Presentation, Värmeforskdagarna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jordbruksdepartementet Klimatförhandlingarna i Köpenhamn – påverkan på skogsindustrin? Ingenjörsvetenskapsakademin 9 feb 2010 Hans Nilsagård, kansliråd.
Advertisements

Helga och hennes framtid….. Låga priser på el under 2012 Hög produktion av kärnkraft Hög produktion av vattenkraft ÖVERSKOTT!!! Export ca 21 TWh.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
Seminarium 26 november 2013 Maria Khorsand, vd SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut och ordförande i rådet.
Skogsstyrelsens klimatpolicy
Energiportalens perspektiv och vision …vad har vi skapat, och varför? Lund, 15 februari 2006 Lars J. Nilsson Lunds tekniska högskola.
Elcertifikat –den svenska modellen FERA styrelseseminarium Nils Andersson Vattenfall AB.
Miljödepartementet Framtidsjobb & stärkt konkurrenskraft för dem som bidrar till giftfri vardag? Lena Ek, Fores, nov 2013.
Profu Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. Profu är ett oberoende forsk- nings- och utredningsföretag.
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
Skogsindustrins vägval i en klimatbegränsad värld
EU 2020-strategi Smart tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla
Utmaningarna i energiomställningen
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
Fossilbränslefri region
Elisabeth Wetterlund 24 mars 2010
Norrbottens energikontor AB Europas nordligaste regionala energikontor - Bildades Är oberoende och icke-vinstdrivande - Ägs av kommuner och landsting.
Skåne Arbetsmetoder och verktyg. 300 GWh år GWh år 2020.
Energilösningar för framtiden Energikonferensen i Gimo 8 maj 2012 Andres Muld.
Norrbottens energikontor AB (Nenet) Ulrika Lundberg Projektledare nenet.se.
Handlingsprogram för livsmedel Miljönämnden 18 december 2012.
Energiportalen 15 februari 2006
Handel i världen - varför då?
Elens roll i framtida transporter Håkan Sköldberg,
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
1 REPAP Renewable Energy Policy Action Paving the way towards 2020 EU-projekt som i Sverige drivs av SERO
Välkommen till ESF:s seminarium
*text. Sustainable engineering and design. Min rubrik idag kWh- och resurskunskap Fin- och ful-el (är det samma sida av olika mynt?)
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Seminarium inför revidering av mobil LRIC  Agenda  Bakgrund och syfte - varför revidera mobil LRIC?  Hur revidera mobil LRIC?  Parallella.
Klimatutveckling EUs roll och vindkraftens betydelse
Handel med utsläppsrätter utanför EU ETS
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF och energi – strategi och leveranser.
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium på Westerkvarn den 24 augusti 2011 Olof Karlsson, SERO.
Energieffektivisering i EU SEEF 19 februari 2008 Edvard Sandberg Svensk Energi.
Aktuella bränslen för tung trafik
Roine Morin Hållbarhetschef Södra Skogsägarna
Thore Sahlin Ordförande Svensk Fjärrvärme
Viktig för KUNSKAP om användning
Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Eva Samakovlis.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
Energisamhällets framväxt
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Skogsindustrin vänder ett nytt blad Karin Ericsson och Lars Nilsson Miljö- och energisystem (LTH) Lunds universitet.
Tema: Hållbar utveckling
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Respect Hållbarhet och klimat Otto During Mirja Harryson.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Elcertifikat Sverige SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING NÄSSJÖ 25 APRIL.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över.
Miljöutvecklingsdagar 2008 Klimat, miljö och energi Regionala enheten.
H+Energisystem Presentation av projektet. Energistrategi 2035 Den energi som används i Helsingborg 2035 kommer från uthålliga förnybara energikällor.
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Globalisering och innovationer i skogsindustrin Seminarium 12 april 2011 Marianne Svensén.
Jörgen Sjöberg Energitillförsel(2004), TWh Kärnkraft227 (brutto), 78 (netto) Olja205 Biobränslen110 Vatten 60 Kol, koks 30 Naturgas 9 Värmepump 6 Vindkraft.
Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Presskonferens Jonas Paulsson, Energimyndigheten
Skogsindustrins syn på satsningen på förnyelsebara bränslen Karolina Boholm, Rådgivare Transportpolitik, Skogsindustrierna Skogsindustriernas Årsmöte
Energiläget Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2013, TWh Källa: Energimyndigheten och SCB. Anm. 1. Värmepumpar avser stora.
Hälften förnybart – hur når vi 100 %
Vad betyder det svenska skogsbruket för EU och Europa? Pär Lärkeryd
Elåret Finsk Energiindustri.
Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik
Produktion, handel och transport
Uppdaterad Finsk Energiindustri
Riksdagspartierna och energipolitiken
Elförsörjning. elförsörjning Bakgrund Budskapet - Lobbyism flera avsändare och aktörer Ledningsnätet utbyggnad Regionnät – stamnät Eleffektbrist Men.
Presentationens avskrift:

Presentation, Värmeforskdagarna BIOKONK konsekvenser för energi- och skogssektorerna av förändrad efterfrågan på biomassa Presentation, Värmeforskdagarna Stefan Åström, IVL, 2008-01-25

