Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen – principer och utmaningar Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Kommitténs ledamöter Gunnar Axen, M, ordförande Tomas Eneroth, S Sonia Karlsson, S Stefan Löfven, S Tomas Tobé, M Lotta Finstorp, M Kajsa Lunderquist, M Gunvor G Ericson, MP Johan Pehrsson, FP Fredrick Federley, C Erik Almquist, SD Liselotte Olsson, V Emma Henriksson, KD

Socialförsäkringsutredningens deluppdrag Arbetsförmåga och sjukdom Sjukpenninggrundande inkomst Arbetsgivarens kostnadsansvar Ökat ansvar för arbetsmarknadens parter Huvudmannaskapet Fristående försäkring Självrisk och kontroll Arbetslöshetsförsäkringen Återgång till arbete eller studier Sjuk- och hälsovården Samspelet mellan försäkringarna Internationella aspekter

Socialförsäkringsutredningens arbetssätt Beställa underlagsrapporter från forskare, berörda myndigheter och berörda organisationer. Vara öppna för erfarenheter och sprida information. Skapa samsyn i kommittén om principer och utmaningar. Två delbetänkande hösten 2011. Slutbetänkande i maj 2013.

Mötet mellan försäkring och offentliga principer Kostnader för framtida skador sprids i hela försäkringskollektivet. Krav på hållbarhet och förutsebarhet vad gäller villkor och utfall. Behov av balans mellan självrisk och kontroll. Offentligt Krav på samhällsnytta. Obligatoriskt deltagande. Solidarisk finansiering. Hanterar marknadsmisslyckanden.

Socialförsäk-ringsutredningens uppdrag Inkomstförluster Kostnader Sjukdom och arbetsskada Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och livränta Sjukvård och rehabilitering Arbetslöshet Arbetslöshetsersättning – bygger till del på frivillighet Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska program Ålderdom Ålderspension Äldreomsorg Föräldraskap Föräldrapenning Barnbidrag, förskola, skola mm Socialförsäk-ringsutredningens uppdrag Sjukdom – både sjukpenning och sjukvård. Ålderdom – pension mest sparande och äldreomsorg. Arbetslöshet – a-kassa och arbetsmarknadspolitik Föräldraskap – inga klassiska försäkringar, föräldraförsäkring och barnbidrag och förskola och skola.

Socialförsäkringens principer Bidrag - ingen självrisk eller krav på förutsebarhet Försäkring - kräver självrisk och förutsebarhet Privat - frivillig och inget krav på samhällsnytta Välgörenhet/ sponsring Privat försäkring Offentlig – obligatorisk och samhällsnyttig Socialpolitik och andra offentliga bidrag Socialförsäkring Hållbar och förutsebar Obligatorisk och solidarisk Självrisk och kontroll Arbetslinjen Samhällsnytta

Principerna – utgångspunkterna i direktiven Obligatorisk och solidarisk Försäkringarna ska ge god ekonomisk trygghet. Sjukförsäkringen ska vara allmän och obligatorisk. Försäkringarna ska innehålla ett omfattande inslag av ekonomisk omfördelning och baseras på riskdelning. Hållbar och förutsebar Försäkringarna ska vara transparenta med tydliga tidsgränser. Arbetslinjen Arbetslinjen ska understödjas och det ska alltid löna sig att arbeta. De ska ha en karaktär av omställningsförsäkringar, samtidigt som de som permanent saknar arbetsförmåga ska ges en tryggad inkomst.

Principerna - konsekvenser Obligatorisk och solidarisk De täcker alla i befolkningen, även dem med medfödda sjukdomar. De omfördelar från dem med låga till dem med höga risker. Inlåsning hos en viss arbetsgivare minskas. Hållbar och förutsebar De skapar rättsäkerhet och trygghet. De ger individuella rättigheter. Arbetslinjen Genom inkomstbortfallsprincipen, kvalifikationsregler och aktiva insatser under sjukdom och arbetslöshet stimuleras sysselsättningen. De skapar drivkrafter till förebyggande insatser inom folkhälso-, arbetsmiljö- och utbildningsområdet.

