BLODKOAGULATION, fysiologisk

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

FENYLKETONURIA - PKU Petra Båth KEM 060 Biokemi 1 Elin Johansson
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
AmmarMajeed Medicinkliniken
Blodet och transporterna
När ska man överväga hematologisk sjukdom?
Repetition inför NP i biologi
Obstretisk massiv blödning
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Ansträngningsutlöst bronkkonstriktion
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
Handläggning av obstetrisk blödning
Beroende och den växande hjärnan
Livet efter gastric bypass
Trombolys vid hotande hjärninfarkt
På avdelning och laboratorium
ALBUMIN I URIN.
Njurfysiologi och behandling av njursvikt
Blodet Blodet har många uppgifter
Självevaluering Hyperlipidemi, T3 Susanne Hilke, Klinisk Kemi
Akut ischemisk hjärtsjukdom
Disposition Allmänt prehospital vård/aspekt akuta koronara syndrom.
Pulmonell hypertension och högerkammarsvikt
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Genetik II
Actilyse Alteplas ATC-kod: B01A D02 Godkänd: (MR)
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Koagulation och antikoagulantia
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Blödning I samband med partus.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Koagulatinsrubbningar på IVA, DIC och andra svårtolkade tillstånd.
Anna Kohlén Marika Storskrubb
Behandlingsrekommendation för:
Metoder för att mäta lätta kedjor i urin och serum
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Anamnes Kliniska undersökningar Laboratorieundersökningar Observation
Människan: Blodomloppet
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Hjärta/cirkulation/blod
Liten översikt och lite diagnostik
Smittspårarutbildning
Introduktion till metabolismen
Nålstick med akupunktur
Blödarsjuka – En blodig sjukdom Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Sara Ahmed, Elmira Abdolkhani och Jimmy Jakobsson Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet.
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Vad är Leorvision? Vi tar kundens reklamfilm ut i stadsmiljön med bibehållen kvalitet Möt kunderna med reklambudskapet där de tar sina köpbeslut Fungerar.
Blodet och transporterna
Immunförsvaret.
Hjärtat & Blodomloppet
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Anna Feldreich, sjukhustandläkare, Med dr. Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI. Inger Johansson, läkare, docent Sektionen för farmakogenetik,
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi
” Ett rör för att samla blod, är det inte bara ett rör ”
Lösta molekyler och joner
Koagulation ST-undervisning 2017.
Blodets innehåll Blodplasma 55% Blodceller 45%.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Hematologi Johanna Ungerstedt Specialistläkare, Docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Namn Efternamn 14 november 2018.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Mikroundervisning akuten Kungälv
Varför blöder det? Jonas Wallvik Umeå
Kronisk lymfatisk leukemi
Presentationens avskrift:

BLODKOAGULATION, fysiologisk HEMOSTAS ANTI-HEMOSTAS Ann-Kristin Öhlin 2004

BLODKOAGULATION, rubbad balans ANTI-HEMOSTAS HEMOSTAS Ann-Kristin Öhlin 2004

BLODKOAGULATION, rubbad balans HEMOSTAS ANTI-HEMOSTAS Ann-Kristin Öhlin 2004

HEMOSTAS – STEG 1 ADHESION (SEKUNDER) Ann-Kristin Öhlin 2004

HEMOSTAS – STEG 2 FORMFÖRÄNDRING DEGRANULERING AGGREGATION (SEKUNDER) Ann-Kristin Öhlin 2004

HEMOSTAS – STEG 3 FIBRINBILDNING (MINUTER) Ann-Kristin Öhlin 2004

HEMOSTAS – STEG 4 KONSOLIDERING (TIMMAR) Ann-Kristin Öhlin 2004

TROMBOCYTER Trombocyterna bildas från benmärgens megakaryocyter Det finns normalt 150-350 x 109/L trombocyter i perifert blod Medellivslängden för trombocyten är 9-10 dagar i perifert blod Trombocyterna saknar cellkärna = har ingen proteinsyntes Trombocyterna innehåller: -Granula med: fibrinogen, PDGF (platelet derived growth factor), fV (koagulationsfaktor V), vWf (von Willebrand faktorn), trombospondin, trombocytfaktor 4, -tromboglobulin m fl Dense bodies med: ADP, ATP, Ca2+, serotonin m fl Ann-Kristin Öhlin 2004

