Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Meningsbyggnad.

Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

Svenska som andraspråk

Relativa pronomen & adverb

Golv, väggar, tak. fönster och en dörr

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

Luncha & lär! passiv © Birgitta Ryding.

Allmän grammatik SATSDELAR

Igår var Lisa på bio..

SYNTAX Allmän Grammatik.

Luncha och lär! Possessiva pronomen.

ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa

Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.

Satsled och satstruktur

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial

På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.

Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial

Dom, de eller dem? Förklaring.

Våra fyra första satsdelar i korthet

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

BISATS ENLIGT FUNKTION

När ska man använda de och när ska man använda dem.

Den oroliga chefen kollar på klockan, Hans bästa arbetare är sen, Och snart börjar ett viktigt möte. Chefen bestämmer sig för att ringa hem till honom.

Aktiva och passiva verb

Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Mening eller fråga TRYCK F5.

De eller dem, det är frågan?

Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…

Skrivregler & grammatik

Syntaktiska funktioner

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Ordföljden i svenskan (syntaxen)

Regler för citatteknik

Presentation av Ta ej bort detta. Om du gör det är det brott mot våra regler. Reglerna hittar du under sidan OM KLASSKLUR. Läs de innan nedladdning.

Huvudsats och bisats– att bygga meningar

GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

Satsschema - Hur använder man det?.

Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –

GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…

Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.

Skriva meningar i huvudsats

Ordföljd huvudsats.

Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.

Satsdelar Så här hittar du dem!.

Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Svensk grammatik Satslära (Del 2).

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Ordföljd huvudsats.

Satsschema - Hur använder man det?

Satsschema - Hur använder man det?.

Possessiva pronomen.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Presentationens avskrift:

Beskriver vilken funktion orden har i en sats. Satslära Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

Sats och mening En fullständig sats innehåller predikat (p) och subjekt (s). En eller flera sådana satser bildar en mening och avslutas med skiljetecken, dvs. punkt, utropstecken eller frågetecken. Emil viskar. En mening. En sats. Wilma lyssnar.

Satsen består av huvuddelarna predikat och subjekt, men kan också byggas ut med olika bestämningar. Ex: Den uppskrämde Emil viskar och Wilma lyssnar spänt. OBS! Det finns uttryck som inte är hela satser men ändå utgör meningar. Ex: Ja. Hej! Gratulera! Sagt och gjort.

Predikat (p) Miranda huttrar. Pappa satt och sov. Klockan tickade. Talar om vad någon (något) gör eller vad som sker. Är alltid ett verb i någon tempusform. Svarar på frågorna Vad händer? Vad gör någon? Miranda huttrar. Pappa satt och sov. Klockan tickade. Vi ska flytta. Det regnar. Vill du komma hit?

Subjekt (s) Talar om vem, vad eller vilka som gör något. Svarar på frågorna Vem? Vad? Vilka? Vakten sover. Regnet smattrar. Åskknallarna dånar. Är ofta substantiv och pronomen (sådant som är istället för substantiv, han, hon, den, det).

Arbeta i boken Grammatiken i praktiken Sidan 114 uppgift 2. Sidan 117 uppgift 1, 2 och 3. Sidan 118-119 uppgift 4, 5, 6 och 7. Extraövningar: Sidan 116 uppgift 5. Läs på om formellt och egentligt subjekt och gör övningarna 8-9 på sidan 120.

Direkt objekt (dir. obj.) Får man fram genom att fråga: Vad, vem eller vilka + predikat + subjekt? Kan bestå av ett eller flera ord. Malte såg älgen. Jag mötte den unge astronauten. Vi köpte smör, ost och mjölk.

Indirekt objekt (indir. obj.) Svarar på frågan: Åt (för, till, från) vem eller vilka + resten av satsen. Är i de flesta fall en person. Jag köpte honom en present. De vägrade oss tillträde.

Arbeta i boken Grammatiken i praktiken Sidan 122 uppgift 1-3. Sidan 124 uppgift 5-8 Extraövningar: Sidan 123 uppgift 4. Sidan 125 uppgift 9.

Predikatsfyllnad (pf) Efter vissa verb blir den efterföljande satsdelen inte objekt utan predikatsfyllnad (kallas också predikativ). Vanligast vid någon form av verben vara, bliva, heta och kallas. Morgonen var vacker. Hunden heter Buster. Jag blir glad. Marie kallas Mia.

Arbeta i boken Grammatiken i praktiken Sidan 126 uppgift 1. Sidan 127 uppgift 2-3a Extraövningar: Sidan 127 uppgift 3b. Sidan 127 uppgift 4.

Adverbial (advl) När? Hur länge? Hur ofta? – tidsadverbial. Det finns olika slags adverbial. Svarar på frågorna: När? Hur länge? Hur ofta? – tidsadverbial. Igår öppnade en ny affär. Var? Vart? Varifrån? – rumsadverbial. Hon bor i Helsingfors. Hur? På vilket sätt? – sättsadverbial. Han städade noggrant.

Agent Agent anger vem som utför handlingen vid passiv form. Bildas alltid med ordet av. Artisten beundrades av alla. Brevet blev förstört av regnet.

Attribut (attr) Säger något mer om subjektet eller objektet. Är bestämningar till substantiv Jag har en ny, röd cykel. Han har en dator, värd 30 000 kr.