Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Algblomning i Östersjön 2005
Advertisements

Fråga 1 Johansson driver en konventionell växtodlingsgård i Östergötlands slättbyggd. Föreslå en lämplig strategi för gödsling med kväve till höstvete.
Procent Betyder hundradelar.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Ekosystem - Sjön.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Injustering värmesystem
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Analyser av ekosortförsöken i Gammelby 2013 Micaela Ström
Vad är skillnaden på klimat och väder?
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Snabbtest för att bedöma grönmassans ensilerbarhet
Premiepension Fondguide Offensiv Fondandelar kan både öka och minska i värde, beroende på de underliggande tillgångarnas utveckling. Historisk avkastning.
Sätt rätt värde på vallfodret!
Antal frö per blomhuvud
Osäkerhet i vittringsberäkningar i relation till effekter av helträdsuttag (grot-uttag) Bengt Olsson Institutionen för ekologi, SLU.
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Bekämpning av örtogräs i vårstråsäd med insådd av engelskt rajgräs Tabell 1. Bekämpning av örtogräs i vårstråsäd med insådd av engelskt rajgräs. 2 försök.
KLIMAT.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Agrodrank, värdering i NorFor Sammanställt av Margareta Emanuelson och Maria Åkerlind, November 2007 Se vidare fullständig redovisning i ”Evaluering av.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Flera års skörd av engelskt rajgräs. Det engelska rajgräset tillfördes varje år 120 kg/ha N på våren. Efter varje fröskörd brändes fröhalmen. Det fanns.
Minskat svavelnedfall
Träningsplanering - För kondition.
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.
Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.
Etablering av vitklöver
Skyddsgröda vid etablering av ängsgröe. Sådjup vid etablering av ängsgröe.
Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot.
Ogräsbekämpning i vårkorn med insådd av vitklöver och ängsgröe
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Klimatpåverkan från växtodling
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Målsättning Målsättning.
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Vinterspel eller inte ? Banans mål är att: Få fram ett slitstarkt gräs med bra spelegenskaper FÖR hela spelsäsongen Vinterspel beroende på väder och vind.
Text av Emran Safi Myskoxe.
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
Strängläggning och direktskörd av timotej Tabell 1. Skördemetoder i timotej. 1 försök Siffrorna i parantes visar datum för stränglägg- ning eller.
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Fröodling av ekologisk timotej med insådd av subklöver och Trifolium alexandrinum Tabell 1. Skörd av förstaårsvall av timotej (Grindstad) etablerad i renbestånd.
Procent Betyder hundradelar.
Skördetidpunkt och lagringsduglighet i timotej Tabell 1. Vattenhalt och skördetidpunkt i tre sorter av timotej. 1 försök Vattenhalt och skördetidpunkt.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
Hur ska man hantera förstaårsvallar av ekologisk timotej? genomfördes fyra trefaktoriella försök i timotej (Grindstad): Faktor 1 –samodling timotej.
Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.
Bekämpning av svampsjukdomar i timotej Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i timotej. 3 försök St 31 = begynnande sträckning, st =
Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen.
Användning av Hydro (Yara) N-tester vid gödsling av timotej
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder


Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Tabell 1. Ogräsreglering i rödklöver vid olika radavstånd. 6 försök
Gödsling med mangan i engelskt rajgräs
Presentationens avskrift:

Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder? Ulrik Lovang Hushållningssällskapet Halland

Proteinhalten påverkas av: Skördetidpunkt (högre vid tidig skörd) Artsammansättning (klöver-gräs) Kvävegödsling Avkastning (hög skörd ger utspädning) Kväveförråd mark (mullhalt, historisk stallgödseltillförsel)

NDF-halten påverkas av: Skördetidpunkt (lägre vid tidig skörd) Artsammansättning (timotej - ängsv -rajgräs - rödklöver - vitklöver) Kvävegödsling (något lägre vid hög tillförsel)

Energihalten påverkas av: Skördetidpunkt (högre vid tidig skörd) Artsammansättning (gräs - klöver) Väderförhållanden (högre vid låg temp) Förtorkningstid (lägre näringsinnehåll vid lång förtorkning)

Ts-halten påverkas av: Artsammansättning (gräs högre än klöver, 2n högre än 4n) Förtorkningstid Väder (sol, luftfuktighet, temp, vind) Strängtjocklek (80% -yta, 50% - 2 cm) Slåtterteknik (bearbetningsgrad) Skördetidpunkt (högre vid sen skörd)

Kaliumhalten påverkas av: Gödsling Kaliumförråd mark/utlakning Skördetidpunkten (högt vid tidig skörd) Optimal halt för gräs ca 2-3,5 %

Kalciumhalten påverkas av: Artsammansättning (klöver - rajgräs - övriga gräs) Ca-värde 5-7 motsvarar ca 20-30% klöver Gödsling (ökar något med lägre kaliumtillförsel)

Sockerhalten påverkas av: Artsammansättning (rajg 4n - rajg 2n - rödkl - vitkl) Skördetidpunkt på dagen (högre senare på dagen) Temperatur (lägre temperatur dagarna innan ger ökning) Kvävegödsling (hög nivå riskerar att sänka halten)

Artsammansättningen påverkas av: Vallfröblandning Skötsel Gödsling (främst N) Kalkning (klöver högre krav) Bekämpning (vid insådd) Skördetidpunkt (sista skörd) Skördeintervall (olika intensitet) Markstatus (jordart, pH, torkkänslig) Vinterpåverkan (tim - ängsv - rajg)

Magnesiumhalten påverkas av: Artsammansättning (klöver-gräs) Gödsling (ökar även med lägre kaliumtillförsel) Kalkning (dolomit/Mg-kalk) Magnesiumförråd i mark

Svavelhalten påverkas av: Gödsling Nedfall Utlakning Liten risk för svavelbrist om N/S-kvot i blandvall är < ca 14

Nitrathalten påverkas av: Kvävegödsling Gödslingstidpunkt Avkastning Väder (snabbt upptag innan skörd)