Linn Stengård, Energimyndigheten Ekodesign och energimärkning av fastbränslepannor (lot 15) Branschmöte 31 maj 2013 Linn Stengård, Energimyndigheten

Dagordning Att främja energieffektiva produkter Ekodesignnyheter Fastbränslepannor Presentation av förordningsförslaget Diskussion kring förslaget och svensk position Fortsatt process

Från forskning till spridning av energieffektiva lösningar Antal Ekodesign Byggregler, krav Märkning Grön offentlig upphandling Teknikupphandling Kommersialisering Demonstration Forskning & Utveckling Tävlingar Resurseffektivitet Energieffektivitet

Direktivet om Ekodesign av Energirelaterade Produkter (ErP) 2009/125 Ram för att systematiskt fastställa krav på alla energirelaterade produkter Revidering från Energianvändande (EuP, 2005) till energirelaterade produkter (ErP, 2009) Förbättra produkternas miljöprestanda under hela livscykeln Transportmedel undantagna Genomförandeåtgärder (t.ex. förordningar) per produkt / funktion / komponent

Energi och andra väsentliga resurser under användning Direktivet om ”märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser” 2010/30/EU Ram för harmoniseringen av märkning och standardiserad produktinformation Energi och andra väsentliga resurser under användning Revidering från energimärkningsdirektivet 1992/75/EG Hushållsapparater  ErP Transportmedel undantagna Delegerade akter (i form av förordningar) per produkt

Förordning antas av KOM Ekodesign och Energimärkning (de blåa ska även energimärkas) Förstudie Consultation Forum Kommitté omröstning Förordning antas av KOM Tillsyn Enkla digitalboxar Stand-by Kontorsbelysning Hembelysning I Nätaggregat Elmotorer Kyl&Frys TV Cirkulatorer Fläktar Tvättmaskiner Diskmaskiner Lufkonditionering Pumpar Torktumlare Reflektorlampor, LED Fastbränslepannor Transformatorer Rumsvärmare Professionell kyla Kommersiell kyla Central ventilation Ljud&bild Central kyla & värme Prof. Disk&tvättmaskiner Köksprodukter: ugnar, spisar, hällar, köksfläktar Furnaces industrial ovens Andra pumpar Motorer + system Kompressorer mm Pannor (gas/olja/el) Varmvattenberedare Dammsugare Network standby Datorer TV (rev.) & bildskärmar Revidering 10 förordningar 6

Fastbränslepannor lot 15 Varmvattenberedare lot 2 Källa: Ismo Grönroos Saikkala, Presentation, Nov 2008 Uppvärmnings-utrustning lot 1 Local space heaters lot 20

Besparing från fastbränsleutrustning Besparing med BAT 2030 Besparing/år (EU) Energianvändning 6,1 TWh Emissioner CO2 200 kt Emissioner PM 14 kt Emissioner OGC Emissioner CO 147 kt

Omfattning Lot 15 ekodesign Fastbränslepannor (solid fuel boilers) För centralvärme, inkl. de som även producerar tappvarmvatten (combination boilers) Rated capacity < 1 000 kW (tidigare förslag < 500 kW) Pannor för fasta bränslen Biobränslen (ved, pellets, briketter, spån…) Fossila bränslen (kol, koks…) Övriga bränslen (torv…) Pannor som även producerar el (electrical capacity < 50 kW, tidigare ingick dessa inte) Pannor som ingår i paket med varmvattenberedare, temperaturkontroll och solfångare Man har utökat scopet för att ekodesignförordningen ska omfatta en större andel av de pannor som idag inte omfattas av någon lagstiftning. Det finns ingen provningsmetod för så stora pannor och standarden som man hänvisar till, EN 303-5 omfattar bara pannor <500 kW. I dokumentet Transitional methods anges dock att även provning av pannor större än 500 kW ska ske i enlighet med EN 303-5. Det förtydligas i förslaget att inga pannor som även producerar el finns på marknaden idag.

Omfattning Lot 15 energimärkning Fastbränslepannor (solid fuel boilers) Rated capacity < 70 kW (tidigare förslag < 500 kW) I övrigt samma som för ekodesign Täcker in alla villapannor, troligen lämpligt att endast mindre pannor energimärks.

