Väder, klimat och växtlighet berör alla

Lågtryck, högtryck och de stora vindsystemen s. 176 Solstrålars varierande infallsvinkel mot jordytan ger dubbelt så mycket energi vid ekvatorn som vid polerna Ekvatorn – tropiska lågtrycksbältet/lågtryckszon Subtropiskt högtryck kring 30°Nord(kräftans vändkrets och Syd (Stenbockens vändkrets). Norr om 30°N o 30 °S härskar västvindbältet – När relativt varma luftmassor från vändkretsarna rör sig mot polerna och möter de kalla luftmassorna från polarområden bildas den så kallade Polarfronten Längs den fronten utvecklas så kallade vandrande lågtryck eller cykloner. Som i vårt land ger ostadigt och regnigt väder

Vinden som energikälla s. 178 Vind = luftmassor i rörelse Vind bildas genom att det uppkommer tryckskillnader i lufthavet. Tryckskillnader uppstår genom solens ojämna uppvärmning på jordytan Vid tryckskillnader på jordytan mellan två områden strömmar luften från området med högt tryck till området med lågt tryck Ju kortare avståndet är mellan högtrycksområdet och lågtrycksområdet desto starkare vindar.

Vinden som energikälla Energikälla som människan har använt längst Båtar Kvarnar Pumpar till vatten I dag vindkraftverk

Temperatur och nederbörd s. 179 Allmänt: varmast vid ekvatorn o kallare högre breddgrader Både havsströmmar och vindar flyttar överskott av värme till kallare trakter dvs där det är ett underskott = vilket leder till en utjämning i temperatur mellan områden. Exempelvis Golfströmmen Golfströmmen – varma vattenmassor från Karibiska havet till Nordatlanten Varmt är det vid ekvatorn – men varmast är det vid vändkretsarna (30°N o 30°S) på grund av den torra luften.

Nederbördstyper s. 180 Orografisk nederbörd Konvektionsregn Frontregn Nederbörd uppkommer genom att luft tvingas uppåt till högre luftlager – den avkyls – temperaturen blir lägre än daggpunkten = nederbörd. Det ovan nämnda sker av tre orsaker

Orografisk nederbörd Luftmassor kommer in över land = luftmassor bromsas upp – luften tvingas i höjden Luftmassor in över bergområde = tvingas uppåt = avkyls – vattenånga kondenseras = regn Andra sidan berget = regnskugga Exempelvis bakom Sveriges bergskedja

Konvektionsregn Solen värmer upp marken = nedre luftlagret uppvärmt = luften blir lättare o stiger Uppvärmd luft stiger = kyls av o kondenseras = Konvektionsregn Tropikerna I vårt land ( varm sommarmorgon m klar himmel – under dagen bildas moln, ibland till häftiga åskskurar

Frontregn Frontregn vanligast i Sverige Möte mellan en varm o en kall luftmassa Varm luft glider upp över kall luft – den kalla luften ligger som en kil under den varma luften Varmluft stiger = avkyls Vattenånga kondenseras till moln som ofta ger nederbörd

Klimattyper s. 181 Temperatur Fyra zonerna Polara Tempererade Subtropiska Tropikerna

Växtigheten är beroende av klimatet s191 Biosfären Luft, vatten o mark möts Biomer – livsmiljö för växter Biomer hänger ihop med klimattyper Jordens växtbälten