HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2 På den här lektionen kommer du att lära dig grunderna om kroppen, och hur olika kroppsdelar samarbetar med varandra. 1

OM SKELETTET Bild 2 Skelettet består av ca 200 ben. Fungerar som stomme för kroppen och håller den upprest. Tillsammans med musklerna skapar rörelser Skyddar inre organ Stort lager av mineraler I den röda benmärgen bildas blodet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet. Skelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest. Det är också en viktig del i vår så kallade rörelseapparat genom att skelettdelarna fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. När musklerna drar ihop sig och spänns uppkommer rörelser. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tiden ett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tack vare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn, även om vi får i oss mindre mängd mineraler med födan. Slutligen bildas blodet i den röda benmärg som finns i vissa delar av skelettet. 2

OM BEN Bild 4 Rörben Oregelbundna ben Platta ben Alla ben består av kompakt och svampaktig benvävnad. Det gör att benen blir samtidigt hårda, elastiska och relativt lätta. I benen finns också kroppens förråd av mineraler som exempelvis kalcium, fosfat och magnesium. Tre olika typer av ben Skelettets ben kan vara av olika typer: Rörben kallas de långa och smala skelettdelar som finns i armar och ben. Stora rörben är delvis ihåliga inuti. Ändarna är täckta av broskvävnad så att benen lätt kan röra sig mot varandra i lederna. Tvärstrimmig (viljestyrd) skelettmuskulatur fäster vid rörbenen. När musklerna spänns uppstår rörelser i leden. Den kraft som utvecklas förstärks tack vare hävstångseffekten. Korta och oregelbundna ben finns bland annat i våra hand- och fotleder. Även ryggkotorna räknas till denna grupp. Platta ben bygger upp skallen. Även bröstbenet, revbenen, skulderbladen och höftbenen räknas till platta ben. Skelettet liknar armerad betong Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som är en typ av stödjevävnad. Benvävnaden innehåller mycket kollagenfibrer av protein som ger böj- och draghållfasthet, och kalciumkristaller som gör benet hårt. Uppbyggnaden liknar armerad betong. Benvävnaden kan antingen vara kompakt, eller uppbyggd av tunna benbjälkar med benmärg emellan. Den sistnämnda typen kallas svampaktig benvävnad, eftersom den liknar en tvättsvamp. Om alla ben bestod av kompakt benvävnad skulle skelettet bli mycket tungt. Varje ben innehåller både kompakt och svampaktig benvävnad för att skelettet ska vara starkt, men ändå inte för tungt. Trots det utgör skelettet ungefär 20 procent av kroppsvikten. 3

Ledbanden eller ligament håller ihop leden. HUR SER EN LED UT? Bild 4 Ledernas uppbyggnad Skelettets ben hålls ihop med hjälp av leder. I lederna kan också benen röra sig mot varandra, vilket i sin tur gör att hela kroppen kan röra sig. I en led möts två eller flera ben. Den ena ledytan är oftast rundad och kallas ledhuvud. Den andra ledytan har formen av en grop och kallas ledpanna. Både ledhuvudet och ledpannan täcks av brosk. Brosket är hårt och glatt och gör att ytorna tål slitage bättre och lätt kan glida mot varandra. Mellan ledpannan och ledhuvudet finns en tunn spalt som kallas ledspringa. I ledspringan finns en liten mängd ledvätska som fungerar som smörjmedel och minskar friktionen mellan benen ytterligare. Ledvätskan förser också ledbrosket med syre och näringsämnen. Leden omges av en bindvävshinna, ledkapsel. Kapseln sitter fast vid benen och omsluter hela leden. Ledkapseln är förstärkt på några ställen av ledband eller ligament, som är uppbyggda av stram bindväv. Ledbanden håller samman leden och förhindrar onormala rörelser i den. Leden hålls ihop ytterligare tack vare att det alltid finns en viss spänning i de muskler som passerar leden. Dessa muskler fäster vid de ben som ingår i leden. Hur rörlig en led är bestäms av formen på ledytorna, och hur spända de omgivande ledbanden och musklerna är. Benändarna i leden är klädda med ledbrosk. Det gör dem slitstarka. Runt leden sitter en tät ledkapsel som innehåller ledvätska. Ledvätskan smörjer leden. Ledbanden eller ligament håller ihop leden. 4

