EPBD 2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Vad är ekodesign och energimärkning?
Vägval för resurseffektiv effektivisering
Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet
Energieffektivisering i befintliga fastigheter
ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTADSSEKTORN
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Boverkets byggråd
Kalmar Energi, tankar och idéer från en el- och värmeleverantörs perspektiv
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Värme i villan.
Byggnadsvårdsföreningen
Kostnadsfri och opartisk kommunal service
MDK.
Energimyndighetens instruktion
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Energieffektivisering
Välkommen! Stormöte 4 februari 2014 Ortsutveckling FLENS STAD.
Det allmänna ekonomiska läget
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Goda råd är inte dyra! – gratisverktyg i miljöarbetet! Lilliehorn konsult.
Morgondagens fjärrvärme
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
The MOVIDA Project Background: EPBD 2010, compulsory inspection of HVAC- systems. Energy Performance of Buildings Directive Goal –Enhance energy efficiency.
Projektföljeforskning
Regionala miljömålsdagen 8 juni 2011 Lars Nyberg.
V E R S I O N N R 1. 2 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Främjande för energieffektivt byggande
Norrbottens energikontor AB (Nenet) Ulrika Lundberg Projektledare nenet.se.
RR – avslutade projekt Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Ekodesign -Stora energislukare försvinner och ny teknik vinner mark Kraftsamling Lovisa Blomqvist & Carlos Lopes, Energimyndigheten.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Energieffektiviserings direktivet
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
NENET Norrbottens Energikontor Våra förnybara energiresurser , Skellefteå Tekn Dr Kjell Skogsberg.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Energi i tillsynen - ett gott exempel
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Anne-Lee Bertenstam 2013 Värmepumparnas utveckling och potential.
Thore Sahlin Ordförande Svensk Fjärrvärme
Energieffektiviserings stöd Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Föreskrift 2010:1.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
1 L U N D U N I V E R S I T Y – Faculty of Engineering Material – en viktig del av byggnaders totala miljöpåverkan Catarina Thormark Byggmaterialdagen.
Ingvar Andréasson, Boverkets Byggregler - Energiavsnittet Kravet innebär ett fokusfel. Vad samhället totalt tar ut av råvaror för energiändamål.
Nybyggnation med låg energianvändning
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Hastighetsnivåer i en attraktiv stad!
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Anna Green, Miljöenheten.
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Niklas Lundin Näringsdepartementet
Byggsektorns resursanvändning
Bebo Enno Abel Energieffektivisering av befintliga kontorshus Belok:s huvudprojekt
Så här sparar Landstingsfastigheter på energi BILD 2 Energianvändning och klimatpåverkan.
Energieffektiviseringsstöd, Pilotlänsuppdrag, Färdplan 2050 och Klimatsamverkan Skåne.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
När infaller Julafton och hur ofta?
Rubriken kommer här - underrubrik. 2Energy is in the air! Miljö Ekologiskt Energi- effektivitet Energismart Grön el.
Nya byggregler - nya krav för byggnader
Välisolerade ytterväggar eller solel? – Hur ska nybyggda småhus bäst klara kommande energikrav? Carl-Fredrik Klåvus, Aksel Osmanovski Examensarbetare 15.
Passivhuscentrum Västra Götaland Sedan 2008 – Sveriges offentliga miljöcenter för byggnader Mål Utifrån miljömålen verka för fler lågenergibyggnader i.
Länsstyrelsen information Energihandlingsplan Landstinget Västmanland
Presentationens avskrift:

EPBD 2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen Sammanfattning av ”Nearly Zero Energy Buildings” Arbetet med EPBD2

Politiska mål Energieffektiviseringsdirektivet, primärenergi (EU) ./. 20 % till 2020 ./. 50 % till 2050 Jämfört med 1995 Nollenergihus från 31 december 2020

EPDB 2

EPBD 2 Senast den 31 december 2020 ska nya byggnader vara näranollenergibyggnader (NNE-byggnader) När byggnader renoveras ska de i görligaste mån omvandlas till NNE-byggnader.

