Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i ”Vad kostar det?”-frågor Skilj mellan kostnader för en resurs (arbete, material och maskiner) och kostnader för det företaget presterar! Självkostnadskalkyler rör kostnader för det företaget presterar Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler) * Fullständig kostnadsfördelning -> självkostnadskalkyl (Absorbtion costing) * Ofullständig kostnadsfördelning -> bidragskalkyl (Variable costing) * Självkostnadskalkyl och styrning i tillverknings-, tjänste- och handelsföretag Stegfördelning ”Vad kostar en huvudverksamhet?” ”ABC-Accounting” och ”Activity Based Management”

Periodkalkyler Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och serieproduktion. Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion = Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)

Exempel på periodkalkyler Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar 10 000 chokladaskar per månad. Den fasta kostnaden uppgår till 500 000 kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen 8 000 askar och under september 12 000 askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden per ask och vinsten i respektive månad! Divisionskalkyl: Självkostnad aug = (500 000 + 30 * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = 220 000 kr Självkostnad sep = (500 000 + 30 * 12 000)/ 12 000 = 71,67 kr/ask Vinst = 12 000 * (120 – 71,76) = 580 000 kr Normalkalkyl: Självkostnad aug = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask Vinst = 8 000 * (120 – 80) = 320 000 kr (kalkylmässigt resultat!) Självkostnad sep = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask Vinst = 12 000 * (120 – 80) = 480 000 kr (kalkylmässigt resultat!) Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst + under/övertäckning av fasta kostnader Nettoresultat = 320 000 + [ 500 000/10 000 *(8000 - 10 000)] = 320 000 -100 000 = 220 000 kr Nettoresultat = 480 000 + [ 500 000/10 000 *(12 000 - 10 000)] = 480 000 + 100 000 = 580 000 kr Minimi-kalkyl: Självkostnad mimimi = särkostnad = i detta fall RK = 30 kr/ask i båda månader

Över- och undertäckning av fasta kostnader Den fasta kostnaden är priset för att hålla en viss kapacitet. En normal verksamhetsvolym motsvarar en fast styckkostnad som det gäller att leva upp till för att möta företagets krav på effektivitet. Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal) Täckta fasta kostnader = FK/st * Qv Övertäckning 500 000 kr Budgeterade fasta kostnader Undertäckning 50 kr/ask Q normal 10 000 askar Verksamhetsvolym Fast styckkostnad eller FK enligt standard!

Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl Ekvivalentkalkyl används i företag där ett eller ett fåtal råvaror/halvfabrikat ger upphov till ett brett sortiment av produkter, t ex mjölk som er upphov till mejeriprodukter, råolja som ger olika oljeprodukter eller kött som ger olika köttprodukter. Den totala kostnaden för verksamheten fastställs och sedan fördelas på produkterna med hjälp av produkternas s k ekvivalenttal. Ekvivalenttalet återspeglar produktens resursanspråk, t ex storlek, vikt, halt eller annan faktor som visar produktens andel av den totala produktionen. Produkternas styck- eller självkostnad bestäms av produktens andel av den totala ekvivalentmängden. Restkalkyl Metoden tillämpas när produktionen av huvudprodukten också ger upphov till biprodukter vid sin framställning och som är möjliga att sälja, t ex flis vid produktion av sågade trävaror eller kli vid produktion av mjöl. Vid en restkalkyl beräknas bidraget från den mängd biprodukt som genereras vid framställning av en viss mängd huvudprodukt. Bidraget för biprodukten dras av från huvudproduktens produktionskostnad. Återstoden blir huvudproduktens självkostnad.

