Människokroppen

Anatomi = uppskärning

Skelettet Ca 200 ben Stommen i kroppen Förutsättning för kroppens rörelse Fäste för muskler = rörelseapparat Ger stöd och stadga åt kroppens mjukdelar och organ Röda & vita blodkroppar + depå för kalcium & fosfor och fosfor Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet. Skelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest. Det är också en viktig del i vår så kallade rörelseapparat genom att skelettdelarna fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. När musklerna drar ihop sig och spänns uppkommer rörelser. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat. Det sker hela tiden ett utbyte mellan mineralerna i skelettet och de som finns lösta i blodet. Tack vare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn, även om vi får i oss mindre mängd mineraler med födan. Slutligen bildas blodet i den röda benmärg som finns i vissa delar av skelettet.

Skelettets uppbyggnad Yttre hårt ben, korikalt ben Inre poröst ben, spongiöst ben Benet växer på längden fram till ca 20 årsåldern, då förbenas tillväxtzonerna Benvävnaden kan antingen vara kompakt, eller uppbyggd av tunna benbjälkar med benmärg emellan. Den sistnämnda typen kallas svampaktig benvävnad, eftersom den liknar en tvättsvamp. Om alla ben bestod av kompakt benvävnad skulle skelettet bli mycket tungt. Varje ben innehåller både kompakt och svampaktig benvävnad för att skelettet ska vara starkt, men ändå inte för tungt. Trots det utgör skelettet ungefär 20 procent av kroppsvikten. Tre olika typer av ben Skelettets ben kan vara av olika typer: Rörben kallas de långa och smala skelettdelar som finns i armar och ben. Stora rörben är delvis ihåliga inuti. Ändarna är täckta av broskvävnad så att benen lätt kan röra sig mot varandra i lederna. Tvärstrimmig (viljestyrd) skelettmuskulatur fäster vid rörbenen. När musklerna spänns uppstår rörelser i leden. Den kraft som utvecklas förstärks tack vare hävstångseffekten. Korta och oregelbundna ben finns bland annat i våra hand- och fotleder. Även ryggkotorna räknas till denna grupp. Platta ben bygger upp skallen. Även bröstbenet, revbenen, skulderbladen och höftbenen räknas till platta ben. Skelettet liknar armerad betong Skelettet är uppbyggt av benvävnad, som är en typ av stödjevävnad. Benvävnaden innehåller mycket kollagenfibrer av protein som ger böj- och draghållfasthet, och kalciumkristaller som gör benet hårt. Uppbyggnaden liknar armerad betong.

Effekter aktivitet/inaktivitet Aktivitet = blir starkare och kraftigare Inaktivitet = försvagas (skelettet bryts ner) Andra faktorer som påverkar skelettet: kost, vikt, hormoner

Lederna I kroppen finns olika typer av leder Varje led består av ledkapsel, ledvätska, ledband och brosk Lederna hålls samman av muskler och ledband Ledernas uppbyggnad Skelettets ben hålls ihop med hjälp av leder. I lederna kan också benen röra sig mot varandra, vilket i sin tur gör att hela kroppen kan röra sig. I en led möts två eller flera ben. Den ena ledytan är oftast rundad och kallas ledhuvud. Den andra ledytan har formen av en grop och kallas ledpanna. Både ledhuvudet och ledpannan täcks av brosk. Brosket är hårt och glatt och gör att ytorna tål slitage bättre och lätt kan glida mot varandra. Mellan ledpannan och ledhuvudet finns en tunn spalt som kallas ledspringa/spalt. I ledspringan finns en liten mängd ledvätska som fungerar som smörjmedel och minskar friktionen mellan benen ytterligare. Ledvätskan förser också ledbrosket med syre och näringsämnen. Leden omges av en bindvävshinna, ledkapsel. Kapseln sitter fast vid benen och omsluter hela leden. Ledkapseln är förstärkt på några ställen av ledband eller ligament, som är uppbyggda av stram bindväv. Ledbanden håller samman leden och förhindrar onormala rörelser i den. Leden hålls ihop ytterligare tack vare att det alltid finns en viss spänning i de muskler som passerar leden. Dessa muskler fäster vid de ben som ingår i leden. Hur rörlig en led är bestäms av formen på ledytorna, och hur spända de omgivande ledbanden och musklerna är.

