Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Berättande texter Kännetecken för berättande texter –
Advertisements

Anne Frank Historia.
En snöskottares dagbok… …eller visst är livet underbart!
En Dag i Ramadan Ramadan
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Satsdelar.
Hans och Greta.
Svenska som andraspråk
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Pronomen.
Relativa pronomen & adverb
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
PowerPoint laget av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
adjektiv och substantiv
Allmän grammatik SATSDELAR
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Det är ett hus kom så åker vi närmare. Då ser vi en man då frågar vi om får kolla runt.
Igår var Lisa på bio..
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
SYNTAX Allmän Grammatik.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Ordklasser.
Satsdelar.
Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10
Satsled och satstruktur
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
DAGENS DIKT I dag är det torsdag och det är mulet - men inte så kallt.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
Kommun - Vara (1470), Kommun - Skara (1495), Kommun - Lidköping (1494), Kommun - Grästorp (1444), Kommun - Essunga (1445) 41 respondenter.
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Luncha och lär! hjälpverb.
DAGENS DIKT I dag är det måndag och det är mulet - men inte så kallt.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
De eller dem, det är frågan?
DEN MAGISKA DÖRREN.
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Den magiska dörren.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
SPARKVIPA.
Syntaktiska funktioner
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Pontus Johansson 1 grammatiker 21.1 G 1 (BBS 7)
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Språksystemet, satsdelar Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Grammatisk terminologi I
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Presentationens avskrift:

Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11

Språkets uppbyggnad Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Fraser och satsdelar Hon har ätit en smörgås med ost och gurka. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan.

Språkets uppbyggnad

Definitioner Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat.

De fem frastyperna Nominalfraser (NP): Verbfraser (VP) den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) ännu inte, hit och dit, visserligen, väldigt starkt Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning

Allmänt om fraser Huvudord Bestämningar till huvudordet substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser???? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten… Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar

Nominalfrasen Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras. Det absolut viktigaste kring nom.fraser (nämn också NP) är att de alltid har ett huvudord som är substantiv eller pronomen. Alla fraser har minst ett huvudord (och kan också har bestämningar). Huvudord och bestämning: men bestämningen påverkar inte den syntaktiska funktionen. En svart hund leker i parken. -> “En svart hund” är subjekt och det skulle också bara “hund” vara om vi tog bort bestämningarna “en svart”. De syntaktiska funktioner som nominalfraser förekommer i är oftast: subjekt, objekt, predikativ. men de finns också inuti adverbial, Exempel på en underställd nominalfras i en nominalfras: Det värsta börsfallet i modern tid Stjärnan på himlafästet

Nominalfrasen - framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus particip är alltså böjningsformer av verb egentligen, men de har en funktion som är likadan som adjektivs. Ibland har participformerna helt tagit över den adjektivistiska funktionen. Funktionen hos adjektivattribut är att ange en egenskap hos substantivet (huvudordet)

Fler framförställda bestämningar morfars fiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken)

Nominalfrasens uppbyggnad Total/ Utpekande Ägande/genitiv Kvantitet/urval Adjektiv-fras Huvudord Efterställda alla dessa mina konstiga idéer som bara ramlar över mig Pelles första ovanliga samlar-kort den för många mycket viktiga arbetslivs-erfaren-heten det sista sedan länge bortglömda arvet från sydlig-are nejder

Bestämningar till nominalfras Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen

NP - efterställda bestämningar Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna, … De efterställda bestämningarna finns i olika varianter. Den första är allmänna efterställda attribut. Precis som de framförställda attributen så anger de egenskap för huvudordet men ofta fungerar de också som ett slags parentes. De vanligaste typerna ser ni på bilden.

Hur känner man igen nominalfraser? Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den. Exempel mening: Nominalfraser adjektivfraser prepositionsfras verbfras adverbfras Den blonda mannen som satt i stolen bredvid ville fortfarande inte ha kaffe.

Var finns nominalfraserna? Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med. Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med. Dimensioner: huvudord-bestämningar funktkon: subjekt, objekt, predikativ, del av andra fraser framförställda-efterställda bestämningar (attribut) definita-indefinita bestämningar

Adjektivfrasen Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfraser har alltid ett adjektivistiskt ord som huvudord (vanligt adjektiv eller particip). Sedan kan man lägga till bestämningar precis som i nominalfraser. I exemplen ovan (speciellt det sista) är det viktigt att skilja mellan adjektivfrasen och substantivfrasen (adjektivfrasen kan ingå i substantivfrasen).

Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Samma som adjektivets!

Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis Adverb kan bara bestämmas av andra adverb eller fraser som har adverbiell funktion.

Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial Samma funktioner som ensamma adverb. Det är ju en endocentrisk fras!!!

Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser. Vad är då en rektion? Jo, det som styrs av prepositionen, t.ex. en nominalfras, infinitav fras eller bisats. Rektionen styrs av prepositionen. Exocentrisk! Kan inte bytta ut PP mot en preositioen bara eller mot rektionen bara. Prep är huvudordet! Undantag: rektionen: pp / adverb - Jag har varit bortrest till alldeles nyligen - det får vänta till efter lunch vänta till ADV -> vanligt Rester från kasussystemet: - tull sjöss, till salu, ur huse Rester från en annan ordföljd: - laget runt, vänner emellan (jmf ”syster min”, jmf norska!)

Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset prepositionsobjekt de väntar på dig Ibland kan det vara svårt att skilja mellan prep + att-sats och flerordssubjunktioner. Han räknade med att snart bli frisk Hon lämnade rummet utan att jag kunde stoppa henne. De närmada sig lösningen genom att ändra förutsättningarna. Till flerordssubjunktionerna räknas: i det att, till dess att, till att, under det att, efter det att, på det att, för att.

Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon.

Verbfrasen Består av ett finit verb + andra verb, verbpartiklar, reflexiva pronomen Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. – Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) Barnet har sovit i den lilla sängen. Han tog genast av sig sin svarta hatt. Exocentriskt! Verbfrasen består av ett finit verb eller ett finit verb plus andra ord. MÅSTE fVerbfraser med ordkombinationer kan vara diskontinuerliga, dvs ha ett annat ord i mitten. Finit + flera infinita: måste kunna äta hade kunnat lära även med particip kom springande, gick sjungandes dikontinuerliga igår blev BBB slagen

Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först. Verbkedjor! Töra - tordes Hjälpverb (har ingen infinitiv!) Verbkedjor med bara inifinita verb finns i infinitivfraser Han lovade sin fru att ha försökt laga ett gott kaffe.

Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) första ledet ofta deaccentuerat betydelsen ej härledbar lexikaliska bestämningar till enskilda led kan inte förekomma begränsningar av böjningsmöjligheterna morfologiska egenheter böjning av hela frasen kan ingå i sammansättning fast ordföljd

subjekt -> agent/upplevare Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare).

Alternativt beskrivningssätt 2: Frasstrukturgrammatik S->NP VP NP->(Det|Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården.

Dependensanalys (automatisk)