Exempel på ekvivalentkalkyl och restkalkyl Ett sågverk skär upp och levererar plankor av ett visst snitt i längderna 2m, 3m och 5m i mängderna 22 500, 25 000 respektive 12 000 plankor per månad. Totala produktionskostnaden för en normalmånad är 2 700 000 kr. Vad kostar företagets produkter (2m-, 3m- och 5m-plankor) per enhet? Vad är produktionskostnaden för varje produktsort om framskärning av varje meter planka ger upphov till 0,5 kilo flis som säljs till energibolag och andra företag trävarubranschen för 2 kr per kilo. Flisen kostar 0,80 kr per kilo att tugga ner till spån och att transportera till kund. Vad kostar företagets produkter i produktionskostnad enligt en restkalkyl?   Exempel på Ekvivalentkalkyl   Produktens Produkt Volym Ekvivalenttal Ekvivalentmängd totalkostnad självkostnad/st 2m 22 500 2 45 000 675 000 kr 30 kr 3m 25 000 3 75 000 1 125 000 kr 45 kr 5m 12 000 5 60 000 900 000 kr 75 kr 180 000 2 700 000 kr 15 kr Produkt   2m 3m 5m Produktionskostnad enligt ekvvivalentkalkyl 30 kr 45 kr 75 kr Mängd biprodukt i kilo 0,5 1 1,5 2,5 Särintäkt för biprodukt 2,00 kr 2 kr 3 kr 5,00 kr Särkostnad för biprodukt 0,80 kr 1,20 kr Bidrag från biprodukt/st 1,80 kr 3,00 kr Produktionskostnad enlt restkalkyl 28,80 kr 43,20 kr 72,00 kr

Självkostnad enligt påläggskalkyl Direkt kostnad En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material Indirekt kostnad Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex materialomkostnad (MO, tillverkningsomkostnad (TO), administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO). Varför klassas vissa kostnader som indirekta? Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta

Självkostnad enligt påläggskalkyl Kriterier för nyckel: Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn) Direkta kostnader Kostnadsslag Kostnadsbärare Fördelade kostnader Kostnadsställe Indirekta kostnader

Fördelningsnycklar och kausalitetsprincip Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta kostnader: Tid (arbetstid, maskintid) Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv) Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr) Kausalitetsprincip Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv.

Kostnadsslag på olika kostnadsställen Materialomkostnader (MO) kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på lagerhållning av varor. Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material (dm) Tillverkningsomkostnader (TO) kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll av maskiner, produkter i arbete. Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning kostnad för företagsledning och central administration (personal, ekonomi och IT) samt marknadsföring (PR, reklam och kampanjer) och försäljning. Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad sålda varor (TVK)

Beräkning och tillämpning av påläggssats Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden T ex TO = 5 000 000 kr/år Välj fördelningsgrund eller nyckel T ex värdet av direkt lön Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden Direkt lön = 2 500 000 kr/år Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden TO / DL = 5 000 000 / 2 500 000 = 2,0 eller 200% på direkt lön Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr

Kalkykmodell för påläggskalkyl i Tillverkande företag Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Materialomkostnad (MO) Tillverkningsomkostnader fasta (TOF) Tillverkningsomkostnader rörliga (TOR) Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty) Tillverkningskostnad (TVK) Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO) Direkta försäljningskostnader (t ex provision) SJÄLVKOSTNAD

Orderkalkyl i tillverkande företag -medaljfabriken Följande årsdata gäller för AB medaljfabriken: Direkt lön 1 200 000 kr Direkt material 2 000 000 kr Materialomkostnad 200 000 kr Tillverkningsomkostnad (rörliga) 600 000 kr Tillverkningsomkostnad (fasta) 1 500 000 kr Affärsomkostnader 1 100 000 kr Totala intäkter 8 250 000 kr Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit under året, för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna. Hur stor är företagets genomsnittliga vinstmarginal i procent? AB medaljfabriken ska lämna en offert på 200 st av guldsmycket Jaw. Den direkta materialkostnaden beräknas till 1200 kr per styck och den direkta lönen till 300 kr per styck samt en fast särkostnad på 5 000 kr för hela ordern. Vad kostar Jaw per styck och hur stor är ordervärdet? Vad skulle 500 av den väldekorerade bronsmedaljen Saw kosta om den kostade 250 kr i material och 500 kr i lön samt 20 000 kr i en fast ordersärkostnad? Vad är självkostnaden enligt en minimikalkyl? Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i vinstmarginal?

