Välkomna till utbildningsdagar om ANDT! Anna Karlsson och Ulrika Viklund 2014-04-09 Välkomna, roligt att se er här. Vi börjar med att presentera oss. Jag ska börja med att sätta in de här utbildningsdagarna i sitt sammanhang. Sedan kommer vi få besök av Timrå, som började systematisera sitt arbete redan 2009 och därmed kommit en längre bit på vägen. Passa på att mingla lite med andra i pauserna. För att få en gemensam bild av nuläget kommer samordnarna i respektive kommun att presentera oss en färsk kartläggning innan lunch. Vi ska äta här utanför och det blir buffé så vi hoppas att alla ska hitta något som passar. Efter lunch tar vi en drillning i själva problemen. Ställ gärna frågor. Kaffe ska ni också få, och material har vi också som ni får ta och läsa vidare.

Hälsans bestämningsfaktorer Ålder kön och arv kan vi inte påverka. Men för att komma åt problem med ANDT kan och bör vi arbeta på olika arenor och på kunskapsbaserade sätt. Så här har lokalt förebyggande arbete utvecklats det senaste decenniet;

Sex försökskommuner: Kalmar, KRAMFORS, Laholm, Lund, Solna, Umeå 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner: Kalmar, KRAMFORS, Laholm, Lund, Solna, Umeå 3x3. Sörmland: Oxelösund, Nyköping, Katrineholm. Jämtland: Härjedalen, Östersund, Strömsund. Norrbotten: Jokkmokk, Piteå, Luleå Småkommunssatsningen. Värmland: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, Årjäng. Örebro: Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora LUMA. Västernorrland: HÄRNÖSAND, TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK Västra Götaland: Mölndal, Härryda, Partille, Vårgårda, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Lysekil Östergötland: Finspång, Mjölby, Valdemarsvik Uppsala: Heby, Tierp, Älvkarleby, Östhammar Stockholm: Norrtälje, Järfälla, Sundbyberg, Vaxholm, Värmdö, Botkyrka, Haninge Totalt 63 kommuner. Alla satsningar följdes under processen. 6 försökskommuner startade under Alkoholkommitténs tid. Det var också där och då som de kände att de behövde ha en länssamordningsfunktion. Folkhälsoinstitutet följde arbetet. 3x3 följdes av LTU, Småkommunssatsningen av KAU och LUMA av KI. Folkhälsomyndigheten trycker för närvarande en Best pracice om lokalt förebyggande arbete baserat på de fungernade komponenterna i dessa utvecklingsarbeten. Det allra mest spännande är att när man slår ihop alla dessa 63, och jämför med andra kommuner av motsvarande storlek och typ – då ser man skillnader i det så kallade preventionsindex. Det forskar man för närvarande på på KI.

Samverkansavtal Kommun: Länsstyrelsen: Samordningsfunktion Utbildningar och kompetensutveckling Styrgrupp Nätverk och material Kartläggning Bollplank och stöd Årlig genomförandeplan Återkommande mätningar Prioritera och medverka

Långsiktiga ANDT-politiska mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Övergripande mål Långsiktiga ANDT-politiska mål Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska 1 2 3 4 5 6 7 Prioriterade mål under femårsperioden En effektiv brottsbekämpning av illegal handel En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT-förebyggande och brotts-förebyggande arbete En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Ökad kunskap om marknadsföring av alkohol och tobak via digitala medier, samt marknadsföringens effekter på konsumtionen Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen En hälsofrämjande skola Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Förutsättningarna för tandvården att arbeta med tobaksprevention bör öka Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet bör förbättras Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser ska öka En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvud-männen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a. alkohol och andra droger ska minska Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna p.g.a. alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan bör öka Antalet döda och skadade p.g.a. alkohol- narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska Aktivt verka för att EU:s och WHO:s strategier avseende alkohol och hälsa genomförs Aktivt verka för att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs En ökad samordning och prioritering av det nordiska samarbetet inom ANDT-området Aktivt verka för att FN-konventioner på narkotika- området efterlevs Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade p.g.a. sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopning eller tobak ska minska En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak • Markeringarna anger att kommunen helt eller delvis ansvarar för/arbetar med att nå dessa målsättningar. Men hur vet vi då hur det ligger till och om vi är på väg åt rätt håll? ANDT-sekretariatet på socialdepartementet har lyssnat på kritiken från riksrevisionen efter förra handlingsplansperioden, då det inte gick att säga vilka resultat som uppnåtts eftersom det inte fanns någon före-mätning, och inte heller en kvantifierad plan för vad som skulle uppnås med arbetet. Nu finns däremot ett system som gör andra politikområden avundsjuka, framtaget av landets främsta forskare och experter på området i samråd med verklighetens användare och utförare. 259 årliga miljoner från departementet. En liten del av dem använder vi på bästa sätt utifrån de behov vi fångar upp.