Definition ”NNE” “nearly zero energy building" means a building that has a very high energy performance, determined in accordance with Annex I. The nearly zero or very low amount of energy required should to a very significant extent be covered by energy from renewable sources, including renewable energy produced on-site or nearby”

Krav på NNE-byggnader Mycket energieffektivt klimatskal Mycket energieffektiva installationer En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar

Nyheter i EPBD 2 1(2) KOM - jämförelsemetod för kostnadsoptimala kravnivåer på energiprestanda.(Art. 3-5). Krav på analys av alternativa energiförsörjnings-system för nya byggnader (Art. 6) Krav på att byggnaders energiprestanda uppgraderas vid ombyggnad (Art. 7)

Nyheter i EPBD 2 2(2) Krav på Nya installationer i befintliga byggnader.(Art 8) Efter 31 december 2020 ska alla nya byggnader vara lågenergibyggnader (Art 9) Efter 31 december 2018 ska nya offentliga vara lågenergibyggnader (Art 9) Utveckling/förtydliganden av energideklarationer (art 10 –12) Utvidgning av krav på inspektion/rådgivning värmesystem och luftkonditioneringssystem (art 14-15). Krav på kompetens även på regional och lokal nivå (art 19)

Uppdrag till Energimyndigheten Ta fram en strategi för att främja ett ökat byggande av lågenergibyggnader i Sverige. Strategin ska bygga på Propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:163) EPBD 2 Ska redovisas till Näringsdepartementet senast 30 september2010. – 18 oktober 2010.

Fortsatt process Regeringsuppdrag till BOV + STEM + SWEDAC Rev. EPBD beslutat / i kraft februari/ mars 2010 Regeringsuppdrag rapporteras sommaren 2010 (1 juli). DS-rapport tas fram och går på remiss till nov/dec 2010 Proposition om ändringar i lagen om energideklarationer m.m. lämnas till riksdagen före sommaruppehållet 2011 Ändringar i förordningar och föreskrifter m.fl. initiativ som inte i sig är kopplade till lagändringar eller behöver bindas med riksdagen kan vid behov ske tidigare.

Energimyndighetens förslag Förslaget till nationell strategi för främjande av lågenergibyggnader kan sammanfattas enligt följande: Målnivåer för år 2020 och etappmål för år 2015 föreslås Alla tekniska egenskapskrav ska uppnås Förslag till styrmedel lämnas Samverkan med samtliga involverade marknadsaktörer erfordras God uppföljning samt kunskaps- och kompetens-uppbyggnad måste säkerställas

Nybyggnad, ej elvärmda Zon I II III Bostäder 75 65 55 Lokaler, grund 70 60 50 Lokaler, tillägg 35 30 25 KWh/m2, år

Nybyggnad, elvärmda Zon I II III Bostäder 50 40 30 Lokaler, grund Lokaler, tillägg 25 20 15 KWh/m2, år

Ombyggnad, ej elvärmda Zon I II III Bostäder 105 90 75 Lokaler, grund 100 85 70 Lokaler, tillägg 50 40 30 KWh/m2, år

Ombyggnad, elvärmda Zon I II III Bostäder 70 55 40 Lokaler, grund Lokaler, tillägg 30 25 20 KWh/m2, år

En bra byggnad? Ett hus som klarar BBR-kraven? Ett hus med litet värmebehov (ev. på grund av hög internvärme eller ”fel bokförd” energi)? Ett hus med bra klimatskärm? Ett hus försedd med kraftvärmeförsörjning? Ett hus med stora förluster som täcks med solenergi? Ett hus med hög COP-värmepump? Ett FTX-hus med hög verkningsgrad? Ett bra driftsatt hus? Ett hus med enkla eller komplicerade system?

Stora eller små system? Källa: Stockholms stad

Kyotopyramiden

Systemkrav Låg användning av primärenergiresurser Lågt effektuttag (höglasttid) Energieffektivt Robust/hög redundans Ekonomi ”Driftbart” – enkelt att sköta

Energisystemet Energi-källa Energi-produk-tion Energi-distribu-tion Byggnad Drift-organisa-tion Brukande

Varaktighetsdiagrammet

En utmaning ”Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat…” Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning

Energieffektiva byggnader En studie som genomförs av Kretsloppsrådet Utgångspunkter: Välbyggda hus med goda driftegenskaper Först låg energianvändning för värme, kyla och fastighetsel Därefter väljs energiförsörjningen.

Energianvändning bostadshus i jämförelse med goda exempel från Bebo-rapport, kWh/m2Atemp

Husens energiflöden redovisade efter användningsområde och energislag i kWh/m2 Objektsnamn Ort våningar/ lgh Elvärme och driftel Fjärr-värme Förnybar energi Hushållsel Uppm. EP BBR Beräknad EP BBR Energi tillskott köpt Anm. Seglet Karlstad 12/44 16 37 - 23 53 76 Atemp schablon Kommendörkaptenen Malmö 4/111 6 72 30 78 66 108 Hamnhuset Göteborg 5/115 25 52 ? 28 77 58 105 Concordia Malmö 7/129 24 26 82 Oxtorget Värnamo 2/40 Sol 12,3 42,8 71 Ej normalårs-korrigerad Sandgrind Kungsängen 2/15 40 COP BVP 5,0 38 47 Uppmätta värden från endast 3 hus. Braskamin Garnsviken Sigtuna 3/68 46 COP BVP 3,2 Hushållsel saknas (uppskattad). Järinge Stockholm 2/16 57 Sol 1,0 /COP BVP 36 85 93 Orrholmen Karlstad 7/630 12 74 86 110 Locus Borlänge 3/101 8 89 97 150 Studentbostäder