Lösning till orderkalkyler i medaljfabriken Kostnader Påläggsbas eller nyckel Påläggssats Direkt lön 1 200 000 kr   Direkt material 2 000 000 kr Materialomkostnad 200 000 kr direkt material 10,00% på dm Tillverkningsomkostnad, rörliga 600 000 kr direkt lön 50,00% på dl Tillverkningsomkostnad, fasta 1 500 000 kr 125,00% Total tillverkningskostnad 5 500 000 kr Affärsomkostnader 1 100 000 kr tillverkningskostnad 20,00% på TVK Totala intäkter 8 250 000 kr Totala kostnader 6 600 000 kr Resultat 1 650 000 kr Vinstmarginal Orderkalkyl Jaw Saw Nya objekt Fast ordersärkostnad 5 000 kr 20 000 kr Orderstorlek i antal 200 500 Direkt material, dm 1 200 kr 250 kr Direkt lön, dl 300 kr 500 kr Speciell direkt kostnad 25 kr 40 kr MO 10% på dm 120 kr TOR 50% på dl 150 kr TOF 125% på dl 375 kr 625 kr TVK 2 170 kr 1 690 kr AFFO 20% på TVK 434 kr 338 kr SJK 2 604 kr 2 028 kr Vinst 20% av priset 651,00 kr 507,00 kr Kundpris : SJK/(1-VM) 3 255 kr 2 535 kr Ordervärde 651 000 kr 1 267 500 kr

Självkostnadskalkyl enligt normalår Antag produkterna Alfa och Beta. Normal tillverkning och försäljning är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I november väntas faktisk tillverkning och försäljning av Alfa bli 250 och för Beta 150 st. Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta Speciella direkta kostnader är 20 för Alfa och 11 för Beta Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta. Följande gäller om företagets omkostnader: MO = 1500 kr TOF = 12 800 kr TOR = 12 600 kr AFFO = 22 000 kr Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.

Lösning till självkostnadskalkyl enligt normalår Direkt Lön (dl) Direkt Material (dm) Speciella direkta kostnader MO: 15% på dm TOR: 60% på dl TOF: 80% på dl Tillverkningskostnad AFFO: 40% på TVK Direkt försäljningskostnad Självkostnad Vinstpålägg: 30% på självkostnad Försäljningspris Alfa 60 40 20 6 36 48 210 84 6 300 90 390 Beta 40 20 11 3 24 32 130 52 18 200 60 260

Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl AB reparationsverkstad räknar det kommande året med en tillverkning och försäljning som är 80% av den normala. Kostnaderna för året budgeteras till: 80% kapacitet Normalkapacitet Påläggssats Direkt material 8 000 000 kr 10 000 000 kr Direkt lön 4 800 000 kr 6 000 000 kr Rörliga TO 2 400 000 kr 3 000 000 kr 50 % på dl Fasta TO 3 600 000 kr 3 600 000 kr 60 % på dl AO (fasta) 2 260 000 kr 2 260 000 kr 10 % på TVK FO (fasta) 1 356 000 kr 1 356 000 kr 6% på TVK Beräkna påläggssatserna för företagets omkostnader om verkstan tillämpar normalkalkyl! Kalkylera självkostnaden för en reparationsorder på Palles bil som kostar 2200 kr i direkt material och 1800 kr i direkt lön samt 820 kr i speciell direkt tillverkningskostnad för transport och besiktning. Kostnadsslag Palles bil Direkt material   2 200 kr Direkt lön 1 800 kr Speciell direkt tillverkning 820 kr TOR 50% 900 kr TOF 60% 1 080 kr TVK 6 800 kr AO 10% 680 kr FO 6% 408 kr Självkostnad 7 888 kr

Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av 24 000 Fierenze och 13 000 Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive 350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande: Kostnadsslag Totalt Fierenze Carcasonne Direkt material 3 276 000 2 496 000 780 000 Direkt lön 2 220 000 1 440 000 780 000 Direkt försäljningskostnad 370 000 240 000 130 000 Fasta MO 350 000 Rörliga TO 1 111 000 Fasta TO 1 200 000 Fasta AO 865 000 Fasta FO 432 000 Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna! Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för tillverkning och försäljning är 25 000 av Fierenze och 15 000 av Carcasonne. Gör också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av försäljningspriserna.

