Antikens teorier – Vitruvius m.m. Arkitekturens teori och historia III ATHA15

Platon och Aristoteles

Pythagoras, Parmenides, Platon Matematik och musik (och andra delar av världen, sfärernas harmoni) Matematiken är det bestående elementet Världen kan förstås med förnuftet De grekiska filosoferna funderade mycket över förändring och beständighet. Sökandet efter ett urämne var ett uttryck för detta. Urämnet skulle vara det beständiga i förändringen.

Pythagoras, Parmenides, Platon Förändring förutsätter icke-varat (mellan ett tillstånd och ett annat) Icke-vara kan inte förstås med förnuftet Alltså är förändring omöjlig Ändå lurar sinnena oss att tro på förändring Lita bara på förnuftet!

Pythagoras, Parmenides, Platon Den sokratiska metoden Att inse det goda är att göra det goda (kunskap om dygden=dygd) Idévärlden är den verkliga världen, sinnevärlden en dålig imitation Idéerna får vi kunskap om genom att intuitivt skåda i vårt eget inre – återerinring av det eviga

Pythagoras, Parmenides, Platon Idéerna är det bestående i en föränderlig värld Det kroppsliga och sinnliga nedvärderas, det själsliga och förnuftet uppvärderas Matematik uppvärderas Harmoni och goda proportioner är eviga idéer

Aristoteles Ändamålsorsaker Logiken är ett redskap Skiljer mellan teoretisk kunskap, praktiska bedömningar och skapande konster Form (geometrisk form, gjutform, struktur, idé) – materia (oformligt råämne) Aktualitet – potentialitet

Aristoteles Förändring sker genom att materiens potential (1) aktualiseras i sin ändamålsenliga (2) form (3), igångsatt av en verkan (4) Fyra orsaker eller principer.

Aristoteles Allmänbegreppen kan inte existera oberoende av tingen

Platon och Aristoteles Profet Idéer Dialektik/syntes "Världs"frånvänd Idealist Kategorisk Professor Allmänbegrepp/Former Analys "Världs"tillvänd Realist Nyanserad Systematik, Klassifikation Platon pekar mot himlen. idéerna, Aristoteles mot jorden: (sinne)världen, tingen.

Vitruvius och det klassiska arvet

Marcus Vitruvius Pollio Tio böcker om arkitektur Firmitas – beständighet, hållbarhet Utilitas – nytta, användbarhet Venustas – skönhet, behag Mest känd för de tre begreppen, men dessa nämns nästan i förbigående. Stödde sig på den grekiska traditionen och var en konservativ motståndare till mycket av de nymodigheter som vi kanske skulle säga var den romerska arkitekturens stora bidrag och innovationer.

Marcus Vitruvius Pollio Ordinatio – ordning, måttregelbundenhet Symmetria – proportion mellan del och helhet Eurythmia – upplevd god form och rytm Dispositio – komposition av arkitekturens element Decor – passande stil Distributio – ”resursfördelning”: t.ex. planlösning och materialval Ordinatio – Hela arkitekturen utgår från en grundmodul, oftast kolonnens nedre diameter. Symmetria är inte spegelsymmetri, men den goda proportionen mellan del och helhet. Proportioneringen utgår från, eller tänks avbilda, människokroppen. Eurytmin avbildar människokroppen upplevd som form och rörelse. Rytmen stelnad till arkitektur. Dessa tre har med mått och idéer om matematik och harmoni att göra. Dispositio har att göra med kompositionen av arkitekturens element till helheter för att ge en god effekt. Har stora likheter med vårt ”design”. Decor innebär att med god smak välja rätt stil eller formspråk, t.ex. en passande kolonnordning för en viss byggnad. Och att inte blanda stilarna där det inte är hävdvunnet. Distributio ”hushållning” med byggnadsmaterial, planlösning rör mest de praktiska sidorna av arkitekturen.

Marcus Vitruvius Pollio Tre kolonnordningar Dorisk Jonisk Korintisk Dorisk manlig, jonisk kvinnlig, korintisk jungfrulig. Ska efterlikna mänskliga proportioner (1:6 respektive 1:8 mellan fot och kropplängd). Men Vitruvius var inte lika sträng som en del av efterföljarna.

Vitruvius Givna typer och varianter Regelbundenhet Matematiska och geometriska relationer Modererat av omständigheterna I grunden ligger den grekiska föreställningsvärlden, både vad gäller förkärleken för det matematiskt ideala och favoriserandet av lagom-alternativen.

Vitruvius inflytande Litet i Rom Visst under medeltiden Stort från renässansen och framåt Betydelsefull främst genom den betydelse han fick från renässansen och framåt.

Antikens arv Harmoni är vackert Harmoni kommer ifrån idévärlden (senare Gud) Matematiken (proportion och ordning) är vårt medel för att förstå och skapa skönhet (och kontakt med Gud) Idéer är mer värda än sinnliga kvaliteter Harmoni är skönt och beror av matematiskt uttryckta proportioner och ordning(ar). Sinnlig skönhet är ingen riktig skönhet.