Samhällets ekonomi http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=V1610.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Samhällsekonomi.
Samhällsekonomi åk 9.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
Från bonddräng till yuppie Del 2 – 1920 till 1990
Samhällsekonomin handlar om:   Vad som ska produceras   Hur det ska gå till   Vem som ska producera   Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi.
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Konjunkturer.
SAMHÄLLSEKONOMI.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Handel – ord och begrepp
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Behövs det pengar? Byteshandel.
Pengar i stat, landsting och kommun
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Internationell Ekonomi
Handel i världen - varför då?
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Samhällsekonomi Del 1.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Samhällets ekonomi.
Ekonomiska kretsloppet
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Makt och Demokrati.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Företag.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Geografi – Produktion, handel och transporter
Introduktion - Konsumentekonomi
Samhällekonomi.
Samhällets ekonomi.
Samhällsresurser och fördelning
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Samhällsekonomi. Ekonomi=hushålla med begränsade resurser T ex vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Ekonomi. Pengar! Mynt och sedlar Digitala pengar Bankkort Under 18 år: Visa ung Beställ hos din bank!
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
EKONOMI. Hur påverkar din familj samhällets ekonomi? Hur påverkar samhällets ekonomi din familj?
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Konsument-ekonomi Ord och begrepp.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
SAMHÄLLsekonomi.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Presentationens avskrift:

Samhällets ekonomi http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=V1610

Centrala mål Svenska välfärdsstrukturer och hur det fungerar, ex sjukvårdssystemer, pensionssystemet och arbetslösförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Hur hushållens, företagens och offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper Hur länder och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön etnicitet och socioekonomiska bakgrund. Samband mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Vilka skatter betalar vi? Kommunalskatt vi betalar en skatt på vår lön som ligger ungefär på 31% på den månadslön vi får. På varje 100 lapp går ca 30 kr till kommunen, 10 kr till landstinget och 1 krona till kyrkan. Moms är en statlig skatt som ligger på varje vara vi köper och den ligger på 25% Arbetsgivaravgift är enstatlig avgift som varje anställd kostar för arbetsgivaren och den ligger på ca 30% .

Vad kommer vi att arbeta med och vad ska vi kunna? Under veckorna 3-7 kommer vi att arbeta med ämnet samhällsekonomi. Litteraturen som vi kommer att använda oss av är Samhälle idag sol 3000 sidorna 392-415. Stencil där eleverna kan arbeta med olika ordförklaringar, frågeställningar och andra arbetsuppgifter som de ska lösa. Denna Power Point är till för att få en helhetsgrepp på det vi ska arbeta med. Det kommer att bli ett skriftligt prov på eleverna kunskaper vecka 7. 9a fredag den 15/2 och 9b onsdag den 13/2. Det jag kommer att bedöma är elevens förmåga att kunna utveckla kunskaper om hur individen och samhällets tillsammans påverkar ekonomin.

Vad är samhällsekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder ”hushållning” Hushållning står för vad människan använder sina pengar till. Ekonomi handlar om pengar, vad vi får i lön, vad vi betalar i skatt och hur mycket vi har kvar i vår plånbok. Ekonomi handlar även om varor och tjänster som produceras inom den privata och offentliga sektorn. Läs sidorna 392-394 sol 3000 samhälle idag.

Privata/offentliga företag Privata företag är när privatpersoner äger och kan sälja varor och tjänster som ex. Bageri, banker, bilvärkstäder sågverk, jordbruk affärer mm. Offentliga företag är det som finns inom staten, landsting och kommuner som ex systembolaget, sjukvård, skolor mm.

Ekonomins kretslopp Pengarna följer det ekonomiska kretsloppet som finns med på bilden nedanför.

Ekonomiska kretsloppet Hushållen får in pengar som lön. De kan även få det i form av bidrag som barnbidrag mm. Det kallas för inkomst. Hushållet har utgifter i form av skatt som betalas till den offentliga sektorn. De har även utgifter till hyra, lån, mat och andra utgifter som tillhör ett hushåll. Företagen och den offentliga sektorn får inkomster genom att hushållen köper varor och tjänster.

Företags ekonomi Ett företag kan sälja varor eller tjänster . Försäljningen ger intäkter/inkomster. Företaget har även kostnader så som löner, arbetsavgifter och driftskostnader. Företagen måste varje år göra ett bokslut som är en lista över intäkterna och utgifterna över ett år. Vinst om företaget har pengar över efter alla kostnaderna är betalda. Förlust om företagets utgifter är större än inkomsterna. Konkurs ett företag som har gått med förlust måste förr eller senare stänga igen sin verksamhet.

Offentliga sektorns ekonomi Staten, kommunen och landstinget är beroende av de som arbetar genom arbetsgivaravgift, skatt och att det inte är så många som är beroende av bidrag. När ekonomin är bra i ett land kan staten och kommunerna få pengar över och man kan bygga ut samhällsstrukturen och ansäller då fler personer. Landet får en god tillväxt.