Förordningarna omfattar ej: Fastbränsleutrustning för direkt rumsuppvärmning (utrustning med värmeförluster ≥ 6 % av rated heat output, dessa ingår i lot 20 local room heaters) Pannor som omfattas av Directive 2010/75/EU (industriutsläppsdirektivet, större anläggningar) Pannor som endast använder non-woody biobränslen (liten marknadsandel, låg besparingspotential) Pannor för varmvattenberedning enbart (lot 2 water heaters) Pannor för uppvärmning och distribution av ånga eller varmluft Pannor som även producerar el (electrical capacity > 50 kW, dessa ingår i lot 1)

Ekodesignkrav Energieffektivitet Utsläpp Årsverkningsgrad (seasonal space heating energy efficiency) Inte några krav på energieffektivitet för varmvattenberedning i det nya förslaget Utsläpp Partiklar (particular matter, PM) Oförbrända kolväten (organic gaseous compounds, OGC) Koloxid (carbon monoxide, CO) Kväveoxid (Nox) (Nytt i detta förslag!)

Beräkning energieffektivitet (1) Årsverkningsgrad beräknas enligt samma metodologi som för lot 1 Korrektionsfaktorn för biobränslen (BCC=1,4) har tagits bort i förslaget till ekodesign En korrektionsfaktor för biobränsle (Biomass label factor = 1,15) introduceras i beräkning av energimärkningsklass Det här innebär att de två förordningarna ger upphov till två olika värden på energieffektivitet. Ett tredje värde vid beräkning i enlighet med EN 303-5. UK lämnat kommentarer till KOM om att BCC bör återinföras.

Beräkning energieffektivitet (2) Årsverkningsgrad ekodesign ηson är årsverkningsgraden in active mode, baserat på övre värmevärdet (GCV) (%) ηson = 0.85 • ηp + 0.15 • ηn (för pannor med dellast) ηson = ηn (för pannor utan dellast) The useful efficiency values ηn (verkningsgrad vid nominell last), ηp (verkningsgrad vid dellast) mäts The useful heat output values Pn, Pp mäts F(1): correction accounting for a negative contribution to the seasonal space heating energy efficiency due to adjusted contributions of temperature controls; F(1) = 3%; F(2): negative contribution to the seasonal space heating energy efficiency by auxiliary electricity consumption, F(2) = 2.5 • (0.15 • elmax + 0.85 • elmin + 1.3 • PSB) / (0.15 • Pn + 0.85 • Pp) För pannor utan dellast: F(2) = 2.5 • (elmax + 1.3 • PSB) / Pn F(3) accounts for a positive contribution to the seasonal space heating energy efficiency by the electrical efficiency of solid fuel cogeneration boilers, F(3) = 2.5 • ηel,n ηs = ηson - F(1) - F(2) + F(3) Beräkningsmetoden har ändrats i jämförelse med det första förslaget i följande avseenden: - Biomass Conversion Coefficient (BCC = 1,4) som fanns i tidigare förslag har tagits bort. Detta innebär att biobränslepannor inte har någon fördel pga sin ”klimatneutralitet” i beräkningen. Ekodesignkraven var dock satta på en högre nivå i föregående förslag just pga detta. För energimärkningen har däremot en BLF-faktor som är 1,15 tillkommit. - Särskild beskrivning av hur beräkningen skall ske för pannor som skall anslutas till ackumulatortank har införts. Denna innebär att man inte tar hänsyn till förluster från ackumulatortanken (som Sverige tidigare föreslog metod för) vilket gynnar dessa pannor i jämförelse med andra typer. Det innebär också att någon dellast inte behöver provas. - Förlustfaktorerna innebär att verkningsgraden minskas med 3 %-enheter genom F(1). Verkningsgraden minskas också med den tillförda elenergin, F(2), som kommer av fläktar, spjällstyrningar, skruvar etc. ηson = ηn gäller för pannor utan dellast, dvs de som ansluts till ackumulatortank. Denna förändring är ett resultat av sveriges kommentarer som skickades in i höstas.