Kausalitetsprincipen och ex på fördelning av TOF Antag två produkter A och B. A är arbetsintensiv medan B är kapitalintensiv. A kostar 500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver 6 minuters maskintid medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta tillverkningsomkostnad (TOF) blev 560 000 kr, varav huvuddelen 450 000 kr utgörs av maskinkostnader (kapital- och driftkostnader). Periodens totala direkta kostnad blev 100 000 kr och total maskintid 350 timmar. Beräkna TOF per styck för A och B! TOF = 560 000 kr Välj Nyckel: alt 1: Dir Lön alt 2: maskintid Omfattning av nyckeln: alt 1: DL= 100 tkr alt 2: Maskintid = 350 tim Dividera TOF med nyckel alt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma Vilken påläggssats ska väljas? Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr Välj alternativ 2 (maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare fördelning!)

Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1 och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i operation 1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter: Operation1 Operation 2 Kapitalkostnader för maskiner 400 000 170 000 Lön till arbetsledare 180 000 520 000 Energi 60 000 50 000 Hyra 60 000 120 000 Värme 20 000 40 000 Summa 720 000 kr 900 000 kr Normal direkt lönekostnad 1 800 000 kr 2 000 000 kr Normal total arbetstid (timmar/år) 24 000 30 000 Normal total maskintid (timmar/år) 36 000 18 000 Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma: Produkt Alfa Beta Gamma Normal årsproduktion 5000 4000 3000 Maskintid i operation 1 (tim/st) 0,5 1 1,5 Maskintid i operation 2 (tim/st) 1 0,5 1 Arbetstid i operation 1 (tim/st) 0,5 1,5 1,5 Arbetstid i operation 2 (tim/st) 0,5 1 2 direkt lön (kr/st) 150 375 525 direkt material (kr/st) 100 120 200 Licensavgift till uppfinnare (kr/st) 50 50 100 Provision till säljare (kr/st) 100 150 300 Härled lämpliga påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden för alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna dessutom storleken för MO och AFFO i kr under ett normalår!

Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig … Kostnadsslag Kostnadsbärare Direkta kostnader Fullständig kostnadsfördelning Indirekta kostnader Kostnadsställen Ofullständig kostnads- fördelning Särkostnader

Ekonomistyrning av handelsföretag Inköpspriset för en burk honung är 15 kr och försäljningspriset är 25 kr. Hur stor är bruttovinsten och bruttovinstmarginalen? Hur många procent måste försäljningspriset höjas vid en ökning av inköpspriset med 3 kr för att bruttovinsten i kr ska förbli densamma? Bruttovinst = Försäljningspris – ingående varukostnad = 25 – 15 = 10 kr i bruttovinst eller TB Bruttovinstmarginal = 10/25 = 40% eller bidragsprocent Priset måste höjas med (15+3)/15=18/15 =1,2 d v s med 20% Anta att en butik omsätter 4,8 miljoner kr på ett år då de ingående varukostnaderna var 3 miljoner kr. Vinsten för det året blev 600 000 kr. Hur stor är bruttovinstmarginalen och varuomkostnadspålägget i företaget? Vad blir försäljningspriset för en produkt som kostar 700 kr i inköp? . Bruttovinstmarginalen = (4,8’’ - 3’’)/ 3’’ = 0,6 eller 60 % på ingående varukostnad Varuomkostnadspålägget = (4,8’’-3’’-0,6’’)/3’’ = 1,2’’/3’’= 40 % på ingående varukostnad Försäljningspriset = 700* (1+0,6) = 1 120 kr Varuomkostnads- pålägg Åsatt försäljningspris Nettovinst Varuomkostnader Varukostnad Ingående varukostnad

Orderkalkyl på handelsföretag Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3% av inköpspriset per månad som produkterna lagras. Man överväger nu att köpa in 4 000 st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st. Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta hanteringskostnader uppgår till 16 000 kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden. Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i genomsnitt. Hur mycket får en DVD apparat högst kosta i inköp om försäljningspriset inte får överstiga 2 000 kr samtidigt som grossisten inte vill göra avkall på sin lönsamhet?

