Samproduktion av el, värme och kyla - Projektanalys

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Advertisements

Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
Namn på presentation. Ändras i Sidhuvud/Sidfot 1 Effektiv och flexibel uppvärmning som tar tillvara energiflöden som annars skulle gå förlorade.
Vill du bli ett energigeni?
Storskaligt vindkraftverk
Passiv solvärme, bostad, Frankrike
Värme i villan.
Kostnadsfri och opartisk kommunal service
Är det möjligt att göra Replot självförsörjande med
Vad är orsaken till problemet?
Clean Energy Project Analysis Course Analys av “gröna” energiprojekt med programvaran RETScreen ® © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Standardanalys.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kurs i analys av ”gröna” energiprojekt
Bioenergieldat fjärrvärmeverk, Sverige
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2010 •Försäljningen (inkl. skatter)1 970 mill. € •Fjärrvärmeenergi35,8 TWh.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2013 •Försäljningen (inkl. skatter)2 330 mill. € •Fjärrvärmeenergi31,6 TWh •Medelpriset (inkl. skatter)7,4.
Introduktion till analys av “gröna” energiprojekt © Minister of Natural Resources Canada 2001 – “Clean Energy Project Analysis” är en fallstudie-
Energieffektivisering
Olika energi källor Skilj mellan förnyelsebara och ej förnyelsebara energikällor (fossila bränslen eller material)
Energiformer och energikällor
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
© Minister of Natural Resources Canada 2001 – "Grön” Energi Projektanalyskurs Foto: Conserval Engineering Industriellt solvärmt luftburet system,
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
Krav och energimärkning av uppvärmningssystem
BIOGAS – Ditt bidrag till miljön och till din lönsamhet
Clean Energy Project Analysis Course Sammanfattning av introduktionsdelen © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Foto : Nordex Gmbh.
Behov av kyla i Västernorrland. Inga planer på fjärrkyla i centralorten, (Krambo). För närvarande kyls ett antal fastigheter i centrala Kramfors: kommunhusen,
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
Elisabeth Wetterlund 24 mars 2010
Energiteknik Teknik direkt s
Energiportalen 15 februari 2006
Värmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Energi i lantbruket • Skatter och energipriser • Primär/ slutlig energianvändning • Energikvalitet • Energiformer Greppa Näringen, Energikollen grundkurs.
Neste generasjons fjernvarme Louise Trygg associate professor / docent Energisystem Linköpings universitet.
Hur fångas energi?.
Energikällor.
*text. Sustainable engineering and design. Min rubrik idag kWh- och resurskunskap Fin- och ful-el (är det samma sida av olika mynt?)
Fjärrvärme 1. I fjärrvärmeverket kokar man vatten.
”Grön” Energi Projektanalyskurs
Thore Sahlin Ordförande Svensk Fjärrvärme
Avfall och återvinning
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2014 Försäljningen (inkl. skatter)2350 mill. € Fjärrvärmeenergi31,3 TWh Medelpriset (inkl. skatter)7,5.
Energiförsörjning.
Energisamhällets framväxt
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Exempel Handelsperiod Göran Brohammer. Fjärrvärme / district heating.
Heat 1 Energi från avfall. Esbo Försäljningschef Dan Blomster Fortum Heat.
Kurs i analys av « gröna » energiprojekt
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2011 Försäljningen (inkl. skatter)1 930 mill. € Fjärrvärmeenergi30,1 TWh.
Fjärrvärmeåret Fjärrvärme och -kyla 2012 Försäljningen (inkl. skatter)2 250 mill. € Fjärrvärmeenergi33,6 TWh Medelpriset.
Energianläggningar Ångkraft El- och/eller värmeproduktion
VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett miljöanpassat sätt att värma bostäder, lokaler, skolor etc. Vatten värms upp centralt och leds ut.
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
BRÄNSLEN och vår miljö Annika Adolfsson.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
ENERGIOPTIMERING Läckagesökning Konfiguration Styrning Efterbehandling
Förnybar värme och SGBC-engagemang Mats Fredrikson
Elåret 2015 Diagram ur rapporten. Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot.
Jörgen Sjöberg Energitillförsel(2004), TWh Kärnkraft227 (brutto), 78 (netto) Olja205 Biobränslen110 Vatten 60 Kol, koks 30 Naturgas 9 Värmepump 6 Vindkraft.
Vad är energi? Åsa Kallebo, Stenungskolan, Stenungsund –
Fjärrvärmeåret Marknadsandel av uppvärmning bostads- och affärsbyggnader samt offentliga byggnader Värmepump: inkl. elektricitet förbrukat.
PCW – Fläktkonvektor för effektiv uppvärmning/kylning
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.

Tema energi.
Hållbar utveckling? Hållbar framtid?
Presentationens avskrift:

Samproduktion av el, värme och kyla - Projektanalys Kurs I analys av “gröna”energiprojekt Kraftvärmeverk Foto: Warren Gretz, DOE/NREL PIX © Minister of Natural Resources Canada 2001 – 2005.