Ledtypen avgör vilken rörelse som kan utföras OLIKA LEDTYPER Bild 4 Fyra olika typer av leder Alla leder ser inte lika ut och fungerar inte heller på samma sätt, trots att de är uppbyggda på nästan samma sätt. Man skiljer mellan fyra olika typer: Kulleder kan röras åt alla håll. De har ett ledhuvud som ser ut som en kula. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder. Två-axlade leder kan röras i två mot varandra vinkelräta plan. Handleden kan till exempel både böjas framåt, bakåt och i sidled. Även tummens basled kan röras i två plan. Gångjärnsleder kan röras på samma sätt som gångjärnet på en dörr, det vill säga pendling fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden samt fingrarnas och tårnas leder är exempel på gångjärnsleder. Vridleder är mindre vanliga, men finns till exempel mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen. I en vridled kan benändarna bara vridas i förhållande till varandra. Ledtypen avgör vilken rörelse som kan utföras 5

NERVSYSTEMET Bild 2 CNS CENTRAL NERVSYSTEM PNS HJÄRNA RYGGMÄRGEN PNS PERIFER NERVSYSTEM NERVER Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och intellektuella funktioner. Tack vare det kan man tala och skriva. Människan har också ett välutvecklat minne och ett rikt känsloliv. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det går långsammare. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Dessa delar av nervsystemet skyddas av skallens ben och av ryggkotorna. De fungerar som kroppens kommandocentral. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information kallas perifera nervsystemet. Styr kroppens funktioner Nervsystemet har flera övergripande uppgifter i kroppen. Det tar emot olika typer av information, till exempel syn- och hörselintryck, lagrar informationen i minnet och styr kroppens funktioner med hjälp av den informationen. Styrningen av andra vävnader och organ sker dels genom nervtrådar som leder information ut i kroppen, och dels med hjälp av signalämnen som för informationen vidare till muskelceller, körtelceller eller andra nervceller. Nervsystemet påverkar alltså inte bara skelett, leder och muskler, utan styr även kroppens hormoner samt de inre organen. Förutom att registrera olika upplevelser, gör nervsystemet även att man blir medveten om dem. Man blir bara medveten om ungefär en procent av all information som man tar emot från sina sinnen. Resten sorteras bort på vägen. Allt kan inte styras med viljan Den del av centrala och perifera nervsystemet som kan påverkas av viljan kallas somatiska nervsystemet. Den del som inte kan styras medvetet kallas autonoma nervsystemet. Namnet beror på att detta nervsystem arbetar helt självständigt eller autonomt, utan viljans kontroll. Nervsystemet behövs för att kroppens olika delar snabbt ska kunna kommunicera med varandra och fungera som en enhet. 6

HJÄRNAN Bild 4 KROPPENS DATOR VÄGER CA 1,5 KG ANVÄNDER 20% AV KROPPENS BLOD Hjärnan kräver mycket energi Hjärnan ligger väl skyddad i det hålrum som bildas av skallens ben. Den väger knappt 1,5 kilo vilket motsvarar cirka två procent av kroppsvikten, men hjärnan förbrukar 15-25 procent av kroppens energi. Hjärnans olika delar är storhjärnan hjärnstammen lillhjärnan hjärnhinnorna. Hjärnan använder ungefär en femtedel av den syremängd som tillförs kroppen via blodet. Blodet kommer genom två par blodkärl, artärer, som förenas till en ring på hjärnans undersida. Små artärer förgrenas från ringen och når hela hjärnans yta. FÖRBRUKAR 15-25% AV KROPPENS ENERGI TVÅ STORA ARTÄRER TILLFÖR BLODET 7

Muskulaturen skyddar våra inre organ MUSKLER Bild 2 Muskulaturen i vår kropp utgör mer än halva kroppsvikten. Muskulaturen ger oss förmågan att hålla kroppstemperaturen. Muskulaturen stadgar skelettet Muskulaturen gör möjlighet att tala, svälja och tugga Muskulaturen skyddar våra inre organ Det finns ca 600 muskler i kroppen Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även: stadga åt skelettet skydd åt de inre organen möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner kontroll över tarmens och urinblåsans tömning hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna Celler som drar ihop sig Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft. Muskulaturen kontrollerar tarmens och urinblåsans tömning 8

OLIKA MUSKELTYPER Bild 4 Hjärtmuskulatur – Hjärtat Skelettmuskulatur – Rörelseaparaten (Armar, ben mm) Glatt muskulatur – Magsäcken, blodkärl, luftrören mm Tre olika slags muskler Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig. Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare. När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur. Bara skelettmuskulaturen kan styras med viljan 9