Kalkyltrappa för handelsföretag DVD:n 1520 15,2 184 136,8 1856,0 kr 426,9 2283 457 2739,5 kr Inköpspris Varuomkostnader Direkta hanteringskostnader Direkta lagerhållningskostnader Varukostnad Administrations- och försäljningsomkostnad Självkostnad Vinst Försäljningspris Sätt inköpspriset = X [(x+0,01*x+184+0,09*x)*(1+0,23)]*(1+0,2)= 2000 kr => x= 1064,6 kr

Orderkalkyl på Tjänsteföretag Ett IT-konsultföretag har fått en förfrågan från ett oljeland om ett IT-projekt. Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar. Dessutom tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från en extern underleverantör för 530 kr/timme. Underleverantören kräver dessutom ersättning för resor och traktamente på 32 000 kr för att engagera sig som underkonsult. IT-konsultföretaget räknar med att de egna konsulterna för detta uppdrag kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader. En del av IT-projektet kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till IT-konsultföretagets utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Man kalkylerar med 10% i administrationskostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna i anbudet om man kräver 10% vinstmarginal?

Kalkyltrappa för tjänsteföretag Direkta lönekostnader Projektomkostnader Speciella direkta kostnader Projektkostnad Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader Självkostnad Vinst Försäljningspris IT-projektet 1 420 000 kr 355 000 kr 417 000 kr 2 192 000 kr 219 200 kr 153 440 kr 2 564 640 kr 284 960 kr 2 849 600 kr

Ekonomistyrning av tjänster På en tandläkarmottagning vill man se över sin ekonomi och lönsamhet. Hur stort är täckningsbidraget per uppdrag och totalt, om timpriset är 1 500 kr per uppdrag (en timme/uppdrag), särkostnaden 900 kr per uppdrag och antalet budgeterade uppdrag är 200 per månad? Vad blir vinsten om de fasta kostnaderna per månad för hyra, kapitalkostnader, fast personal är 120 tkr? TB/uppdrag = 1 500 – 900 = 600 kr Totalt täckningsbidrag = 600 * 250 = 150 000 kr Resultat =.TTB – Samkostnader = 150 000 – 120 000 = 30 000 kr Ett marknadskonsultföretag räknar med att 75 % av den totala årsarbetstiden på 12 000 timmar ska kunna debiteras. Resten av tiden och därmed resurserna tillägnas företagsadministration och kundkontakter. Enligt budgeten uppgår löner plus sociala avgifter till 3,6 mkr. Hur stor är särkostnaden per debiterbar timme? Vilket täckningsbidrag krävs om företaget har som ambition att göra en vinst på 450 tkr. Beräkna vilket pris som krävs per debiterbar timme för att nå den önskade vinsten. Upprätta en resultatbudget för företaget! Antal debiterbara timmar = 12 000 * 0,75 = 9 000 Timkostnaden = 3 600 000 / 9 000 = 400 kr/timme Totalt täckningsbidrag = Samkostnader + Vinst = 0,25 * 3 600 000 + 450 000 = 1 350 000 kr Pris per debiterbar timme = 400 + 1 350 000/ 9 000 = 550 kr. Resultatbudget Intäkter 550 x 9 000 = 4 950 000 kr Särkostnader - 3 600 000 kr Täckningsbidrag 1 350 000 kr Samkostnader - 900 000 kr Resultat + 450 000 kr

Några punkter om fullkostnadsresonemang Det finns inget perfekt sätt att fördela indirekta kostnader till kostnadsbärare, men vissa sätt är bättre än andra! De bakomliggande begreppet för fördelning är kausalitet. Självkostnaden (direkt kostnad plus en rimlig andel av indirekta kostnader) är användbar för följande: - för att bestämma lönsamheten för en verksamhet. ”Bär den sina egna kostnader samt ger utrymme för vinst? - för att jämföra lönsamheten för en verksamhet med lönsamheten för liknande verksamheter i andra företag. - för att sätta priser. Det är dock inte alltid värt mödan att beräkna den fulla kostnaden, detta alldeles oavsett användningsområdena ovan. Om man inte förstår begränsningarna med fullkostnadsresonemang, kan de vara missvisande och missbrukas.