Uppföljning av utvecklingen Baslinjemätning nationellt och lokalt via kartläggningarna Länsrapportenkäten – extremt viktig Indikatorer på olika nivåer för de prioriterade målen – orange rapport Från länsrapportdata kan man generera Preventionsindex. Där kan man se att det är skillnad i antalet drogförebyggande aktiviteter och användning av metoder mellan kommuner som varit med i försökssatsningar, och jämförbara kommuner som inte varit det. Man kan också se att misshandelsfall utomhus av okänd förövare minskat i försökskommunerna medan de under samma tidsperiod ökat i jämförelsekommunerna. Det finns fler variabler. Ingen pekar på att det varit negativt för utvecklingen att arbeta strukturerat och kunskapsbaserat.

Styrgrupp/ledningsgrupp: Landshövdingen Länspolismästaren Landstingsdirektören Kommunförbundets VD Beredningsgrupp: Länsstyrelsen ANDT-samordning Polismyndigheten Landstinget Kommunförbundet Kommunrepresentanter Krafttag – styrgrupp och nätverk mot dopning Länsstyrelsens ANDT-samordningsfunktion Tillsyns-nätverken Kommunsamordnar/hälsoplanerar-nätverket

Befintliga kommunala ANDT-strukturer Härnösand: Rådet för Trygghet och Hälsa Kramfors: Rådet för Folkhälsa, Trygghet och Säkerhet Sollefteå: ANDT-styrgrupp och lokalt Brå Sundsvall: Folkhälsorådet Timrå: lokala Brå Ånge: KSAU=Brå=styrgrupp för ANDT Örnsköldsvik: lokalt Brå I råden sitter politiker och tjänstemän, landstings- och polisrepresentanter. I några även ideella sektorn. Alla kommuner har en samordnare med olika kombinationer av folkhälsa, ANDT och Brå-frågor. landstinget har en hälsoplanerartjänst på folkhälsocentrum med ansvar för respektive kommun och ett speciellt länsansvar (riskbruk, fallskador, tobak etc). (Härnösand är på gång med en trestegs narkotikadialog. Sundsvall och Timrå aktiva vad gäller generellt föräldrastöd. Sollefteå antar den nationella strategin som sin egen efter en kartläggning baserad på indikatorerna).

På lång sikt Skandia – ideer för livet. Ingvar Nilssons beräkningar om alternativkostnader för utanförskap bland ungdomar. Cirka 13 % per årskull hamnar i någon form utanför. Det kostar lidande och pengar på olika sätt. Ett sätt att säkra medel till förebyggande arbete på lång sikt är att inrätta en social investeringsfond eller motsvarande. Vi har avtalat om samverkan på detta område under 2014, och det finns också möjlighet att förlänga satsningen även 2015 med en viss utfasning om ni så vill. Men därefter kommer Ånge och Sollefteå anses ha byggt upp strukturer och kunskap för att länsstyrelsen ”bara” ska ge lika mycket uppbackning som de andra kommunerna får. Och då bör ni redan ha en tanke på hur arbetet ska finansieras genom nästkommande strategiperiod. Det kan vi gärna fortsätta att bolla. Ett hett tips är i alla fall att lära av både goda och dåliga exempel. Kramfors som en av de 6 första försökskommunerna har av olika anledningar helt kollapsat sitt strukturerade arbete. Det har varit på botten och vänder nu sakta upp igen. För att de märker att det behövs ett strukturerat arbete. Ingen har inte råd med de kostnader som uppstår. Nu ska vi få höra hur en kommun som gjorde en rejäl omstart i och med LUMA har det när ”projektet tagit slut” och de fortsätter framåt som ett mycket gott exempel: välkomna Ewa lindstrand, kommunalråd och Britt-Louise Nyholm, samordnare för trygghet och hälsa här i Timrå kommun!