Högkonjunktur, inflation, lågkonjunktur Högkonjunktur är när ett land har god ekonomi. Inflation kallas det när priser på varor höjs. Lågkonjunktur är när det blir dålig ekonomi i ett land.

Marknadsekonomi Marknadsekonomi är när olika varor finns som utbud till de som vill köpa varan till ett bra pris. Man kallar detta för utbud och efterfrågan på en vara. Marknadsekonomin styrs av vad kunden vill ha, företagen producerar de varor och tjänster som efterfrågas av kunden. Priset styrs av vad kunden är beredd på att betala. Stormarknader har oftast lägre priser och det beror på att de köper in större partier av en vara.

konkurrens Konkurrens mellan flera butiker kan vara en stor fördel för kunden. Konkurrensen gör att priserna pressas ner och att det blir billigare för kunden att handla. Fri konkurrens betyder att vem som helst får starta företag som producerar och säljer varor och tjänster till det pris som de själva bestämmer. Monopol innebär att det bara finns en tillverkare eller säljare på marknaden. Säljaren kan då själv bestämma priset för det finns ingen konkurrens på marknaden.

Fortsättning på konkurrens….. Oligopol innebär att det bara finns några tillverkare eller säljare på marknaden, men de är så få att det inte blir någon konkurrens på priset.

Utbud och efterfrågan Utbud är det antal varor som produceras eller bjuds ut till försäljning. Ju högre pris man kan ta för en vara, desto fler är intresserase av att sälja. Om priset höjs ökar utbudet. Efterfrågan är antalet varor som kunder är redo att köpa till ett visst pris. Om priset sänks ökar efterfrågan. Om priset höjs minskar efterfrågan. Ju högre priset, desto lägre efterfrågan. Jämnviktspris/marknadspris innebär att priset är satt så att säljaren får sälja så många varor som möjligt. Både säljare och köpare tycker alltså att priset är rimligt.

Ekonomi, politik och skatter Ekonomi och politik hör samman. De som styr avgör hur mycket vi ska betala i skatt till staten och kommunerna. För att det ska finna pengar i ett samhälle behövs det produktion. Produktionsmedel är det som ett företag behöver för att kunna producera en vara. Till det behövs Råvaror för att kunna producera en vara ex järnmalm. Realkapital är de byggnader och den utrustning ett företag behöver äga. Arbetskraft anställda som kan utföra och tillvärka varorna.

Fortsättning……….. Marknadsekonomi är när man tycker att det är utbud och efterfrågan som ska avgöra vad som ska produceras. Företagen ska tjäna på det de producerar och säljer så att de ska producera och investera för att sedan anställa fler. Då blir det fler som skattar och konsumerar och ekonomin går runt i landet. Planekonomi är når staten ska äga och producera allt. Staten ska bestämma vad som ska produceras och hur resultatet ska delas upp. Alla ska i princip ha lika mycket, och ingen ska ha rätt att bli rik på andras arbete.

Välfärd i Sverige 1928 talade Sveriges statsminister Per Albin Hansson om ”folkhemet” med detta menade han att staten skulle ta hand om sina medborgare. Alla skulle ha ett skyddsnät, alla skulle känna sig trygga i samhället. De som arbetar ska betala för alla som inte kan och det genom att man skattade en viss del av det man tjänade och att de som inte gör det ska få hjälp genom olika bidrag. Ex på bidrag är barnbidrag till unga och pension till de gamla. Alla ska ha rätt till bostad, mat och kläder.

Kris i välfärden Under 1975 slutar den ekonomiska utvecklingen att växa i Sverige. Oljepriserna höjdes kraftigt och företagen fick höja sina priser och det blev svårt att sälja och då kommer det ekonomiska hjulet i gungning. Under 1990-talet blev det svårare att få detta att gå ihop och det beror på att den svenska ekonomin inte utvecklades inte lika bra längre pga. att allt fler inte hade något arbete att gå till och inte lika mycket skatt kom in till staden som de kunde dela ut till de som behövde dem Film om välfärdsstaten-folkhemmet en serie i flera avsnitt. http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=U41701-01

Hur kommer välfärden se ut i framtiden? Många utav de statägda företagen har idag privatiserats.

Sverige och andra länder Exporten för ett land är viktigt för att få inkomster till statskassan. Importen är när ett land behöver köpa in varor från andra länder. Det är framförallt varor som ett land själva inte kan producera. Handelsbalans är något man mäter när det gäller exporten och importen i ett land. Landet måste ha något att sälja Priserna måste vara de rätta på de varor man exporterar De tillverkade varorna måste vara av god kvalité

Konkurrens mellan länder Konkurrensen beror oftast på att det kan vara svårt att producera varor med bra kvalité och ett lågt pris i förhållande till andra länder. Företagen måste tänka på att hela tiden utveckla produkten och att den ska vara billig. Lönerna till de anställda är en viktig del som gör att många företag startar upp i de länder som har billig arbetskraft.