Mat och hälsa åk 8.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Advertisements

Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Hur mycket mat behöver du?
Maten.
Repetition inför NP i biologi
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Kost för idrottare.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Kolhydrater Tre grupper.
Livsmedelskemi.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
ÄMNENA I MATEN.
Träningslära ÅK8.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Vegetariskt.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Energi och Näringsämnen
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Presentationens avskrift:

Mat och hälsa åk 8

WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på både kort och lång sikt. Fetma ökar risken för så kallad åldersdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Hälften av alla vuxna och vart femte barn i Sverige är överviktiga eller feta och siffran ökar.

Kunskap behövs! för att förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa. Bättre matvanor Mer motion Rökstopp - Skulle enligt WHO göra så att hjärt- och kärlsjukdomarna skulle minska med 80 %, åldersdiabetes med 90 % och cancersjukdomar med 30 %.

Vår kropp är uppbyggd av näringsämnen - Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler Vatten Näringsämnen finns i: Livsmedel = t.ex. mjölk, bröd, potatis, grönsaker, frukt, kött, fisk och ägg.

Matcirkeln Om vi varje dag äter något livsmedel från varje grupp får vi en bra variation av näringsämnen.

Energi Energi får vi från näringsämnena fett, kolhydrater och protein. Vi behöver energi för att: hålla rätt kroppstemperatur hålla igång olika organ och funktioner som t.ex hjärta, matsmältning och andning. vi ska utföra ett arbete. Som mått på energi används enheterna kilojoule (kJ) eller kilocalori (kcal). 1 kcal = ca 4,2 kJ

Hur mycket energi behöver vi? Beror på: Ålder Kön Kroppsstorlek Arbete Motionsvanor Klimat Energibalans dvs. energiintag = energiförbrukning (man gör av med lika mycket energi som man stoppar i sig)

Kolhydrater Finns främst i livsmedel från växtriket i form av: Sockerarter – finns i t.ex. frukt, bär, mjölk, läsk, saft, kakor och godis. Stärkelse – finns mycket i mjöl, gryn, ris, pasta, bröd, potatis och rotfrukter. Kostfibrer – ger ingen energi men är bra för: tarmarnas arbete, motverkar förstoppning att det ger större mättnadskänsla, minskar risken för småätande tänderna, risken för karies minskar

RÅD! Undvik söt mat. Välj energi från stärkelserika livsmedel. Ät mer fiberrik mat, t.ex. välj fullkornsbröd istället för vitt bröd Ät mer färska grönsaker, rotfrukter och frukt – minst 500 gram om dagen. Undvik finmald, finfördelad eller mosad mat – det är viktigt att tugga maten.

Fett Fett är uppbyggt av mättade och omättade fettsyror. Omättade fettsyror delas i sin tur in i enkelomättade och fleromättade. Vi behöver fett för att få i oss de fettsyror som kroppen inte kan bilda själv och för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna (A,D,E,K).

Fettets konsistens Hårt fett = hög halt av mättade fettsyror Mjukt och flytande fett = hög halt av omättade fettsyror.

Goda råd! Välj mjukt eller flytande matfett när du lagar mat och bakar. Välj lättmargarin – bordsmargarin på smörgåsen. Välj helst nyckelhålsmärkt matfett, mejeriprodukter och charkvaror.

Protein Kroppens protein byggs upp av aminosyror. Vissa aminosyror kan inte kroppen tillverka själv utan måste tillföras genom det vi äter. Kött, fisk, ägg, ärtor, bönor och linser innehåller de flesta av dessa livsnödvändiga (=essentiella) aminosyrorna.

Varför behövs protein? Protein behövs för: att bygga upp och ersätta kroppens vävnader för att bilda hormoner och enzymer för att ge energi. HORMON = ämne som driver på och reglerar många livsprocesser i kroppen ENZYM = ämne som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själv förbrukas

Brist Brist på protein leder till undernäring. Bristen gör att varken den fysiska eller psykiska utvecklingen sker normalt. Barn som växer drabbas särskilt hårt och får en sjukdom som kallas kwashiorkor. Protein frigörs från musklerna eftersom barnet inte får i sig protein med kosten. Barnens mage sväller upp medan armar och ben är förblir väldigt smala.

Råd! Ät sparsamt med proteinrika livsmedel. Byt gärna ut en köttmåltid i veckan mot ett vegetariskt alternativ med bönor, ärtor och linser. Proteinet som inte går åt för att bygga upp och ersätta celler används som energigivare. Energi får du billigare av kolhydrater som finns i bröd, pasta, ris, potatis och rotfrukter.

Vatten Vatten ingår i alla kroppens vävnader och deltar i alla livsprocesser. Ungefär 60 % av kroppen består av vatten. Varje dag försvinner ca 2 liter vatten med svett, utandningsluft, urin och avföring. Utan vatten klarar vi oss bara några få dygn.

Vattnets uppgifter Vatten: löser och transporterar näringsämnen till kroppens olika delar reglerar kroppstemperaturen för bort avfallsämnen Brist kan ge huvudvärk och trötthet.

Råd! Drick mycket vatten! När du idrottar och svettas förlorar kroppen salt. För att hålla saltkoncentrationen rätt kan du dricka vatten med lite salt i – 1 krm salt/liter vatten