Princip för stegfördelning (step down procedure) Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i huvudkostnadsställen (operation or production centers) och hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna egentligen kostar! Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Huvud- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Fördelade kostnader

Exempel på Stegfördelning Where is the rock’n roll? En konstskola bedriver tre kursverksamheter; dans, sång och instrumentalmusik. Verksamheten har en gemensam administration och en studentmottagning. Dessa huvud- och stödverksamheter delar på en lokal som kostar 800 000 kr per år i hyra, städning och drift. I övrigt gäller följande när det gäller antal anställda, studenter och kostnader för olika avdelningar i skolan. Vad kostar varje huvudverksamhet och vad kostar det per student och år att delta i skolans kurser? Hjälpkostnadsställe Huvudkostnadsställe   Hyra & städ Admin & ledn Kursadmin Dans Sång Musik totalt Yta 40 50 175 60 75 400 Antal anställda 3 2 5 11 Antal studenter 25 150 Övriga fasta kostnader 160 000 kr 110 000 kr 45 000 kr 60 000 kr 75 000 kr Lönekostnader/år 1 200 000 kr 600 000 kr 700 000 kr 800 000 kr 1 500 000 kr 3 600 000 kr 2 000 kr Fördelad Hyra 80 000 kr 100 000 kr 350 000 kr 120 000 kr 150 000 kr 40,00% Fördelad admin 1 440 000 kr 240 000 kr 280 000 kr 320 000 kr 7 000,00 kr Fördelad kursadmin 1 050 000 kr 175 000 kr 525 000 kr TK för huvudkostnadsställe 1 550 000 kr 1 650 000 kr 2 850 000 kr SJK per student och år 62 000 kr 33 000 kr 38 000 kr

Ändrade förutsättningar i produktion ändrar villkoren för produktkalkyler Enhetliga principer (EP) för självkostnadsberäkning ända sen 1936, trots ändrade förutsättningar i produktionen Teknisk utveckling (ökad mekanisering, automatisering, robotisering och datorstyrd produktion Ökade kapitalkostnader i dagens företag Behandling av kapitalkostnader som indirekta eller en del av tillverkningsomkostnader Ökad kundanpassning och fler produktvarianter Risk för felaktig kostnadsfördelning om direkt lön används som bas, då direkt lön har minskat i betydelse Icke-volymberoende kostnader, som är fasta i relation till produkt, produktgrupp, order, kund och marknad, (t ex utvecklings-, introduktions-, anpassnings-, order-, sortiments-, service-, marknadsförings-, distributions- och avvecklingskostnader) som kräver särbehandling. Direkt lön och maskintid är volymberoende nycklar som ger snedfördelning.

Traditional versus activity-based costing Overheads are first assigned to product cost centres Overheads are then allocated to cost units using an overhead recovery rate Total overheads Product cost centre 1 Product cost centre 2 Product cost centre 3 Overheads are first assigned to cost pools Overheads assigned to cost units using cost driver rates Activity cost pool 1 Activity cost pool 2 Activity cost pool 3 Activity cost pool 4 Activity cost driver rate 1 Products A B C D Activity cost driver rate 2 Activity cost driver rate 3 Activity cost driver rate 4 Cost centre overhead recovery rate 3 Cost centre overhead recovery rate 1 Cost centre overhead recovery rate 2 ABC approach Traditional approach Figure 5.1 Traditional versus activity-based costing Source: Adapted from Innes and Mitchell (see reference 1 at the end of the chapter 5 in the main text)

Arbetsmoment vid ABC-kalkyl Identifiera de aktiviteter som äger rum i företaget Bestäm en kostnadsdrivare för varje aktivitet skilj mellan volymrelaterade och komplexitetsrelaterade kostnadsdrivare! Fördela kostnader på aktiviteter på kostnadsdrivaren Beräkna enhetskostnaden för en aktivitet per enhet kostnadsdrivare Fördela aktiviteternas kostnader på objektet (produkterna) m h t hur mycket av aktiviteterna som utnyttjas av respektive objekt. Kostnadsslag (resurser) Direkta kostnader Kostnadsbärare (produkter) Aktivitets- kostnader Aktiviteter Kostnads- drivare Vilka aktiviteter utnyttjas av de olika produkterna och vad kostar dessa aktiviteter?

