F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?

F12: sid. 2 Osäkerhet om vad som är rätt politik 24-1  Ekonomin är inte en maskin som man kan styra exakt. Betydande osäkerhet om 1. Variabler som är betydelsefulla men utanför direkt kontroll för beslutsfattarna. 2. Parametrar i modellerna. 3. Vilken modell som är bäst för det syfte man har.

F12: sid. 3 Modellosäkerhet Effekten på BNP av en monetär expansion: Prediktioner från 12 olika modeller. Stora skillnader i timingen och storleken på effekten.

F12: sid. 4 Osäkerhet och policy  Med större osäkerhet om politikens effekter och vad som är rätt politik är det ofta bättre att göra mindre, ”försiktighetsprincipen”. Så kallad fine tuning, att mer eller mindre konstant försöka styra ekonomin i en viss riktning, är förmodligen inte bra.  Hindrar inte att man i mer extrema fall försöker använda ekonomisk politik.

F12: sid. 5 Vill beslutsfattarna styra ekonomin rätt?  Kom ihåg den generella formuleringen av sambandet mellan arbetslöshet och inflation:  Kan finnas en frestelse att utnyttja detta samband. Mer expansiv penningpolitik leder till lägre arbetslöshet på kort och kanske medellång, men på sikt (nästan) bara till mer inflation.  Ett sätt att lösa detta s.k. tidsinkonsistens-problem är att delegera penningpolitiken till en oberoende centralbank.  Verkar fungera.

F12: sid. 6 Självständiga centralbanker och inflation Inflation och centralbanks- oberoende Inom OECD finns ett negativt samband mellan centralbanksoberoende och inflation. Men inte något motsvarande samband mellan arbetslöshet och centralbanksoberoende.

F12: sid. 7 Vill beslutsfattarna styra ekonomin rätt?  Inte uppenbart att politikers preferenser sammanfaller med väljarnas. 1. Politikerna kan ha incitament att manipulera ekonomin i syfte att öka chansen att bli återvalda. 2. Politikerna kan ha incitament att manipulera ekonomin i syfte att påverka möjligheterna för politiska motståndare att bedriva politik efter en egen valförlust.  Finns studier som visar att båda dessa mekanismer finns på kommunnivå. 1. Större utgifter och lägre skatter inför ett val. 2. Förlorande vänstermajoriteter lämnar ifrån sig en mindre kommunal skuld än förlorande högermajoriteter. Kanske i syfte att påverka offentliga utgifter efter en valförlust.  En rad exempel på försök att motverka detta genom att begränsa manöverutrymmet. Regler för budgetunderskott och/eller utgiftstak finns i många länder, USA, vissa delstater, EU och Sverige.