TROMBOCYTENS ROLL I DEN PRIMÄRA HEMOSTASEN ADHESION (GPla, GPIb, vWf) KÄRLSKADA FORMFÖRÄNDRING =AKTIVERING SEROTONIN ADP TROMBOXAN A2 AKTIVERING AV NYA TROMBOCYTER AGGREGATION (GPIIb, TROMBOSPONDIN) Ann-Kristin Öhlin 2004

Von Willebrand faktorn (f VIII:R:Ag) Cirkulerar i komplex med fVIII och kallas därför ibland fVIII-relaterat antigen (f VIII:R:Ag) Bildas i endotelceller (där det förvaras i Weiber-Palade bodies) och megakaryocyter = finns i trombocyter Cirkulerar i blodet som högmolekylära multimerer Nödvändig för trombocyternas adhesion till subendoteliala strukturer (kollagen bl a) Ann-Kristin Öhlin 2004

DEFEKT PRIMÄR HEMOSTAS Trombocyten -minskat eller ökat antal = kvantitativ defekt -nedsatt funktion = kvalitativ defekt Von Willebrand faktorn -sänkt halt = kvantitativ defekt Ann-Kristin Öhlin 2004

KVALITATIVA TROMBOCYTDEFEKTER TROMBOCYTOPATI Ärftliga rubbningar Bernard - Souliers syndrom (Glykoprotein 1b) Glanzmanns trombasteni (Glykoprotein IIb -IIIa) Grey platelet syndrom (-granula-defekt) Förvärvade rubbningar Uremi, myelom, läkemedel m m Ann-Kristin Öhlin 2004

KVANTITATIVA TROMBOCYTDEFEKTER TROMBOCYTOPENI Nedsatt produktion - benmärgsskada / benmärgsinsufficiens - läkemedel - etanol Ökad destruktion / förbrukning - immunologiskt betingat (sjukdom, läkemedel) Ändrad fördelning - splenomegali (PSEUDOTROMBOCYTOPENI…EDTA) Ann-Kristin Öhlin 2004

KVANTITATIVA TROMBOCYTDEFEKTER TROMBOCYTOS Posttraumatisk Kronisk inflammation Kronisk järnbrist Avgiftning (etanol) Myeloproliferativa syndrom (polycytemia vera, KML, myelofibros, essentiell trombocytemi) Ann-Kristin Öhlin 2004

Koagulationskaskaden ”yta” kontaktfasen trombin f XIIa trombin Antikoagulation Ca2+ f VII, TF f VIIa, TF f XIa f XI PL, Ca 2+ Ca2+ Ca2+ APC, fV, protein S f IXa f IX f IX f VIII f VIIIa f VIIIi Ca2+ PL, Ca 2+ trombin, f Xa f Vi f X f X f Xa protein S f V f Va protein C APC protrombin trombin (aktiverat protein C) trombomodulin fibrinogen fibrin plasminogen u-PA t-PA f XIIIa f XIII tvärbundet fibrin Ann-Kristin Öhlin 2004 plasmin nedbrutet fibrin

VITAMIN K BEROENDE KOAGULATIONSFAKTORER Protrombin = f II fVII fIX fX Binds till negativt laddade fosfolipidytor t ex aktiverade trombocyter Ann-Kristin Öhlin 2004

VILKEN KONCENTRATION BEHÖVS FÖR EN NORMALT FUNGERANDE HEMOSTAS? Faktor Trivialnamn Konc I Fibrinogen 1 g/L II Protrombin 30-40 % V Proaccelerin 30-40 % VII Prokonvertin 30-40 % VIII Anti hemofili A faktor 30-40 % IX Christmas faktor 30-40 % X Stuart-Power faktor 30-40 % XI Plasma tromboplastin anticendent 20 % XII Hageman faktor 0 XIII Fibrinstab faktor 1 % Prekaliikrein Fletcher faktor 0 HMWK William-Fitzg-Flaug 0 Ann-Kristin Öhlin 2004