Tekniska egenskaper för bostadshusens klimatskärmar. Objektsnamn Byggår /ombygg-nadsår Klimatskärm U (W/m2K) Um (W/m2K) Luftläckning vid 50 Pa Köld-bryggor Ort våningar/lgh Fönster Väggar Tak Seglet Karlstad 12/44 2007 1,0 0,11 0,06 0,229 0,3 85W/K Kommendörkaptenen Malmö 4/111 2008 0,18 0,1 0,28 0,4 Finns ej? Hamnhuset Göteborg 5/115 1,1 0,17 0,09 ? 0,2 -0,6 Concordia Malmö 7/129 2006 0,15 0,225 0,055 W/m2K Oxtorget Värnamo 2/40 0,9 0,07 0,2 Sandgrind Kungsängen 2/15 1,2 0,12 0,6 Garnsviken Sigtuna 3/68 2005 0,13 Järinge Stockholm 2/16 0,16 0,08 Orrholmen Karlstad 7/630 2004-2009 - Locus Borlänge 3/101 1,3

Installationer och energiförsörjning i bostadshusen Objektsnamn Ventilation Värme-distribution Verknings-grad/COP Energiförsörjnings-system Ort våningar/ lgh Seglet Karlstad 12/44 FTX lägenhets- aggregat Golvvärme ?/? Fjärrvärmeretur och el Kommendörkaptenen Malmö 4/111 FTX centralt aggregat Luftvärme med värmetillskott, vätskekopplat ?/- Fjärrvärme Hamnhuset Göteborg 5/115 Luftvärme med värmetillskott genom el 81,5 /- Sol och fjärrvärme Concordia Malmö 7/129 Radiatorer Golvvärme i badrum Oxtorget Värnamo 2/40 87 /- Sol och el Sandgrind Kungsängen 2/15 Frånluft Radiatorer -/ 5,0 Bergvärmepump i varje hus och el. Braskamin Garnsviken Sigtuna 3/68 ?/ 3,2 Bergvärmepump och el, centralt Järinge Stockholm 2/16 Radiatorer och luft Frånluftsvärmepump i varje lgh Orrholmen Karlstad 7/630 -/- Locus Borlänge 3/101

Energianvändning för nya och ombyggda lokalbyggnader, kWh/m2Atemp

Energianvändning nya och ombyggda lokalbyggnader i jämförelse med nya och ombyggda GreenBuilding lokaler, kWh/m2Atemp Energianvändningen Energianvändningen för GreenBuildinglokaler är antingen uppmätt eller beräknat

Husens uppmätta energiflöden och energiprestanda (EP) redovisade efter användningsområde och energislag i kWh/m2(Atemp). Objektsnamn Ort LOA Elvärme och driftel Fjärr-värme Fjärr-kyla Förny-bar energi Verksam-hetsel Uppm. EP BBR Beräknat EP BBR Energi tillskott köpt Hagaporten Solna 28 000 17 48 15 - 47 80 85 127 Kaggen Malmö 8 500 20 35 ? 70 100/120 Västerport Stockholm 20 000 40 45 16 79 101 90 180 Vargbroskolan Storfors 4 000 4* 4 19 39 50-60 58 Gällivare simhall Gällivare 173** 289 462 Efter åtg.

Tekniska egenskaper för lokalbyggnadernas klimatskärmar Objektsnamn Byggår /ombyggnadsår Klimatskärm U (W/m2K) Um (W/m2K) Luftläck-ning vid 50 Pa Köld-bryggor Ort LOA m2 Fönster Väggar Tak Hagaporten Solna 28 000 2008 1,4 0,32 0,13-0,15 ? 0,28/m2BTA Kaggen Malmö 8 500 1,3 0,31 Västerport Stockholm 20 000 1,2 0,23 0,18 Vargbroskolan Storfors 4 000 1,1 0,11 0,08 0,225 0,24 Gällivare simhall Gällivare 1961/

Installationssystem och energiförsörjning för lokalbyggnaderna. Objektsnamn Ventilation Värme- distribution Verknings-grad/COP Energi-försörjnings system Ort LOA Hagaporten Solna 28 000 FTX Radiatorer ?/- Fjärrvärme fjärrkyla Kaggen Malmö 8 500 85/- Västerport Stockholm 20 000 Luftvärme 80/- Vargbroskolan Storfors 4 000 Självdrag hybrid -/- Fjärrvärme el Gällivare simhall Gällivare Ta bort?