Beräkning energieffektivitet (3) Årsverkningsgrad energimärkning BLF (bio labelling factor ) = 1,15 för biobränslepannor BLF = 1 för fossilbränslepannor EEI = ηson * BLF - F(1) - F(2) + F(3)

Pannor avsedda för att koppla till ackumulatortank for manually stoked solid fuel boilers that cannot be operated at 50% or less of the rated heat output in continuous mode, and for solid fuel cogeneration boilers: ηson = ηn Kommissionen tagit hänsyn till Sveriges kommentarer om att tidigare metod ej var lämplig för vedpannor som ska kopplas till ackumulatortank

Krav energieffektivitet uppvärmning Kraven föreslås införas i ETT steg, fyra år efter att förordningen träder i kraft (mot tidigare tre steg) Alla pannor måste ha en årsverkningsgrad motsvarande 77 % (OBS: baserat på GCV, motsvarar ca 90 % enligt EN 303- 5)) Observera att beräkningsformeln har ändrats, så tidigare framräknade värden gäller ej. 77 % Tidigare skilda krav på energieffektivitet för biomasspannor och fossila pannor (se tabellen), nu samma. Tidigare skilda krav på pannor över och under 70 kW (se tabellen), nu samma.

Verkningsgrad pannor provade på SP Typ Provad år Verkningsgrad (NCV, nedre värmevärde) (GCV, övre värmevärdet) Faktorer F(1)/F(2)/F(3) ηs Seasonal space heating energy eff. (EEI) Vedpanna 2012 93 83 3/0,5/0 79,5 (A) 2008 90 80 76,5 (B) 2009 92 82 78,5 (A) 2011 91 81 77,5 (A) 2013 Pelletspanna (nominell/dellast) 92/75   84/67 66,1 (C) 2007 85/88 77/80 76,1 (B) 90/90 82/82 90/84 82/76 73,5 (B) 90/83 82/75 72,6 (B) Flispanna 85/61 77/53 53,1 (D) Preliminära beräkningar. 1 Skillnaden mellan det övre och det nedre värmevärdet är satt till 10 % för vedpannor och till 8 % för pelletspannor och fukthalt i veden 19 % och fukthalt i pellet 7 %. Är fukthalten lägre i veden blir skillnaden mindre mellan det övre och nedre värdet. 2 Faktorn F(2) för tillförd eleffekt är antagen till 0,5 %. Detta värde kan förmodligen både vara något högre och något lägre beroende på pannans elektriska utrustning. Faktorn F(3) är satt till 0 då detta endast gäller för pannor som producerar el (cogeneration boiler). 3 För att räkna om ηs till EEI skall BLF-faktorn 1,15 läggas till (innebär ungefär plus 10 %-enheter) Från tabell 3 framgår att 7 pannor av 12 klarar EcoDesign kravet på 77 %. Det framgår också att en viktig faktor för automatiska pannor (pellets- och flis) är att man kan ”hålla uppe” verkningsgraden vid dellast eftersom den viktas med 85 %. Endast 1 panna av de 6 automatiska pannorna klarar kravet. Man kan också se (inom parentes) att pannorna hamnar allt ifrån klass A till D i energimärkningen.

Inte längre krav på energieffektivitet uppvärmning tappvarmvatten Samma beräkningssätt + krav som för lot 1 Två år efter förordningen träder i kraft Fyra år efter förordningen träder i kraft

Nya gränsvärden för emissioner OGC: < 10mg/m3 (dvs. mycket tuffare än tidigare förslag) CO: < 300 mg/m3 (dvs mycket tuffare än tidigare förslag) NO2: < 200 mg/m3 (nytt krav!) Biobränslepannor, PM: <20 mg/m3 (dvs mycket tuffare än tidigare förslag) Fossilbränslepannor, PM: <40 mg/m3 (dvs samma som krav för tier 3 automatiskt matade pannor i tidigare förslag) Tidigare skilda gränsvärden för emissioner för automatiskt matade pannor och manuellt matade pannor, nu samma för alla. Kraven baseras på nivåerna i den tyska lagstiftningen, krav från 2014. Kraven har satts på en nivå som innebär att inga länder ska tvingas sänka sina krav jämfört med sina nuvarande nationella lagstiftningar. Det finns därför inget utrymme att ha krav i olika steg, utan man går direkt på tuffa krav efter fyra år. DG Energy (som har tagit fram förslaget) har bedömt detta som nödvändigt för att få igenom förslaget på DG Environment. Antingen ett tufft förslag, eller inget förslag alls.