DEFEKT SEKUNDÄR HEMOSTAS FÖRVÄRVADE RUBBNINGAR -IMMUNOLOGISKA SJUKDOMAR -LEVERSJUKDOMAR -GALLVÄGSOBSTRUKTION -FETTMALABSORPTION ÄRFTLIGA RUBBNINGAR HEMOFILI A fVIII 1/5-10 000 HEMOFILI B fIX 1/50 000 HEMOFILI D fXII sällsynt T ex HEMOFILI A= fVIII-BRIST Svår: < 1 % Moderat: 1-4 % Mild: > 4 % Ann-Kristin Öhlin 2004

PROTEIN C SYSTEMET + fVIII fVIIIa fVIIIi Aktivt Protein C fV f Va f Vi Protein S fVIII fVIIIa fVIIIi Aktivt Protein C fV f Va f Vi Protein S PROTROMBIN TROMBIN + Protein C Trombomodulin HEMOSTAS ANTI-HEMOSTAS Ann-Kristin Öhlin 2004

ANTITROMBIN ANTITROMBIN fXII fXIIa fXI fXIa fIX fIXa fX fXa PROTROMBIN Ann-Kristin Öhlin 2004

DEFEKTER I HEMOSTASENS REGLERING ANTITROMBIN PROTEIN C PROTEIN S APC-RESISTENS TROMBOMODULIN ? ? Ann-Kristin Öhlin 2004

DEGRADATIONSPRODUKTER FIBRINOLYSEN INTERN AKT (via KALLIKREIN) EXTERN AKT (tPA) EXOGEN AKT (UROKINAS, STREPTOKINAS) 1-ANTIPLASMIN 2-MAKROGLOBULIN REGLERAR FIBRINOLYSEN GENOM PLASMINAKTVERING PLASMIN PLASMINOGEN FIBRIN DEGRADATIONSPRODUKTER (=FDP) Ann-Kristin Öhlin 2004

Degradationsprodukter PLASMINOGEN EXOGENA Streptokinas Anistreplas APSAC Rekombinant t-PA Rekombinant scu-PA ENDOGENA t-PA u-PA Plasminogen-aktivator hämmare PAI-1 PAI-2 Plasminogen Plasmin Antiplasminer 2-antiplasmin 2-makroglobulin Tvärbundet fibrin Tromber Hemostatiska pluggar fV fVIII Fibrinogen Degradationsprodukter Ann-Kristin Öhlin 2004

DEFEKT FIBRINOLYS BLÖDNING TROMBOS T.ex. PA-1 T.ex. PLASMINOGEN 2-ANTIPLASMIN 2-MAKROGLOBULIN T.ex. PLASMINOGEN t-PA u-PA Ann-Kristin Öhlin 2004

ENDOTELCELLENS BIOLOGISKA AKTIVITET UNDER FYSIOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN aktivt Protein C Trombomodulin Trombin Protein C HEPARAN Antitrombin Proteashämning ENDOTEL-CELL Prostacyklin Hämmar trombocytaggregationen Vasodilatation EDRF ADPase ENDOTEL-CELL Plasminogen Fibrinolys Plasminogen- aktivator Ann-Kristin Öhlin 2004

ENDOTELCELLENS BIOLOGISKA AKTIVITET EFTER AKTIVERING AV EX CYTOKINER fVIIa fX Tissue factor fXa PROTROMBIN fV TROMBIN LAM PAF PDGF Trombocytaggr Plasminogen aktivator inhibitor Fibrinolys Ann-Kristin Öhlin 2004

VID TROMBOSBENÄGENHET ELLER BLÖDNINGSBENÄGENHET Övriga familjemedlemmar = ärftlighet? Debutålder? Andra sjukdomar? Var sitter tromboserna? Hur yttrar sig blödningarna? Laboratoriediagnostik -Klinisk kemi -Koagulationslaboratorium Ann-Kristin Öhlin 2004

BEHANDLING BAKOMVARANDE SJUKDOM t ex leversjukdom t ex läkemedel TROMBOCYTTRANSFUSION ANTITROMBOCYTFARMAKA, t ex ACETYLSALICYLSYRA FAKTORKONCENTRAT ANTIKOAGULANSBEHANDLING, t ex Antitrombin, Heparin, LMWH, Hirudin, K-vitamin antagonister, trombinhämmare PROTEIN C? TROMBOMODULIN? Ann-Kristin Öhlin 2004