BIOKONK - deltagare ELFORSK EME analys IVL PROFU VATTENFALL UTVECKLING AB Profu

BIOKONK - syften Studera konsekvenser av ökad efterfrågan på biomassa från: EU:s klimatstrategier krav på försörjningstrygghet förändringar inom cellulosaindustrin olika styrmedel kring biomassa Påverkan på energisystem i Norden Konsekvenserna för skogsindustrin

BIOKONK - delprojekt 1. Biomassapotentialen i Sverige, Norden och EU 2. Utvecklingen inom transportsektorn 3. Utvecklingen inom energisektorn 4. Utvecklingen inom skogsindustrin 5. Utvecklingen inom andra sektorer 6. Styrmedel 7. Analys och sammanställning

BIOKONK - analyskoncept Bakgrundsinformation Översikt av kunskapsläget avseende råvaror, sektorer och priser Dataunderlag, från berörda sektorer Kvantitativ analys ‘EBS’-modellen MARKAL Andra pågående projekt NEP / Pathways Konsekvensanalys Övriga omvärldsfaktorer avseende branschtillväxt, teknologiutveckling Andra miljöaspekter

BIOKONK - biomassapotential Sverige Meta-analys av tidigare studier: KVA:s uttalande om bioenergi 2007 Potential 20 TWh skogsråvara Potential 27 TWh jordbruksgrödor Lundmark 2007 Utbudskurvor för biomassa

BIOKONK – transportsektorn i Sverige Potentiell efterfrågan av biodrivmedel i Sverige år 2020

BIOKONK - energisektorn: efterfrågan biobränsle

BIOKONK - energisektorn: pris el och fjärrvärme

BIOKONK - skogsindustrin Läge/Drivkrafter Ökad pappersefterfrågan i världen Internationalisering av företagen – utbyggnad på nya marknader Nedläggning av bruk i Sverige (Norrsundet , Utansjö) Konkurrens från Brasilien, Nordamerika, nya länder, återvinning mm Minskad tillförsel av råvara från Ryssland? Ökad potentiell konkurrens om råvaran från energi o transport-sektorerna Kraftigt ökade pelletspriser –höjt pris på massaved?? ETS, Elcertifikat, Ökade elpriser motiverar mer biobaserad elproduktion Utökad elkapacitet och elproduktion i minst 8 st bruk senaste åren Potential för ökat biomasseuttag i Sverige (+ 20 TWh eller mer )

BIOKONK - andra sektorer (uppvärmning) Basförutsättningar Struktur, bruttopotentialer Drivkrafter CO2-minskning ETS Specificerad el Oljeberoende, Förnybarhet Energieffektivisering 20 % ? Lågenergibyggnader, nya normer Miljökrav, partiklar Värmepumpteknikutveckling Ökade kylbehov Implicit efterfrågeelasticitet - Konkurrensförhållanden - Prisberoende - Övriga faktorer

BIOKONK - andra sektorer (uppvärmning småhus) Grupp Brutto-potential 2006 TWh nettoenergi Brutto-potential bio 2006 TWh insatt energi Konkurrens Förutsättningar för bioenergi Oljevärmda hus 2,7-2,9 4 Värmep. (fjärrvärme) Restriktioner i tätorter kan minska potentialen Vattenburen elvärme i kombipannor 1,7 2,5 Relativt lätt om lagerutrymme finns Elpannor 4,5 6,4 (fjärrv) Komplettering med skorsten och lager ger sämre ekonomi Elvärme med kompl luftvärmepump ? 0? Tveksam ekonomi Direktel Värmepump Mycket tveksam ekonomi Berg-, mark-,sjö- värmepump Ointressant

BIOKONK - analys EBS-modellen MARKAL Indata, Efterfrågan & Utbud Styrmedel, prognoser Viss ökad efterfrågan Ökad produktionskostnad Ändrad efterfrågan sektorer Ändrad produktionskostnad Skifte i utbudskurvor? Ändrad produktionskostnad Skifte i råvarumix? Ändrad produktionskostnad Efterfrågad kvantitet och råvarupris MARKAL

BIOKONK - analys MARKAL

BIOKONK – prel. exempel på sammanfattande analys

BIOKONK – analys Centrala antaganden: Utbud av spån och flis styrs av utbud timmer. Utbuds-substitution mellan GROT och massaved Viss prisanpassning i råvaruanvändning inom en sektor Import tillåten för vissa råvaror

BIOKONK – diskussion Påverkan på sektorer: Råvarupriser påverkar sektorerna olika mycket Andra faktorer med stor påverkan är Efterfrågan på slutprodukter, Internationell situation Förändringar i omvärlden (exv oljepriser) En samlad diskussion av kvantitativa resultat krävs!

BIOKONK / NEP / Pathways 7 modeller en expertgrupp traditionell analys

BIOKONK – fortsättning av projektet Fortsatt modellutveckling Datainsamling från delprojekt Scenarios och styrmedel Konsekvensanalys för sektorer Översikt av övriga miljökonsekvenser Preliminärt slutdatum – maj 2008