Krav emissioner 300 10 20/40

Data för några ved- och pelletspannor Typ Provad år Verkningsgrad (ncv, nedre värmevärde) CO mg/m3 10 % O OGC Stoft Vedpanna 2012 93 366 11 26 2008 90 604 47 17 2009 92 225 30 2011 91 130 7 43 509 25 48 2013 73 10 Pelletspanna (nominell/dellast) 92/75   150/480 Es = 431 5/11 Es = 10 25/28 Es = 28 2007 85/88 86/154 Es = 144 0/2 Es = 2 28/- Es = - 90/90 82/200 Es = 182 0,4/0,4 Es = 0,4 7/- 90/84 307/851 Es = 769 4/35 Es = 30 27/112 Es = 99 90/83 170/414 Es = 377 1/9 Es = 8 33/30 Flispanna 85/61 281/1848 Es = 1613 3/144 Es = 123 35/- Notera att utsläppskraven gäller för ”seasonal space heating emissions”, dvs. ett viktat medelvärde av utsläppen vid nominell last och vid dellast. Hur viktningen görs beror på typen av panna (dellast eller inte dellast, automatisk, manuell utan ack.tank, manuell med ack.tank).

Benchmarks –dvs. BAT Energieffektivitet: 90% för kondenserande pannor och 83% för andra fastbränslepannor Emissioner av partiklar: 5 mg/m3 Emissioner av kolväten: 1 mg/m3 Emissioner av kolmonoxid: 6 mg/m3 Emissioner av NO2: 102 mg/m3 Kommissionen förtydligar att det inte är säkert att en kombination av dessa värden är möjliga för en och samma panna!

Energimärkning krävs på produkter två år efter att förordningen träder i kraft Fastbränslepannor Pannor som producerar el OBS: Nytt är att ljud ska mätas och märkas! Funktionen att pannan kan ge tappvarmvatten ska märkas med symbolen vattenkran.

Energimärkning sex år efter att förordningen träder i kraft A+++ obligatoriskt att visa först efter sex år, i förra förslaget var det obligatoriskt redan efter två år.

Energimärkning av packages

Frågor att diskutera -ekodesign Utökat scope < 1 MW Samma krav för alla typer av pannor Krav på effektivitet 77 % Gränsvärdena för emissioner har skärpts Krav på NOx infört Krav på energieffektivitet för tappvarmvattenproduktion har tagits bort Produktutbudet idag Tidplan -krav i ett steg 4 år efter att förordningen träder i kraft UTÖKAT SCOPE <1MW, TIDIGARE <500 kW: Fördelar/nackdelar? Lagstiftning som täcker in fler pannor. Tyska lagstiftningen omfattar så stora pannor. Inga provningsmetoder för >500 kW, svårt att mäta i lab. Föreslå separat förordning eller separata krav och metoder för olika storlekar på pannor? SAMMA KRAV FÖR PANNOR AV ALLA TYPER OCH STORLEKAR Samma krav på alla typer av pannor, oavsett om de är manuellt eller automatiskt matade, ved eller pellets, stora eller små. Rimligt? KRAV PÅ EFFEKTIVITET 77 % (GCV): Nivån baseras på Tysk lagstiftning? Är kravet realistiskt? Är det tekniskt möjligt? Skadar det branschen? Hur lämpligt är det att trissa upp verkningsgraden så mycket? Ger det andra problem driftsmässigt? Är det en tradeoff mellan energieffektivitet och emissioner? Produktutbudet idag, hur stor andel klarar dessa krav i dagsläget? Kommer det innebära att produkterna blir dyrare för konsumenterna om man gör nödvändiga anpassningar? Vilka tekniska åtgärder krävs? Nödvändigt att svenska tillverkare anpassar sig till skarpare krav för att kunna hävda sig i konkurrensen med bl.a. tyska tillverkare? GRÄNSVÄRDENA FÖR EMISSIONER HAR SKÄRPTS: Baseras på tysk lagstiftning (krav från 2014). Är gränsvärdena för emissioner rimliga? Är de svårare att uppfylla än kraven på energieffektivitet? Stoft svårast? Rimligt med samma krav på pannor av olika storlek? Rimligt med olika gränsvärden för stoft för biobränslepannor respektive fossilbränslepannor? Ger de upphov till samma typer av partiklar? KRAV PÅ NOX INFÖRT Positivt/negativt? Det kan finnas en trade off mellan krav på energieffektivitet och NOx-emissioner, därför har kraven införts enligt kommissionen. Stämmer det? Mäta hur? Finns det i standarden? Föreslå att kväveinnehåll relateras till utsläpp? KRAV PÅ ENERGIEFFEKTIVITET FÖR TAPPVARMVATTENPRODUKTION HAR TAGITS BORT: Kraven tagits bort, vad innebär det? Billigare, eftersom det är en dyr mätning? Riskerar att missgynna tillverkare i det nordiska klimatet –varför? PRODUKTUTBUDET IDAG Vad får det för konsekvenser när man ställer så höga krav på alla parametrar? Hur stor andel av produktutbudet klarar kraven idag? Finns det pannor från tyska m.fl. tillverkare som klarar kraven? Om produkterna anpassas till ekodesignkraven, blir produkterna dyrare för konsumenten? Vilka tekniska åtgärder krävs? TIDPLAN –KRAV I ETT STEG 4 ÅR EFTER ATT FÖRORDNINGEN TRÄDER I KRAFT Rimlig? Bättre med ett steg istället för tre (2/4/6 år efter att förordningen träder i kraft) som i tidigare förslaget? Exempelvis Tyskland kommer inte gå med på krav mindre tuffa än deras nationella lagstiftning, de väntar hellre några extra år.