PRIMÄR HEMOSTAS BLÖDNINGSTID (IVY) REFERENSINTERVALL : 6-12 MIN (VUXNA) Mäter bildningen av en trombocytplugg i prekapillära arterioler och postkapillära venoler efter ett standardiserat snitt i underarmens volarsida (t ex Simplate II). Mäter trombocytfunktion och von Willebrand faktoraktivitet (men är förlängd även vid Ehler-Danlos syndrom= typ III kollagenbrist, osteogenesis imperfecta, hos vissa pat med hemofilli, vid svår hypofibrinogenemi och vid fV-brist). Ann-Kristin Öhlin 2004

PRIMÄR HEMOSTAS BLÖDNINGSTID (IVY) TROMBOCYTRÄKNING SCREENINGANALYSER BLÖDNINGSTID (IVY) TROMBOCYTRÄKNING (TROMBOCYTFUNKTIONSTESTER) Ann-Kristin Öhlin 2004

BLÖDNINGSTID - TROMBOCYTTAL ANTAL TROMBOCYTER x 109/L 30 25 UREMI vWsjd =ITP ASA 20 15 10 5 PAT MED TROMBOCYTOPENI 10 20 30 40 BLÖDNINGSTID (min) Ann-Kristin Öhlin 2004

SEKUNDÄR HEMOSTAS SCREENINGANALYSER P-APT-tid mäter intrinsicfaktorernas aktivitet, d v s High Molecular Weight Kininogen, Prekallikrein, fXIIa, fXIa, FIXa, fVIIIa, fXa, fVa och fIIa P-Protrombinkomplex (PK, INR) mäter aktiviteten hos de vitamin K beroende koagulationsfaktorerna (fVIIa, fXa och fIIa) Ann-Kristin Öhlin 2004

PK (INR) fXI fXII fXIIa fXIa fIX fIXa fX Protrombin Fibrinogen Fibrin fXa fVIIa Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin Ann-Kristin Öhlin 2004

PK (INR) VENÖS ELLER KAPILLÄR PROVTAGNING PATIENTPLASMA (fII, fVII och fX) + BOVIN PLASMA SOM SAKNAR fII, fVII och fX FOSFOLIPID VÄVNADSTROMBOPLASTIN Ca++ PK (INR) Ann-Kristin Öhlin 2004

HUR MYCKET MÅSTE AKTIVITETEN AV EN FAKTOR SJUNKA FÖR ATT PK (INR) SKALL PÅVERKAS? Känsligheten högst för sjunkande fVII halt: fVII c:a 30 % = PK ökar Känsligheten lägre för sänkt halt av protrombin fII c:a 30 % = PK fortfarande inom referensområdet Ann-Kristin Öhlin 2004

APT-tid ANALYSMETOD ENDAST VENÖS PROVTAGNING ____________________________________________________________ Patientplasma (HMWK, Prekallikrein, fXII, fIX, fVIII, fX, fV, fII och Fibrinogen) + Aktivator (Ellaginsyra, Kaolin eller Celite) Fosfolipid (Cefalin, Inositin eller PF3) Ca++ APT-tid=antal sekunder till koagel bildas Ann-Kristin Öhlin 2004

HUR MYCKET MÅSTE AKTIVITETEN AV EN FAKTOR SJUNKA FÖR ATT APT-TIDEN SKALL BLI FÖRLÄNGD? Faktor Akt (%) APTT (sek) II 100 25 25 25 5 33 0 125 XII 50 38 25 43 5 54 0 188 Ann-Kristin Öhlin 2004

UTFALL AV SCREENINGANALYSER VID OLIKA KOAGULATIONSDEFEKTER DEFEKT APTT (sek) PK (%) _______________________________________________________________ Trombocytdysfunktion N N Hemofili A (f VIII brist) Förlängd N Hemofili B (f IX brist) Förlängd N fV brist Förlängd N fVII brist N Låg fX brist Förlängd Låg Ann-Kristin Öhlin 2004

SPECIFIKA ANALYSER Fibrinogenanalys – immunkemisk metod eller koagulationsmetod Faktoranalyser -koagulant aktivitet – bristplasma-baserade analyser -antigenkoncentration-immunkemiska metoder Analys av antihemostasfaktorer -funktionella metoder Analys av enskilda komponenter i det fibrinolytiska systemet Ann-Kristin Öhlin 2004