Övergripande utmaningar Obligatorisk och solidarisk Finns en vilja att vara med och finansiera gemensamma försäkringar? Hållbar och förutsebar Upplevs försäkringarna ge tillräcklig trygghet? Arbetslinjen Stimulerar försäkringarna i tillräcklig grad till arbete?

Sjuk- och arbetslöshets-försäkringen Trender i befolkningen Trender på arbetsmarknaden Nuläget i försäkringarna och angränsade system

Trender i befolkningen Äldre befolkning Allt större andel av befolkningen är över 65 år. Förändrad hälsa Bättre fysisk hälsa, sämre psykisk hälsa speciellt bland yngre och en ökad grad av medikalisering av problem som tidigare inte klassificerades som sjukdom. Ökad individualisering Tendens mot att det ställs större krav på valfrihet och individuella lösningar och hänsyn.

1. Äldre befolkning Obligatorisk och solidarisk Kan den solidariska finansieringen av försäkringssystemet upprätthållas när kostnaderna för annan välfärdspolitik ökar? Hållbar och förutsebar Gör försäkringarna utfästelser som inte kan hållas? Arbetslinjen Hur kan försäkringarna bidra till ökad sysselsättning bland yngre, äldre, utlandsfödda och deltidsarbetande? Är socialförsäkringarna anpassade till att fler över 65 år behöver arbeta?

2. Förändrad hälsa Obligatorisk och solidarisk Vilka hälsoproblem ska finansieras solidariskt? Ska någon gräns mot självförvållade problem dras? Vilka krav ska ställas på arbetsgivarens eller den enskildes ansvar? Hållbar och förutsebar Sjukförsäkringen försäkrar nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sociala problem klassificeras idag oftare som medicinska. Arbetslinjen Förbättrad hälsa bland äldre, ökad psykisk ohälsa av bland yngre och medelålders påverkar sannolikt hur arbetslinjen bör utformas.

3. Ökad individualisering Obligatorisk och solidarisk Ställs ökade krav på inflytande på mixen självrisk versus avgift eller ekonomisk ersättning versus aktiva insatser? Hållbar och förutsebar Hur kan ett ökat individuellt inflytande balanseras med en fortsatt god förutsebarhet i försäkringen? Arbetslinjen Arbetslinjens utformning är kopplad till den i samhället dominerande synen på arbete och vilka krav som ska ställas, men arbetslinjen underbygger samtidigt sådana värderingar. Kan valfrihet som är negativ för arbetslinjen accepteras?

Trender på arbetsmarknad Ökad rörlighet på arbetsmarknaden Allt fler rör sig mellan anställningar, studier och egenföretagande flera gånger under arbetslivet. Ökad rörlighet över nationsgränserna Allt fler flyttar mellan olika länder eller bor i ett land och jobbar i ett annat. Högre krav i arbetslivet Allt fler jobb kräver utbildning och höga sociala färdigheter. Snabba förändringar i sysselsättning Snabbare variationer i sysselsättning påverkar sjuk- och arbetslöshetsförsäkringens intäkter och utgifter.

4. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden Obligatorisk och solidarisk Svårare att kvalificera sig med lösare anknytning till arbetsmarknaden. Skapas motsättning mellan de med hög respektive låg arbetslöshetsrisk? Hur ska studenternas och egenföretagarnas försäkringsskydd lösas? Hållbar och förutsebar Går det att förutse försäkringsskyddets kvalitet för dem som kombinerar lönearbete och egenföretagande eller lönearbete och studier eller växlar mellan detta? Arbetslinjen Ökad risk för kortare arbetslöshetsperioder med fler tillfälliga anställningar. Fler tillfälliga anställningar leder till att fler inte har någon arbetsgivare med rehabiliteringsansvar vid sjukdom.

