Formelaktiga sekvenser i finska grundskolelevers skrivande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mitt liv som elev Att skriva uppsats, att ordna sin text, den röda tråden, hur ska jag börja, att använda datorn som hjälp i skrivande m.m.
Advertisements

Brukarenkät Måltidssituation. Vilken avdelning bor du på? Avdelning 1.Sparven2(9%) 2.Vargtass2(9%) 3.Blåklockan2(9%) 4.Lindorna2(9%) 5.Skogsstjärnan2(9%)
Berättande texter Kännetecken för berättande texter –
KONJUNKTIONER.
Jag! Jag är ... Jag är 15.Jag bor i Åbo. Min födelsedag är 6.februari.
Människorna i Bambuchaparken. Familjen Eriksson Jonny Eriksson •Jonny är 14 år. •Jonny är storebror och är snäll, rik och skojig. •Han går i skolan och.

Kristinedalskolan F-9 skola i Stenungsund 600 elever 19 språk.
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Swedex Muntligt test A2 40 poäng.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Ta ställning Samarbeta Argumentera Respektera.
Svenska som andraspråk
Pronomen.
Relativa pronomen & adverb
Åk 9 - året då det händer -.
Personligt brev – din egen form av marknadsföring!
ÄR DET BÄTTRE ATT VARA SINGEL ELLER VARA GIFT?
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Använd svenska nu! Svenska som främmande språk •Mål •Språkinlärning •Bra kommunikation •Arbeta i grupper •Använda ny teknik •Utbyta erfarenheter.
Fredag 13 juli 2007 Jag önskar att få ut mera av livet Jag har tagit ett beslut !
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Ödehuset Det var en gång en flicka som hette Lisa. Hon
Trollet Handlar om ett troll.. Det var en julafton som Maja fick ett litet låtsas troll, den blev hon glad för. Trollet som hon fick såg ut så här: Mörkt.
Dagens dikt Det är onsdag idag. Det är ganska fint väder:
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
Dagens dikt Idag är det måndag. Vi sitter i Hörsal 4. Det är februari.
Swedex Muntligt test B1 40 poäng.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Marcus berättar lite om sig själv
Teleborg Centrumskolan Karl Holgersson C91 Prao C91 PraoC91 Prao.
 Jag gillar djur. Mina favoritdjur är: Kanin, Häst, Späckhuggare, Elefant och Giraff. Jag gillar Späckhuggare, Elefant och Giraff för att jag tycker.
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
LEDARSKAP & METODIK Kristina Yondt
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
SIM TEAM.
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Min Stockholmresa ..
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling © 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare.
Samhällsvetenskapliga metoder
SPARKVIPA.
Webbenkäter År 2009 och Om webbenkäterna  Började användas 2007 Postop 8v och 1år nov 2007 Hälsodeklaration mars 2008  25 av 44 kliniker använde.
Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet.
Vem är jag, Vem är du?.
Huvudsatser och bisatser
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Vem är jag? Jag är en 17 årig kille som bor i mitten av Värmlands skogarna, i en stad som heter Kristinehamn. Jag har 2 småbröder och 1 storebror.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Människorna i Bambuchaparken
Ordföljd huvudsats.
Barnkonventionen.
Ordföljd huvudsats.
Presentationens avskrift:

Formelaktiga sekvenser i finska grundskolelevers skrivande Marketta Sundman, Åbo universitet, Svenska litteratursällskapet Svenskans beskrivning i Umeå 2010 ”Mot kommunikativ kompetens. Tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare” Svenska litteratursällskapet 2007 – 2010 En longitudinell undersökning av ca 130 finska elevers inlärning av svenskans grammatik Årskurserna 7 – 9 i grundskolan

Exempel: Två uppsatser Min vän Min vän är 14 år. Han heter Matti. Matti bor i en rosa villa i Ylämäki. Han går i skolan Isokoulu. Hans hår är brun och hans ögon är blå. Matti har en hund, Musti. Matti tycker om fotboll och history i skolan. Jag – en niondeklassare Hej! Jag är Pekka, 15 år och fyller 16 på sommaren. Jag är en trevlig person. Jag gillar om min skolan Isokoulu. Det är mycket bra. På sommaren jag ska t.ex. simma och lyssna på musik. Efter högstadiet jag ska gå till gymnasiet. Yrkesinstitut är inte min saker. Jag vet inte vad är mitt drömyrke.

Helhetsinlärda sekvenser i det mänskliga språket Språket innehåller också ”färdiga” helheter (uttryck, satser) (”the idiom principle”, bl.a. Erman & Warren) Termer: Formulaic language/structures/sequences Chunks, prefabricated structures, prefabs, multiword patterns Helfraser, formelstrukturer, formelaktiga sekvenser

Helfraser i språkinlärning Små barn lär sig sitt modersmål: ”item-learning” ”system learning” Formelaktiga sekvenser en ny insikt i teorin om språkinlärning Formelaktiga sekvenser > semi-produktiva sekvenser (”low-scope”) > konstruktioner (Nick Ellis) Andraspråksinlärning: Maria Bolander 1989: Inlärning av svenskans ordföljd Inlärning av främmande språk: Vilken roll spelar helfraser i inlärares språkproduktion? Vilken roll spelar helfraser för tillägnandet av språkets struktur?