Frågor att diskutera -energimärkning Scope < 70 kW Energimärkning biobränslepannor Ljud ska mätas och märkas på etiketten Emissioner på etiketten? Energimärkning obligatorisk 2 år efter att förordningen träder i kraft SCOPE <70 kW, TIDIGARE <500 Kw Rimligt? Energimärkning främst för privatkonsumenter. Scope täcker in villapannor. ENERGIMÄRKNING BIOBRÄNSLEPANNOR BLF = 1,15 för att de ska få högre energiklass, i förra förslaget användes dock BCC = 1,4 och de fick då bättre energiklass. Kommissionens mål att bio ska kunna få A+, kan de det? Enligt preliminära beräkningar från SP kan det bli svårt för biobränslepannorna att nå A+, de behöver ha verkningsgrad på ca 95% enligt EN303-5 LJUD SKA MÄTAS OCH MÄRKAS PÅ ETIKETTEN Är det en viktig aspekt för fastbränslepannor? EMISSIONER Sverige har drivit att emissioner ska märkas på etiketten, ska vi fortsätta att driva detta? Vad är viktigast på etiketten, emissioner eller ljud? TIDPLAN Rimlig?

Frågor att diskutera -övrigt Konsekvensen av olika värden på energieffektivitet Benchmarks Intern designkontroll eller tredjepartsverifiering? Skillnaden mellan olika testinstitut Något annat? KONSEKVENSEN AV OLIKA VÄRDEN PÅ ENERGIEFFEKTIVITET Ekodesign och energimärkning ger två olika värden på ee som skiljer sig från den som beräknas enligt EN 303-5. Kan det innebära problem? BENCHMARKS Väldigt bra värden för benchmarks i kommissionens förordningsförslag. Gränsvärdena för emissioner ligger dock ej i nivå med benchmarks. UK har lämnat kommentarer om att de måste komma från en och samma panna, eftersom det kan vara en tradeoff mellan energieffektivitet och emissioner. INTERN DESIGNKONTROLL ELLER TREDJEPARTSVERIFIERING? Fördelar/nackdelar? Intern designkontroll föreslås i nuvarande förslag. Finns det redan krav på tredjepartsverifiering för andra aspekter för dessa pannor? Hur stor blir merkostnaden för att lägga till emissioner och effektivitet? SKILLNADEN MELLAN OLIKA TESTINSTITUT Vad får det för konsekvenser –för tillverkare, tillsynsmyndigheter? Hur ska skillnaden mellan olika testinstitut hanteras?

Fortsatt process Analysera vad kraven innebär för er! Skicka skriftliga kommentarer till linn.stengard@energimyndigheten.se (senast 4/6) Energimyndigheten skickar svenska kommentarer till kommissionen (mitten av juni 2013) Omröstning ekodesign fastbränslepannor troligtvis hösten 2013 Energimärkning antas hösten 2013 Ekodesign och energimärkning lot 20 (kaminer etc. 2013/2014) –Branschmöte i eftermiddag!

För mer information Hemsida: www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/ Ekodesign/Produktgrupper1/Fastbransleutrustning/ Kontaktpersoner: Linn.Stengard@energimyndigheten.se (t om juli) Anna.Carlen@energimyndigheten.se Carlos.Lopes@energimyndigheten.se

Tack för er uppmärksamhet!