MUSKLERNA SAMARBETAR MED VARANDRA Bild 4 Muskler som BÖJER i en led kallas för BÖJMUSKLER Muskler som STRÄCKER i en led kallas för STRÄCKMUSKLER De flesta muskler jobbar i PAR över samma led Den ena muskeln böjer och den andra sträcker. Lika mycket spänning i båda muskler = INGEN RÖRELSE Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop. 10

ANDNING Bild 4 När vi andas kommer luften till lungorna via luftrören. Luftvägarna transporterar luft till lungorna Luftvägarna transporterar gaser till och från lungorna. Dessutom värmer luftvägarna upp inandningsluften och gör den fuktig för att de känsliga lungorna inte ska skadas. Till luftvägarna räknas näsan bihålorna svalget struphuvudet luftstrupen luftrören. Luftrören Luftstrupen delar upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga. Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre förgreningar. De större förgreningarna innehåller brosk för att hålla rören utspända. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrörsförgreningarna i lungblåsor. När vi andas kommer luften till lungorna via luftrören. Vanligtvis finns i luften ca 21% syre. Lungorna består av miljontals små blåsor, och det är i blåsorna som syret tas upp från luften. 11

SYRETRANSPORT Bild 4 Blodet i kapillärerna runt lungblåsorna innehåller koldioxid från kroppens vävnader. Koldioxiden passerar sedan kapillärernas och lungblåsornas väggar till lungorna. När man andas ut lämnar koldioxiden kroppen. I lungblåsorna tas istället syrgas upp från inandningsluften. Syrgasen transporteras motsatt väg från lungblåsorna till kapillärerna, och fortsätter sedan via lungvenerna till hjärtat och vidare ut i kroppen. I lungblåsorna sker utbyte av syrgas och koldioxid. Kroppens minsta blodkärl - kapillärer omringar blåsorna som ett nätverk. 12

HUR GÅR ANDNINGEN TILL? Bild 4 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Det gör att trycket inuti lungsäckarna sjunker och lungorna utvidgas. Luft sugs in i lungorna och når så småningom lungblåsorna. 2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna. Sammandragningen av mellangärdet och musklerna som sitter mellan revbenen gör att vi andas in. Utandningen sker när de musklerna slappnar av. 13

BLODCIRKULATION Bild 4 Blodkärl som leder blodet från hjärtat mot kroppen kallas ARTÄRER. VENER är blodkärl som leder blodet mot hjärtat. De minsta blodkärl i kroppen kallas KAPILLÄRER Hjärtat är en kraftig pump som pumpar ca 10 000 liter blod per dygn. Stora kretsloppet når nästan hela kroppen Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid varje hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når hela kroppen, förutom lungorna. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aorta och artärerna, når kapillärnät ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan går blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna. Lilla kretsloppet går till lungorna Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet. 14

BLODCIRKULATION Bild 4 Förser kroppens celler med viktig näring Sprider olika hormoner och signalsubstanser Hjälper till att hålla kroppstemperaturen Är en del av kroppens immunförsvar Transporterar syre från lungorna till vävnaden Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen vara en del av kroppens immunförsvar hjälpa till att hålla kroppstemperaturen. Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, det så kallade blodtrycket. För bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen Transporterar koldioxid från vävnader till lungorna 15

NIU QUIZ Bild 4 1. Vilken typ av muskulaturen kan vi styra med viljan? 1. Glatt X. Skelett 2. Hjärt Rätt svar: X 2. Hur många muskler finns i kroppen? 1. ca 200 X. ca 400 2. ca 600 Rätt svar: 2 3. Förkortning för central nervsystem är… 1. CNS X. CSN 2. NSC Rätt svar: 1 4. I en led är benändarna beklädda med… 1. Ledväska X. Ledmössa 2. Ledbrosk Rätt svar: 2 5. Vilken ledtyp tillåter rörelse åt alla håll? 1. Vridled X. Kulled 2. Två axlad led Rätt svar: X Tre olika slags muskler Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig. Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare. När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur. 6. Hur mycket väger hjärnan? 1. Ca 1,5 kg X. ca 0,5 kg 2. ca 3 kg Rätt svar: 1 16

INSTUDERINGSFRÅGOR Bild 4 Viken funktion har skelett? Det finns tre olika typer av ben. Vad heter de? Vilken rörelse kan utföras i gångjärns leden? Det finns fyra olika typer av led. Vad heter de? Vad står förkortning PNS för? Vad består den Centrala Nervsystemet av? Det finns tre olika typer av muskelvävnad. Vilka? Vad kallas muskel som sträcker ut sträckmuskeln? Leta efter svar bland bilderna i presentationen. TIPS! Leta efter svaren bland bilderna i presentationen 17