Pilotundersökning: 17 elevers uppsatser Fyra uppsatser per elev: Årskurs 8: ”Min vän” Årskurs 9: ”Mitt favoritband”, ”Min fritid” ”Jag – en niondeklassare” Metod: Att identifiera helfraserna i texter genom att jämföra dem med varandra och med texter i läromedlet Kriterier: * Uttrycket förekommer i (nästan) identisk form i läromedlet. Uttrycket förekommer i texter skrivna av olika elever. Uttrycket är (nästan) korrekt bildat.

Exempel 1 (helfraser) Jag – en niondeklassare Jag heter Ida. Jag är femton år gammal. Jag bor i Isomäki, och jag elskar min familj och mina kompisar. Min bästa kompis är Jenny. Vi har varit kompis os hela livet. Vi är i samma skolan, i samma klassen. Jag tycker min skola, eftersom där är trevlig människor. Min favorit ämne är hälsokunskap.// På fritiden jag dancar. Jag har fem danceklass i veckan. På veckoslut jag gå på os sommarstuga med min familj den ligger i Metsälä. (Flicka, vårterminen i åk 9)

Exempel 2 (helfraser) Jag – en niondeklassare Jag är Jaakko Pietilä, 15 år. Jag är en niondeklassare. Jag går i N- skolan. Skolan är okej men jag väntar på sommarlovet.// Jag är en ganska normal person, och gillar musik. Jag ska sova mycket på sommaren, också spela musik och resa. // Jag skulle vilja gå till K- gymnasium efter högstadiet. Darför mäste jag ha ett bra betyg. Musiker är ganske mitt drömyrke. Min pappa har en egen firma, så jag kan also jobba där. Vi ska resa till Greekland på sommaren. Det är kul, och jag väntar det mycket! Jag ska also vara med kompisar. // Jag hoppar för ett bra jobb! (Pojke, vårterminen i åk 9)

Helfraser: ”block” Vi tittar på alltid Michael Jackson musik dvd. I nionde klasse måste satsa på i skolan. På vinter jag åka skidor. Mina hobbyer är bildskola, åker skidor och rida. Jag träffar med min kompisar på fritiden. Jag och mina familj gå på sommarhuset i veckanslut.

Helfraser: böjningsformer Jag har ganska mycket fritiden. Det är ganska bra skolan. Yrkesinstitut är inte min saker (HP16) Jag är Anne och jag är 15 år gamla. (HF17)

Verbfraser 1 Verbfraser med objekt Jag spelar trummor, två gånger i veckan. Jag spelar massor av musik på min fritid. Jag gillar idrott, musik och svenska. Jag gillar att resa mycket. Jag åker skidor nästan varje dag.

Verbfraser 2 Verb + prepositionsfras På hemma jag tittar mycket på tv. Vi tittar på snygga pojker, det är rolig! På fritid jag lysnar på musik. Han tycker om gymnastik och svenska. På sommaren jag och Jasmin går på språkkurs på Malta. I sommar vi gå på stranden. Jag gå på stuga med min familj. På fredag jag gå på stan med Jasmin.

Luckor i grammatiken Jag är en positivt och glada person. (Adjektivkongruens) Kompisar är viktig för mig. (Adjektivkongruens) Anne är min härlig vän. (Formerna i samband med genitiv) Hon mamma är dancer. (Possessiva pronomen) Jag vill ser hon mycket mera […] (objektsform) Rasmus går i en samma skola som jag. (Formerna vid samma) Pluggar tar ganska mycket tid. (Bruket av verbets infinitiv) När jag var barn jag dansar mycket och jag spela med mina kompisarna. (preteritum)

Presensformerna i uppsatserna De mest frekventa verben är (nästan) alltid rätt: Är 256 + 1 vara Har 101 + 1 ha Spelar 52 – alla rätt Tycker om 44 – alla rätt Ska + inf. 41 – ska rätt, infinitiv ofta fel (presens) Heter 30 – alla rätt Gillar 28 rätt + 1 gilla Går 25 rätt + 20 gå (på) Bor 21 – alla rätt Tittar på 22 rätt + 8 titta på Vet 21 – alla rätt

Presensformer, forts. -ar är den omarkerade, prototypiska formen -ar ersätts aldrig med –er -er ersätts ibland med –ar (*sjungar, *resar, *åkar, *sittar) Frekventa verb med –er är alltid rätt (tycker, heter) Bor, går, gör, ger, får inlärs som helfraser, är alltid korrekta. Infinitiv i stället för presens vid mycket lågfrekventa verb. Slutsats: frekvensen i det språkliga inflödet spelar in. Helfrasinlärning, implicit inlärning

Avslutning Helhetsinlärning har central betydelse för finska grundskolelevers inlärning av svenska. Fraser som inlärts som helheter eller som formelaktiga sekvenser är en lyckad strategi i kommunikation. Verbformerna ser ut att tillägnas som helheter. Strukturens frekvens i det språkliga inflödet har stor betydelse. Flera centrala strukturer förekommer alltför sällan i läromedlet > luckor i grammatisk kompetens.