Ledernas funktion Gör att du kan röra kroppsdelar åt olika håll Stötdämpare/fördelar tryck I ryggen: bär upp stora delar av kroppsvikten och skyddar nerver Fyra olika typer av leder Alla leder ser inte lika ut och fungerar inte heller på samma sätt, trots att de är uppbyggda på nästan samma sätt. Man skiljer mellan fyra olika typer: Kulleder kan röras åt alla håll. De har ett ledhuvud som ser ut som en kula. Höftleden och axelleden är exempel på kulleder. Två-axlade leder kan röras i två mot varandra vinkelräta plan. Handleden kan till exempel både böjas framåt, bakåt och i sidled. Även tummens basled kan röras i två plan. Gångjärnsleder kan röras på samma sätt som gångjärnet på en dörr, det vill säga pendling fram och tillbaka, eller böjas och sträckas. Armbågsleden samt fingrarnas och tårnas leder är exempel på gångjärnsleder. Vridleder är mindre vanliga, men finns till exempel mellan strålbenet och armbågsbenet i underarmen. I en vridled kan benändarna bara vridas i förhållande till varandra.

Effekter aktivitet/inaktivitet Aktivitet = brosket blir starkare och tjockare Inaktivitet = vätskehalten minskar i brosket och det blir tunnare och skörare och mindre tåligt för belastning

Musklerna Ca 600 muskler 40-45% av den totala kroppsvikten Möjliggör rörelse Hjärtmuskulatur Skelettmuskulatur (viljestyrd) Glatt muskulatur (ej viljestyrd, blodkärl, tarmar mm) Celler som drar ihop sig Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft. Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även: stadga åt skelettet skydd åt de inre organen möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner kontroll över tarmens och urinblåsans tömning hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna Tre olika slags muskler Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan. Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig. När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.

Musklernas funktion Musklerna är aldrig helt avslappnade - tonus Tonus ökar vid smärta/nervositet Vid rörelse samverkar flera muskler: Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

Agonist/Antagonist/Synergist Agonist – muskel som utför avsedd rörelse Synergist - muskel som hjälper agonisten Antagonist – muskel som utför rörelse i motsatt riktning till agonist Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade.

Musklernas arbete 1. Dynamiskt: Rörelse sker (koncentriskt/excentriskt). Kan arbeta en längre period tack vare att syre kommer ut till muskelcellerna i läget när muskeln är avspänd. 2. Statiskt: Muskeln är spänd men ingen rörelse sker. Syret får svårt att nå fram till muskelcellerna, mjölksyra bildas och du blir snabbt trött. Koncentrisk muskelaktion (dynamiskt arbete): Muskeln är aktiv & utvecklar kraft under förkortning – avståndet mellan ursprung & fäste minskar Excentrisk muskelaktion (dynamiskt arbete): Muskeln är aktiv & utvecklar kraft under förlängning – avståndet mellan ursprung och fäste ökar Isometrisk muskelaktion (statiskt arbete): Muskeln är aktiv & utvecklar kraft men muskellängden, dvs. avståndet mellan ursprung & fäste förändras inte

STATISK KONCENTRISK EXCENTRISK

Ergonomi då? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Kopplas oftast till arbetsmiljö; datorarbete, ljud, ljus, luft, stress, lyft) Lika viktigt att undvika belastningsskador i träningsmiljö! Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att man undviker belastningsskador. Man bör själv försöka använda bra arbetsrörelser så att man får en arbetsteknik som fungerar.