ABC-kalkyl i tillverkande företag nycklar till Ferdinands frihet Tjuren Ferdinand har av den kaliforniska polisen tagits för tjuv och sitter sedan en tid inne på Shawshank. Han har fått ”ett jobb” och planerar därför för en utbrytning nu i vår. Han behöver en del verktyg för att få jobbet gjort och lägger därför en beställning på 12 verktyg av en viss sort hos freeman Morgan. Direkt material för ordern beräknas till 5 000 kr och direkt lön i Morgans två avdelningar bearbetning och montering uppgår till 2 200 kr respektive 3 200 kr. Antalet komponenter per verktyg beräknas till 60 st och totalt kräver verktygen16 maskintimmar i bearbetningen. Maskinavdelningen kostar 120 000 kr per år och den utnyttjas 400 timmar per år. Kostnaden för anskaffning av komponenter är 50 000 kr per år och antalet komponenter som köps in uppgår till 10 000 st. Kostnaden för orderhantering är 48 000 kr per år och antal tillverkningsorder uppgår till 40 per år. Ferdinand som insett att redovisning är nyckeln till frihet vill veta självkostnaden för sin ”redemption order”. Morgans räknar med ett pålägg för AFFO på 25%! Aktivitet hos Morgan Aktivitets Kostnadsdrivare Kostnadsdrivar- Aktivitets kostnad volym kostnad Inköp av komponenter 50 000 kr Antal komponenter 10 000 5 kr/komp Maskinbearbetning 120 000 kr Antal maskintimmar 400 300 kr/tim Orderhantering 48 000 kr Antal tillverkningsorder 40 1200 kr/order Självkostnadskalkyl för Ferdinands Redemption-order Direkt material 5 000 kr Direkt lön i bearbetning 2 200 kr Direkt lön i montering 3 200 kr Hantering komponenter 12*60*5= 3 600 3 600 kr Bearbetning 16*300 = 4 800 4 800 kr Orderhantering 1* 1200 1 200 kr Tillverkningskostnad 20 000 kr AFFO 25%*20 000 5 000 kr Självkostnad 25 000 kr

ABC-kalkyl för ett tjänsteföretag Ferdinand erbjuder deklarationstjänster till sina chefer och kompisar. Han delar upp sin verksamhet i följande aktiviteter och kostnadsdrivare för respektive aktivitet. Härled aktivitetssatser för Ferdinands aktiviteter. Beräkna kostnaden för ett uppdrag som chefen ställt en offertförfrågan för, för vilket det dessutom gäller 11 380 kr i kostnader för resa, kost och logi (för att göra det hos eller för chefen). Aktiviteter Kostnadsdrivare Aktivitetskostnad Kostnadsdrivarvolym Aktivitetssats Offerering Antal offerter 12 600 kr 6 offerter 2 100 kr per offert Kopiering Antal kopior 20 000 kr 40 000 kopior 0,50 kr per kopia Fakturering Antal uppdrag 14 400 kr 40 uppdrag 360 kr per uppdrag Administrativt stöd Antal timmar 72 000 kr 300 timmar 240 kr per timme Tjänster företagsdeklaration 812 500 kr 650 1 250 kr Tjänster privatdeklaration 750 000 kr 750 1 000 kr Kvalitetskontroll 175 000 kr 100 1 750 kr ABC-kalkyl för cehfens order Specifikation kostnadskalkyl Antal offerter 1 2 100 kr Antal kopior 900 450,00 kr Antal uppdrag (fakturor) 360,00 kr Antal timmar (administration) 4 960,00 kr Antal timmar (företagsdeklaration) 6 7 500,00 kr Antal timmar (privatdeklaration) 12 12 000,00 kr Antal timmar (kvalitetskontroll) 3 5 250,00 kr Rese- och logikostnader 11 380 kr 40 000 kr

Activity Based Management - för bättre kundstyrning och ökad lönsamhet Försöka minska kostnaderna för dyra aktiviteter, Överlåta åt andra företag att utföra vissa aktiviteter (outsourcing), Slopa vissa olönsamma produkter och föra över mer resurser till lönsammare produkter, Prioritera vinstkunder, t ex genom att öka försäljningen mot denna kundgrupp, Tacka nej till förlustkunder eller försöka förändra de faktorer som gör kunderna till förlustkunder De kräver extra mycket service De köper varor på vilka lönsamheten är för dålig De köper för ofta eller i små oekonomiska kvantiteter ABC-kalkyl försöker betona vikten att studera sambandet mellan orsak och verkan samt att öka företagets kostnadsmedvetande!