Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi.
Advertisements

Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
SAMHÄLLSEKONOMI.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
Vad kostar resan? Det är svårare att sätta priset på en resa idag för det finns fler aktörer och många olika faktorer som spelar in.
Handel – ord och begrepp
Föreläsning 6 •Imperfekt konkurrens:
Ett företag vid ofullständig konkurrens
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Behövs det pengar? Byteshandel.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Fullständig konkurrens
JoME-tenta Kortfattade svarsförslag (För full poäng krävs i regel mer utförliga svar!)
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Samhällets ekonomi.
Några viktiga frågor Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Kapitel 2: Den ekonomiska analysens redskap David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
A+ba+b q0q0 q1q1 q4q4 q2q2 q3q3  abb Motsvarande RE = ( a+b )* abb.
Företag.
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Föreläsning 2.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Vad händer i kretsloppet?
Kapitel 8 Utbudsteorin utvecklad: Kostnader och produktion David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Samhällekonomi.
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
There is no such thing as a free lunch!
En värld i förändring Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Sveriges bagare och konditorer
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
KAPITEL 9 Pris och moms.
Att analysera med hjälp av matematik
There is no such thing as a free lunch!
Monopsoni Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
The big picture Kort repetition av mikroekonomi
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Kapitel 3: Efterfrågan, utbud och marknaden David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris en institution genom vilken köpare och säljare är i kontakt för att utbyta varor eller tjänster Efterfrågan den mängd av en vara som köpare önskar köpa till olika tänkbara priser Utbud den mängd av en vara som säljare önskar sälja till olika tänkbara priser Jämviktspris det pris vid vilket den utbjudna mängden = den efterfrågade mängden See Section 3-1 in the main text.

Efterfrågekurvan visar sambandet mellan pris och efterfrågad mängd när övriga faktorer antas vara konstanta “Övriga faktorer” inbegriper: priset på relaterade varor konsumenternas inkomster konsumenternas preferenser Förändringar i dessa övriga faktorer påverkar efterfrågekurvans position Pris See Sections 3-3 and 3-4 in the main text. D Mängd

Utbudskurvan visar sambandet mellan pris och utbjuden mängd när övriga faktorer är oförändrade “Övriga faktorer” inkluderar: teknologin rörliga kostnader (input) statliga normer och regleringar Förändringar i dessa övriga faktorer påverkar utbuds-kurvans position S Prs See Sections 3-3 and 3-6 in the main text. Mängd

Marknadsjämvikt (1) S D0 Pris Marknadsjämvikt är vid E0 där den efterfrågade mängden är lika med den utbjudna vid priset P0 och mängden Q0 P0 E0 See Section 3-3 in the main text. S D0 Q0 Mängd

Marknadsjämvikt (2) S D0 Pris Om priset vore över P0 skulle det finnas ett överutbud producenterna önskar bjuda ut mera än konsumenterna önskar efterfråga P0 E0 See Section 3-3 in the main text. S D0 Q0 Mängd

En förskjutning i efterfrågan Om priset på ett substitut stiger ... D1 Efterfrågekurvan förskjuts från D0D0 to D1D1. S D0 Pris kommer mera att efter- frågas vid varje givet pris E1 Q1 P1 Marknaden rör sig mot en ny jämvikt vid E1. P0 E0 See Section 3-5 in the main text. S D0 Q0 Mängd

En förskjutning i utbudet Utbudskurvan förskjuts till S1S1 Anta att normerna för arbets- skyddet skärps. Producenter- nas kostnader höjs. S0 D Pris Q1 P1 E2 Men marknaden rör sig mot en ny jämvikt vid E2. P0 E0 Om priset hölls vid P0 skulle det uppstå överefterfrågan See Section 3-7 in the main text. S0 D Q0 Mängd

Efterfrågan kan öka av två orsaker (1) (1) En förflyttning längs efterfrågekurvan från A till B representerar konsumenternas reaktion på en prisförändring detta kunde följa en utbudsförskjutning Pris P0 A P1 B See Box 3-2 in the main text. D Q0 Q1 Mängd

Efterfrågan kan öka av två orsaker (2) (2) En förskjutning av efterfrågekurvan från D0 till D1 leder till en ökning av efterfrågan vid varje pris t.ex. vid P0 ökar den efterfrågade mängden från Q0 till Q1 Pris C P0 A B See Box 3-2 in the main text. D1 D0 Q0 Q1 Mängd

Vad, Hur och För Vem Marknaden: bestämmer hur mycket av en vara som bör produceras genom att finna det pris vid vilket den efterfrågade mängden är lika stor som den utbjudna mängden berättar för vem varorna produceras de konsumenter som är villiga att betala jämviktspriset avgör vilka varor som produceras det kan finnas sådana varor som ingen konsument är villig att betala det pris som företagen vill ha för att producera

En marknad i ojämvikt S1 S0 P2 E P0 A B P1 D S1 S0 Q1 Q0 Q2 S0S0 utbudet tidigare Anta att en dålig skörd förskjuter utbudkurvan till S1S1 staten vill kanske skydda fattiga, och sätter ett pristak vid P1 vilket är under P0, som är jämviktspriset RANSONERING behövs för att hantera den överefterfrågan som uppstår (B-A) S1 Pris S0 P2 E P0 A B P1 You may wish to point out that: 1 Supply is actually reduced as a result of this policy; 2 There is a possible long-run effect on resource allocation arising because the incentives for producers are poor with prices held artificially low; 3 A price ceiling at P2 would be ineffective/irrelevant, given that the market could reach its equilibrium level. See Section 3-9 in the main text. D S1 S0 Q1 Q0 Q2 Mängd

Prisreglering 1: Maximipris Ett pristak sätts under jämviktspriset P0 S D utbudet blir då endast QS Pris ...men efterfrågan blir QD !! Det uppstår alltså ett efterfrågeöverskott P0 E0 Pmax Ransonering behövs för att fördela utbudet rättvist. Köer, kvoter, kuponger S D ... annars risk för illegal Svarta-börshandel QS Q0 QD Mängd Efterfråge- överskott

Prisreglering 2: Minimipris Ett prisgolv sätts ovanför jämviktspriset P0 S D0 Då blir utbudet QS Pris ...men efterfrågan bara QD Pmin Det uppstår ett utbudsöverskott P0 E0 ... t.ex. smörberg, veteberg ... överskottet måste dumpas på världsmarknaden S D0 QD Q0 QS Mängd Utbuds överskott

Konsument- och producentöverskott Konsumentöverskott är den extra nytta som konsumen-ten erhåller “gratis” då marknadspriset P0 ges av den sist sålda enheten. Ytan mellan P0 och efterfrågelinjen utvisar det totala konsument-överskottet. Producentöverskott är det extra pris som producen-terna erhåller då marknads-priset överstiger det lägsta pris som de vore beredda att sälja varan för Konsument- överskott S D0 Pris P0 E0 Producent- överskott S D0 Q0 Mängd