Målsättningar Gå igenom grunderna för kraftvärme och andra samproduktionssystem Illustrera de viktigaste övervägandena vid analys av samproduktionsprojekt Introducera RETScreen® Kraftvärmemodell som kan hantera separat eller samproduktion av el, värme och kyla

Vad kan en kraftvärmeanläggning erbjuda? Elektricitet Värme Byggnader Samhällen Industriella processer …men även… Effektivare energianvändning Mindre avfall och emissioner Minskade överföringsförluster Möjligheter att utnyttja fjärrvärmesystem Kylning Biobränsleeldad anläggning, USA Foto: Andrew Carlin, Tracy Operators/NREL PIX

Motiv för kraftvärmesystem Traditionell storskalig elproduktion är ineffektiv 50 till 66% av energin förloras som värme Denna värme kan användas för industriprocesser, för lokaluppvärmning, varmvatten eller kylning El är i allmänhet värdefullare än värme Energi som förloras vid separat elproduktion Biomassa och Geotermisk energi 1 024 Kol 17 025 Omvandlingsförluster Från värmekraftverk 24 726 Egenförbrukning 963 Total primär- energi för elproduktion 40 180 Överföringsförluster 1 338 Olja 3 215 Gas 8 384 Brutto elproduktion 15 454 Industri 5 683 Netto elproduktion 14 491 El till förbrukare 13 153 Övrig förbrukn 7 470 Nuclear 7 777 Vattenkraft 2 705 Adapted from World Alliance for Decentralized Energy

Samproduktionskonceptet Samtidig produktion av två eller fler former av nyttig energi från en energikälla (kallas kraftvärme vid samtidig produktion av el och värme) Användning av spillvärme från värmekraftverk är ett exempel Rökgaser 15 enheter Värmeåtervinningsverkningsgrad (55/70)=78,6% Totalverkningsgrad (30+55/100)=85,0% Värme 55 enheter Värme- last Avgaspanna Värme i rökgaser 70 enheter El Bränsle enheter 30 100 enheter Generator Värmekraftverk Ellast

Samproduktion Utrustning och processer Utrustning för kylning Kompressor Absorptions kylare Värmepump, etc. Utrustning för värmeproduktion Panna (hetvatten, varmluft) Värmeväxlare för spillvärme Heat pump, etc. Elproduktionsprocesser Ångturbin Förbränningsmotor Gasturbin Gas turbine-combined cycle Bränslecell, etc. Gasturbin Foto: Rolls-Royce plc Kylanläggning Foto: Urban Ziegler, NRCan

Samproduktionsbeskrivning Energikällor Fossila bränslen Naturgas Diesel och eldningsoljor Kol, torv. Förnybara bränslen Hyggesrester Industriellt avfall Deponigas och rötgas Jordbruksavfall Kommunalt avfall Energigrödor etc. Geotermisk energi Vätgas etc. Biomassa för kraftvärme Foto : Warren Gretz, DOE/NREL Geotermisk geyser Foto : Joel Renner, DOE/ NREL PIX

Samproduktionsbeskrivning Tillämpningar Fjärrvärmeanläggningar Industriprocesser Bostadsområde Uppvärmning av industrilokal, köpcentrum eller enskild bostad El och värme, stadshuset i Kitchener Foto : Urban Ziegler, NRCan El och fjärrvärme från deponigas, Sverige Mikroturbin vid växthus Foto : Urban Ziegler, NRCan Foto : Urban Ziegler, NRCan

Fjärrvärmesystem Värme från en samproduktionsanläggning kan distribueras till ett stort antal byggnader i en närliggande tätort för uppvärmning eller kylning. Värmen distribueras med hetvatten i isolerade rör nerlagda i marken på 0,6 till 0,8 m djup Fördelar jämfört med enskild uppvärmning: Högre verkningsgrad Bättre rening av utsläpp Säkerhet Bekvämlighet Enklare drift Nackdel: Högre anläggningskostnad Kraftvärmeverk Fjärrvärmeledningar Foto : SweHeat Foto : SweHeat

Systemkostnad för samproduktion Stor variation i kostnaderna Anläggningskostnad Elproduktion Värmeutvinning Kylproduktion Elanslutning Mark och tillfartsvägar Fjärrvärmeledningar Driftkostnader Bränsle Drift och underhåll Reservdelar och reparationer

Överväganden vid kraftvärmeprojekt Tillförlitlig, långsiktig bränsleförsörjning Kapitalkostnader måste hållas under kontroll Nödvändigt med ”kunder” för både värme och el Försäljning av el till nätet måste förhandlas om inte all el används internt Kapaciteten bestäms typiskt av baslast för värme (d v s minsta värmelast vid normal drift) Värmeeffekten typiskt 100% till 200% av eleffekten. Värme kan användas för kylproduktion med absorptionskylare Risker förknippade med osäkerheter om framtida el- och bränslepriser samt skatter och subventioner

