Energigivande näringsämnen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Advertisements

Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
kunskap och inspiration
Näring och individuella behov åk 8
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Energigivande näringsämnen
ÄMNENA I MATEN.
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Kolhydrater igår, idag, imorgon Anna Nyström maj 2013.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Kolhydrater.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
1.
Kolhydrater.
Presentationens avskrift:

Energigivande näringsämnen Kolhydrater Protein Fett

Kolhydrater Finns främst i livsmedel från växtriket. Socker Stärkelse Kostfiber

Sockerarter Enkla – glukos, fruktos, druvsocker i frukt, bär och honung 1 molekyl Tas upp direkt i blodet och ger snabb energi. Idrottsmän – blåbärssoppa. Sammansatta – sackaros (vanligt socker), laktos (mjölksocker) 2 molekyler Måste först brytas ned i kroppen innan de kan tas upp.

Stärkelse En sammansatt sockerart som måste brytas ned till druvsocker innan den kan tas upp i kroppen och ge energi. (Kan bestå av 1000 molekyler.) Långsam kolhydrat. Bröd, ris, pasta, potatis, rotfrukter.

Kostfiber Ger ingen energi. Ger volym så att vi blir mätta. Binder vatten i magsäcken. Motverkar förstoppning. Minskar risk för karies. Finns i frukt, grönt, rotfrukter, grovt mjöl. Tips! Drick mycket vatten när du äter fiberrikt, för fiber binder vatten.

Protein Protein behöver vi äta därför att det: Ger energi Bygger upp kroppens vävnader, främst när man växer men även för att byta ut gamla slitna vävnader. Bildar hormoner och enzymer till matspjälkningen. Proteiner består av aminosyror. 8 stycken är livsnödvändiga. Fullvärdigt protein!

Fett Fett behöver vi äta därför att det: Används som energi i kroppen. 25-35% av vårt energiintag bör komma från fett! Ger oss de fettlösliga vitaminerna A, D,E,K Ger de livsnödvändiga fettsyrorna linolsyra och linolensyra

Mättat och omättat fett Fett är uppbyggt av fettsyror Mättade Omättade och fleromättade

Fettets konsistens Livsmedlen vi äter innehåller en blandning av olika fettsyror. Detta påverkar konsistensen hos fettet. Hög halt mättade ger ett hårt fett. T ex smör, hårt margarin, kokosfett, nötkött. Omättade och fleromättade fettsyror ger mjukare och flytande fetter. T ex matoljor, flytande margariner. Finns också i fisk, fågel, nötter och frön.

Välj rätt Omättade och fleromättade är bra ur hälsosynpunkt. Bl a positiv inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Välj mjukt och flytande till matlagning och bakning. Bordsmargarin på smörgås. Fisk flera gånger i veckan. Nyckelhålsmärkta varor.

Undvik Transfett Bildas när vegetabiliska fetter härdas industriellt för att de ska få fastare konsistens. Finns ofta i kex, bakverk, snacks, choklad, chips, pommes frites, färdigmat.