5. Ökad rörlighet över nationsgränserna Obligatorisk och solidarisk Kan ökad rörlighet över nationsgränserna öka free-riderproblemen för en välfärdsstat? Hållbar och förutsebar Svårt att avgöra kvaliteten och omfattningen i försäkringsskyddet om man har arbetat i flera länder eller bor i ett land och arbetar i ett annat. Oklarheter i kopplingen till EU-rätten. Arbetslinjen Kan och ska försäkringarna uppmuntra till arbete i både Sverige och i andra länder?

6. Högre krav i arbetslivet Obligatorisk och solidarisk Färre är utsatta för allvarliga fysiska risker och fler för psykisk stress. Bör denna förändring spegla sig i ett förändrat regelverk för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen? Hållbar och förutsebar Sverige har i princip inte haft yrkesförsäkringar. Samtidigt har idag allt fler investerat i dyra utbildningar. Vilken balans är rimlig? Arbetslinjen Ökade utbildningskrav gör det svårare att byta yrke eller bransch. Behöver dessa förändringar leda till mer omfattande aktiva åtgärderna, kanske på bekostnad av det ekonomiska skyddet.

Nuläget i försäkringarna och angränsande system Förändringar i trygghetssystemen Många förändringar, vissa med retroaktiv verkan, påverkar förtroendet för socialförsäkringarna. Omotiverade skillnader mellan försäkringarna Svårt att veta hur försäkringsskyddet de facto ser ut för den enskilde. Kompletterande och alternativa trygghetssystem allt viktigare Mindre av försäkringsskyddet är solidariskt finansierat, mer är avtalat eller privat. Omställningsavtal och det reguljära utbildningssystemet verkar spela en större roll vid omställning på arbetsmarknaden.

7. Förändringar i trygghetssystemen Obligatorisk och solidarisk Förändringar, ofta med retroaktiv verkan, kan undergräva viljan till solidarisk finansiering. Hållbar och förutsebar Ständiga förändringar underminerar försäkringens värde och gör att privata försäkringar framstår som tryggare. Arbetslinjen Förändringar i socialförsäkringens regelverk får ofta oförutsedda effekter på andra civilrättsligt bindande avtal, till exempel på arbetsrätten. Arbetslinjen kan därmed påverkas på ett icke förutsebart sätt.

8. Omotiverade skillnader Obligatorisk och solidarisk Viljan att vara med och finansiera påverkas av om det är svårt att avgöra om försäkringsskyddet verkligen ger den trygghet som efterfrågas. Hållbar och förutsebar Systemet är inte transparent för den enskilde. Arbetslinjen Skillnader i villkor mellan till exempel sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har visat sig ha en negativ effekt på arbetslinjen. Samma sak gäller kopplingen mellan arbetsrätt och sjukförsäkringen.

9. Kompletterande och alternativa trygghetssystem allt viktigare Obligatorisk och solidarisk Den solidariska finansieringen har i allt större grad ersatts av en privat eller avtalad finansiering. Detta kan undergräva viljan att finansiera den gemensamma allmänna försäkringen. Hållbar och förutsebar Svårare för den enskilde att bedöma vilket försäkringsskydd denne har när försäkringar utbetalas från flera försäkringar. Arbetslinjen Svårare att bedöma hur de samlade försäkringarna påverkar arbetsutbudet. Det har blivit viktigare att samspelet mellan arbetsmarknadspolitik, omställningsavtal, utbildningssystemet och försäkringarna fungerar.

Hållbara försäkringar Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen måste kunna hantera förändringar i omvärlden. Försäkringarna blir bara hållbara om det finns en tillräckliga vilja och förmåga att vara med och finansiera gemensamma försäkringar. Denna vilja bygger på att dessa försäkringar både upplevs ge tillräcklig trygghet och i tillräcklig grad stimulerar till arbete.

www.psfu.se irene.wennemo@social.ministry.se