Roger Olsson Doktorand pedagogiskt arbete inriktning didaktik

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

2-årigt samverkansprojekt

Advertisements

MODUL 1: ATT VARA SAMHÄLLSMEDBORGARE, YTTRANDE- OCH INFORMATIONSFRIHET, TILLGÅNG TILL INFORMATION, DET DEMOKRATISKA SAMTALET OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE.

Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker

Varför fokus på nyanlända just nu

Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande

Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande

Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.

Staten och det civila samhällets organisationer

Jan Löfström Helsingfors universitet NOFA4, Trondheim,

Skolornas arbete med demokrati och värdegrund

Vetenskaplig Metod.

Hållbar utveckling inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.

Pedagogisk dokumentation

Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.

Elevinflytande i planeringen av undervisningen

Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner

äldre forskning med en inriktning mot mediekonsumtionens sociala former; etnografiskt orienterat, inte minst James Lull och teve- studier ”Television.

Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?

Utbildningsvetenskap med lärarutbildning En komplett miljö för lärarutbildning. Dessutom påbyggnadsutbildningar, forskarutbildning och forskning.

Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.

Från skolforskning … till forskning i skolan

Lärares planeringsarbete!

Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck

Karriär för lärare i Stockholms stad

Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd

”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!

Kunskapskrav och matriser

Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.

1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.

Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.

Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.

VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.

Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?

Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:

Genomlysning av vår organisation

I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.

Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?

BFL Bedömning för lärande

Elevdemokrati i praktiken

Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.

Demokratins metoder ”Folket ska styra”

Läsåret Ria Heilä-Ylikallio

Uppdragsutbildning modersmålslärare i samiska

Förordningstext Speciallärarexamen

Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad

Studiegångar 2011 års lärarutbildning Förskollärarexamen, 210 hp, 3,5 år 2 Utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp Förskolepedagogik 105 hp –Teknik,

Flyktingfrågan.

Metod i samhällsvetenskap

ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson

Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.

VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.

Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.

Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.

Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,

ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.

Statsvetenskap KLUSTER - Från teoretiskt begrepp till praktiskt innehåll i tillväxtpolitiken Line Säll Doktorand i statsvetenskap E-post:

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal

Välkomna till styrd helpdesk

Välkommen till examensarbetet i Lärarprogrammet!

Ungdomarnas medieanvändning

Ungdomarnas medieanvändning

Och även kort om Islam och vetenskap

Vad är studiero? Eleverna kan ägna sig åt de planerade aktiviteterna

Varför just ämnet fysik?

Inkludering och skolans uppdrag

MIK-projekt Grundlärarutbildningen

Grundlärarutbildningarna

Presentationens avskrift:

Översikt & ett försök till analys av svenskt FoU – arbete i samhällsdidaktik Roger Olsson Doktorand pedagogiskt arbete inriktning didaktik Karlstads universitet Sverige

Syfte Beskriva & definiera FoU – miljön i svensk samhällsdidaktik Svensk samhällsdidaktik som vetenskapligt fält? Samhällskunskapsdidaktik eller Samhällsdidaktik?

1960 - 1980 Första vetenskapliga kartläggningen av skolämnet samhällskunskap B. Bromsjö (1961, 1965) - Ämnets innehåll & mål varierar beroende på skolform & elevgrupp

1980 - 1995 Försök att avgränsa & definiera begreppet ”didaktik” Olika aktörer olika vikt vid: VAD? VARFÖR? HUR? Läroplansteoretisk forskning (T. Englund) Medborgarfostrande innehållet i So – ämnen (Samhörighet) FoU – arbeten om begreppsbildning (G. Svingby) Grundfråga: Var hämta undervisningens begrepp ifrån?

1980 - 1995 Konstruktivistisk kunskapssyn Lärarforskning (F. Vernersson) Ej enighet om centrala begrepp. Didaktisk variation. Läromedelsforskning (T. Anderberg, T. Englund, E. Edholm, S. Selander, L. Niklasson m.fl) Relation till läroplanen: Objektiv undervisning som ska spegla konflikter & aktivt fostra till demokrati Resultat: Flera undersökningar visar att samhället beskrivs som färdigt & harmoniskt.

1995 - 2009 Splittrat mönster. Ingen dominerande FoU – inriktning dock: Intresse för demokratifrågor FoU – arbeten om begrepp & begreppsbildning (S. Lindqvist & G. Hyltegren, R. Severin, S. Arevik & O. Hartzell) Lärarforskning Verksamma & blivande lärares syn på demokrati (B. Wikman, A. Bernmark Ottosson)

1995 - 2009 Elevforskning Fokus: Elevers demokratiska kunskaper & kompetens (C. Eriksson, E. Almgren, T. Ekman) Trendbrott: Statsvetenskaplig skolforskning Skolans demokratiska uppdrag generellt. Saknas didaktiska perspektiv. Statsvetenskaplig & pedagogisk forskning: Betydelsen av deliberativt klassrumsklimat för demokratiskt lärande (K. Larsson) Läromedelsforskning i samhällskunskap: Avtagande A. Bronäs (2000): Bilden av demokrati & medborgaren i läroböcker

Slutsatser FoU – miljön i samhällsdidaktik splittrad Andra intryck… Gemensam kunskapstillväxt? Andra intryck… Svag läromedelsforskning i samhällskunskap idag Svagt utvecklad lärarforskning & klassrumsforskning Dominans forskning kring demokrati

Slutsatser Samhällsdidaktik – ett vetenskapligt fält? Ja! Aktörer positionerar sig i relation till varandra Nej! Få aktörer med ämnesteoretisk bakgrund. Saknar didaktiska perspektiv >Dynamik i samhällsdidaktik? Nej! Liten självständig & egen teori- och begreppsapparat.