebyggandet kan indelas i tre olika nivåer: Primärprevention, syftar till att förebygga sjukdomar innan de bryter ut Sekundärprevention, man försöker förhindra att ett problem förvärras/bryts ut Tertiärprevention, försöker föhindra sjukdomen att förvärras

Vilka sjukdomar lider finländarna av? Folksjukdomar = de vanligaste sjukdomarna som förorsakar mest lidande och flest dödsfall I Finland klassificeras följande sjukdomar som folksjukdomar: hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, mentala störningar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, ämnesomsättningssjukdomar och sjukdomar i andningsorganen

Kronisk sjukdom= en sjukdom som utvecklas långsamt och som inte kan botas, endast lindras Hur förebygga folksjukdomarna? Förutsättningen är att man vet vad som framkallar sjukdomen Nästan alla folksjukdomar förorsakas av flera faktorer, bl.a. arvsmassa och levnadsvanor. Många folksjukdomar är kopplade till varandra

Mentala störningar Svårt att definiera och klassificiera Kan tala om ströning då en människas sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende förorsakar lidande – begränsar livet I Finland insjuknar 1,5 procent av befolkningen i någon typ av mental störning. Var femte finländare lider av någon slags mental störning.

Depression: 5–6 procent av befolkningen lider av svår depression. Av alla sjukdomar är depressionen nästan den vanligaste orsaken till oförmåga att funktionera I allmänhet en kortvarig reaktion på olika förluster, men kan ifall den fortgår, förvandlas till en sjukdom Hjärnverksamheten ändras, kan lätta på depressionssymptomen med hjälp av läkemedel

PSYKOS: Psykoser är en samling psykiska besvär som kännetecknas av förvrängd verklighetsuppfattning. Kallas ibland ett ’psykiskt chocktillstånd’ Psykoser kan vara akuta, och snabbt övergående eller återkommande. Orsakerna kan vara svåra att finna, men kan utlösas av inre svåra konflikter, förluster, social isolering, eller av biologiska förändringar i hjärnan.

Schizofreni: svåraste formen av psykos, innebär att en människan förlorar kontakten med verkligheten. En del har syn-hörsel, smak- och dofthallucinationer; särskilt inre röster upplevs ofta som väldigt skrämmande. Bipolärt syndrom: Tidigare känt som manodepression. Den insjuknade upplever tidvis depressioner, tidvis starkt upprymda perioder. Däremellan är stämningsläget normalt

ÅNGEST: Ångest är en viktig signal som kan lära oss något om oss själva, och ångest i sig är inte sjukligt. Kraftig, långvarig ångest kan bli handikappande, och beskrivs då ofta som olika ’ångestsyndrom’. Kan upplevas som fysiska reaktioner: andnöd, magsmärtor, hjärtklappning/bröstsmärtor, torr mun. Eller som psykiska uttryck: överdriven oro, förvirring, rastlöshet, otålighet. Beroendesjukdomar: man är beroende av en substans; detta leder till ett problem

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är sjukdomar i hjärtats och resten av kroppens blodkärl Hit räknas olika typer av störningar i cirkulationssystemet: Blodtryckssjukdom: trycket i blodet som cirkulerar i kroppen stiger i artärerna och förblir förhöjt

Kranskärlssjukdom: kranskärlen som förser hjärtat med syre och näringsämnen har förkalkats Blodpropp i hjärtat/hjärtinfarkt: akut version av kranskärlssjukdom. Förkalkningen brister och en klump koagulerat blod bildas och täpper till blodkärlet Hur förebygga? Rök inte! Ät hälsosamt, fiberrikt, fettsnålt och varierat. Undvik mättade fettsyror Gå ner i vikt om du är överviktig Motionera

Blodtryck Systoliskt: Artärtrycket i överarmen uppmätt i hjärthöjd när vänster kammare sammandras maximalt och pumpar ut blod i artären. Normalt 120- 140 mmHg Diastoliskt: Vänster kammare är i vila och blodmängden i artären är minst. Normalt 70-90 mmHg

Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen Till muskuloskeletala sjukdomar räknas skador som läks, ledförslitningar (artros) och långvariga inflammatoriska sjukdomar Artros= ledbrosket förstörs, drabbar oftast knä- och höftledarna Långledsreumatism: leden inflameras OSTEOPOROS: Benskörhet är en sjukdom, som leder till att benstommen förlorar en del av sitt kalciuminnehåll och sin styrka. Sjukdomen är sällsynt före 55 års ålder. Förekomsten stiger kraftigt med åldern. Kvinnor drabbas oftare än män.

