Medicinska kommittén, infektionssjukdomar 2011-06-14 /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö. •Målet med studierna var att beskriva användningen av antibiotika på svenska sjukhus –Indikation/Diagnos –Val.
Advertisements

Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Bakgrund Mer än 20% av antibiotikaanvändningen på sjukhus utgörs idag av profylax mot postoperativa infektioner. Kostnader och ekologiska risker kräver.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
SBU:s rapport Blödande magsår
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
Käkkirurgi = oral & maxillofacial kirurgi
Inga Odenholt, Inf klin MAS
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Okomplicerad cystit i slutenvård
Hos kvinnor med nedre, okomplicerad UVI i behov av antibiotikabehandling är nitrofurantoin och pivmecillinam likvärdiga förstahandspreparat enligt Stramas.
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Nedre UVI inom slutenvården
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Anna Wimmerstedt
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Medicinska kommittén /1 Medicinska kommittén Uppdrag och arbetsgång.
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Hitta på Stramas hemsida. Den röda markeringen visar var i menyn man befinner sig Sidan finns även på engelska.
Preoperativ vaginaltvätt inför hysterektomi -to be or not to be…
Återföring till beredningarna Bemötande 11 mars 2009 Handläggning av patientnämndsärenden. Revisionsrapport 2009 Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör.
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Medicinska kommittén 15 maj
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
Varför minska antalet katetrar och korta katetertiden? Martin Sundqvist Leg läk Avd för klinisk mikrobiologi.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kartläggning av antibiotikaförskrivning inom FTV Landstinget Kronoberg.
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
Medicinska kommittén Regionala medicinska rådet 1.Måluppfyllelse HbA1c
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Landstingsdirektörens stab Verksamhetsresultat årsrapport 2011 Vårdval Norrbotten.
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
SBU-rapporter.
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Antibiotikaprofylax i tandvården – lathund Kronoberg Huvudbudskap Ett gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska infektionsrisken vid.
Syfte Kartlägga systematiska översikter som utvärderar
Vårdrelaterade infektioner
Godbitar från Inkontinensregistret årsrapport 2015
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Strama Jönköping Kvartal
SPOR ANVÄNDARMÖTE MARS 2018.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /2 Starkt vetenskapligt stöd för nytta av antibiotikaprofylax vid Ingrepp i tjocktarm, ändtarm, magsäck Operation i kärl inklusive pacemaker inläggning Bröstcancerkirurgi* Borttagning av livmoder Ledproteskirurgi och op av slutna frakturer* Transrektal biopsi i och resektion av prostata (Op i Hjärta och avancerad ÖNH tumörkirugi) * Förbättringspotential finns

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /3 Ingen nytta visad vid Bråckkirurgi Gallbåsekirurgi* Artroskopi Tonsillektomi * Förbättringspotential finns

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /4 Övriga slutsatser Uppföljning av postoperativa infektioner! –Förbättringspotential finns i Kronoberg Saknas vetenskaplig dokumentation vid en mängd ingrepp  ingen SBU rekommendation –Om profylax ska ges –Vilket preparat som ska rekommenderas Endos profylax sannolikt tillräckligt –Är standard i Kronoberg sedan 2006 (enda undantag proteskirurgi knä/höft) –Dock noteras

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /5

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /6 Problem Begränsat vetenskapligt underlag för många vanliga ingrepp Inga rekommendationer om preparatval Fullt med ovanliga ingrepp Ökande antibiotikaresistens  äldre studier kanske inte gäller (ex kombinerad trimetoprim-ciprofloxacin resistens hos E.coli hos kirurgens män 18% 2009)

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /7 Strama Kronobergs strategi Hösten 2010 –Kontroll av existerande PM –Inga stora fel i gällande rutiner, men förbättrningspotential finns 2011 –Kontakt med klinikerna för info och fördjupad diskussion –Revision tillsammans med klinikerna av existerande PM (hösten) –Initiativ till LMV om workshop

Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /8 ”Rätt använd kan antibiotikaprofylax minska den totala användningen av antibiotika.” (SBU 2010) Och lidande för patienten… (MS)