Exempel: Canada Enstaka byggnader Byggnader som kräver uppvärmning, kylning och säker elförsörjning Sjukhus, skolor, köpcentra, lantgårdar etc Sjukhus, Ontario, Canada Foto : GE Jenbacher Förbränningsmotor Avgaspanna för ånggenerering Foto : GE Jenbacher Foto : GE Jenbacher

Exempel: Sverige och USA Flera byggnader med ledningsnät Grupp av byggnader försörjda med central anläggning för generering av värme/kyla och el (Anläggning för värme och el = kraftvärmeverk) Universitet, kommersiella centra, samhällen, sjukhus, industriområden etc. Fjärrvärme eller fjärrkylasystem Kraftvärmeverk Gasturbin vid MIT, Cambridge, Mass. USA Foto : SweHeat

Exempel: Brazilien Industriprocesser Bagass som bränsle vid sockerbruk, Brazilien Industrier med högt, konstant värme eller kylbehov är bra kandidater för samproduktion Bränsle Brännkammare Kompressor Gasturbin Generator Ellast Foto : Ralph Overend/ NREL Pix Rökgaser Tillsatsbränsle Luft Ånga Speciellt tillämpligt i industrier som genererar avfall som kan användas som bränsle för samproduktion Avgas- panna Ångturbin Generator Ellast Matar- vatten Avtappning Mottryck Värme -last Värme -last Kondensor

Exempel: Canada och Sverige Deponigas Avfallsdeponier producerar metangas när avfallet förmultnar Gasen kan användas som bränsle för produktion av värme, kyla eller el Deponigassystem Ångproduktion Process Deponi med rörsystem för uppsamling av gas Kompressor Kylare/tork Elproduktion Filter Fackla Foto : Gaz Metropolitan Kraftvärme från deponigas, Sweden Foto : Urban Ziegler, NRCan

RETScreen® Kraftvärmeprojektmodell Världsomfattande analys av energiproduktion, livscykelkostnader och minskning av växthusgasemissioner Uppvärmning, kylning, elproduktion och alla kombinationer av dessa Ång- eller gasturbiner, pannor, förbränningsmotorer, bränsle- celler, kompressorer etc. Allehanda energikällor, som fossila bränslen, biobränslen, vind och sol Flera driftstrategier möjliga Deponigasverktyg Fjärrvärme- och fjärrkylasystem Omfattar även: Flera språk, omkoppling mellan enhetssystem och användarverktyg

RETScreen® Kraftvärmemodell Bränsle Värme- produktion Värme Värme- last Värme Återvunnet värme Kan hantera olika typer av projekt Endast uppvärmning Endast elproduktion Endast kylning Samproduktion: Värme och el Kyla och el Värme och kyla Värme, kyla och el Kyl- anläggning Kyla Kyllast Elektricitet Elektricitet Bränsle El- produktion Ellast

RETScreen® Kraftvärmemodell Värmesystem Värmelast kW Topp- last Mellan- last Baslast Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Värme El Kyla

RETScreen® Kraftvärmemodell Kylsystem Kyllast kW Topp- last Baslast Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Värme El Kyla

RETScreen® Kraftvärmemodell Elsystem Ellast kW Topplast Mellanlast Baslast Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Värme El Kyla

RETScreen® Energiberäkning vid samproduktion Uppskatta last och efterfrågan Värmeprojekt Kylprojekt och/eller Elprojekt Definiera utrustningens karakteristiska egenskaper Beräkna levererad energi och motsvarande bränsleförbrkning Se e-lärobok Clean Energy Project Analysis: RETScreen® Engineering and Cases Combined Heat and Power Project Analysis Chapter Förenklat flödesschema för kraftvärmemodell

Exempel på validering av RETScreen® kraftvärmemodell Övergripande validering av oberoende konsult (FVB Energy Inc.) och av ett stort antal representanter för industrier, energiföretag, myndigheter och universitet Jämförelser med flera andra modeller och/eller mätvärden med utmärkta resultat (t ex prestandaberäkningar för ångturbin jämförda med GE:s simuleringsprogram för energiprocesser GateCycle) Jämförelse av beräknade ångturbinprestanda Kpph = 1 000 lbs/hr

Slutsatser Samproduktion t ex som kraftvärme, möjliggör effektiv användning av värme som annars skulle ”gå till kråkorna” RETScreen calculates demand and load duration curves, energy delivered, and fuel consumption for various combinations of heating, cooling and/or power systems using minimal input data RETScreen ger möjligheter att genomföra preliminära utredningar av energiförsörjningsalternativ till låg kostnad

Frågor? www.retscreen.net Modul för analys av kraftvärmeprojekt RETScreen® Internationell kurs i analys av "gröna" energiprojekt För mer information, besök RETScreens hemsida www.retscreen.net