RYGGSJUKDOMAR: förekommer hos var tionde finländare, samhällsekonomiskt problem Skolios: Skolios innebär att man har en krokig ryggrad. Ryggraden är böjd i sidled åt vänster eller höger när den betraktas rakt bakifrån

Cancer Cancer hos kvinnor: cancer i brösten, äggstockarna,livmoderhalsen, slidan, urinblåsan Cancer hos män: prostatacancer, testikelcancer  Cancer i mage & tarm: cancer i bukspottkörteln, levern magsäcken, matstrupen, tjock- och ändtarmen Hudcancer: malignt melanom Övriga cancersjukdomar: leukemi, cancer i njurarna, hjärntumörer, lungcancer, lymfkörtelcancer, skelettmetastaser, strupcancer

Carcinogen = cancerframkallande Beningn = godartad tumör Malign = elakartad tumör Metastas = dottersvulst Cytostatika = kemoterapi / cellgift Hur förebygga? Rök inte!, undvik för mycket solljus, skydda dig mot Könssjukdomar, ät fiberrik mat, undvik alkohol, håll vikten under kontroll

ÄMNESOMSÄTTNINGSSJUKDOMAR Diabetes: Diabetes är en grupp sjukdomar där högt blodsocker är den gemensamma nämnaren. Typ 1-diabetes: juvenil diabetes, ungdomsdiabetes. Produktionen av insulin i etacellerna i bukspottskörteln minskar Typ 2 –diabetes: vuxendiabetes, åldersdiabetes. Det finns mer insluin än normalt i blodet och cellerna kan inte utnyttja det (= insulinresistens)‏

Metaboliskt syndrom: talar om metaboliskt syndrom då en människa som har genetiskt anlag för rubbningar i fettomsättningen och eventuell övervikt som kan utveckla ett förstadium till diabetes. Kolesterol: Det behövs i cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner t ex östrogen och testosteron. Det goda:HDL-kolesterol (Hög Densitets Lipoprotein) utgör ca 25-30% av den totala mängden kolesterol i kroppen. Höga halter av HDL har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Det onda: LDL-kolesterol (Låg Densitets Lipoprotein) är en riskfaktor för åderförkalkning. Höga halter av LDL är förenat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom medan låga halter minskar risken.

Fett är viktigt för människans överlevnad Fetma: Fett är viktigt för människans överlevnad Fetma är följden när storleken på fettcellerna eller andelen fettceller i kroppen ökar Fetma definieras med hjälp av BMI (body mass index)‏ Fetma ökar riksen för andra sjukdomar t.ex. Hög blodtryck, diabetes typ 2, gallsten, astma, snarkproblem, cancer, förslitningsskador i lederna, flrfettning av levern, blodfettsrubbningar, infertilitet

ALLERGIER = annorlunda verkan innebär att man reagerar kraftigt på naturligt förekommande proteiner. Kroppens immunförsvar bildar plötsligt antikroppar riktade mot specifika ämnen

LUNGSJUKDOMAR Astma är ett kroniskt syndrom/tillstånd som karakteriseras av upprepade anfall med andnöd, hosta och ytlig andning Det är ett irritationstillstånd som utlöser muskelspasm i luftvägarnas ringformade muskler och svullnad av slemhinnan i luftvägarna. Detta leder till förträngning av de mindre luftvägarna vilket hindrar luftens passage till och från lungorna. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ”Rökarsjukan” leder till att lungornas syreupptagningsförmåga minskar

SMITTSAMMA SJUKDOMAR Smittsamma sjukdomar tillhör fortfarande de vanligaste sjukdomarna och är ett väsentligt problem både för samhället och för enskilda individer Sjukdomar förorsakade av: bakterier=Bakterier är encelliga mikroorganismer som kan föröka sig självständigt genom delning virus=Virus är mikroorganismer som inte kan föröka sig utan hjälp av levande celler svamp= enstaka celler eller trådbildande svamp parasiter= en organism som lever i eller på en annan levande organism och tar sin näring från denna, samtidigt som den orsakar skada

INFLUENSA: en obehaglig virussjukdom som kännetecknas av hosta, muskel- och ledvärk, huvudvärk och feber mellan 38 och 40 grader Farliga bakterier: Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner Haemophilus influenzae kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, t.ex. bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation Meningokockbakterier vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation

”Resenärsjukdomar” DIARRÉ: tunn, ofta förekommande avföring SALMONELLA: bakterie som angriper mage och tarm MALARIA: en allvarlig febersjukdom