Pensionshistorik 1913-framtid Ålder Medellivslängd kvinnor Medellivslängd män Pensionsålder Rätt att kvarstå till 67 år ? Folkpension inrättas 1913. ATP kommer 1960. Pensionsåldern 67 tom 1976, därefter 65. ATP kunde lyftas från 60 års ålder, höjdes 1998 för kohorten född 1938 (till 61 år). Rätten att kvarstå i arbete till 67 års ålder införs 2002. Medellivslängden prognos 2011- gjord av scb (utjämnade värden 1913-59, därav den linjära utvecklingen). Lägstaålder uttag 1960 1976 1998 2002 2010

Fler pensionsår att betala Pensions-ålder Medel-livslängd 1913 67 58 1960 73 2006 ”65” 80 Med ökande välfärd har synen på arbete och pension förändrats de senaste 90 åren. Förr jobbade man i större utsträckning så länge det gick medan vi nu ser fram emot många års välfärd efter arbetslivet.

Tiden i arbete måste matcha livslängden 25 25 Förvärvsarbete Samtidigt som vi lever allt längre (och går tidigare i pension) debuterar vi normalt i arbetslivet betydligt senare. 40 år (eller mindre) för att försörja 50 år utan förvärvsarbete är inte hållbart, med tanke på att vi blir allt färre i arbetsför ålder. 30-40 år av arbete räcker inte i ett 90-årigt liv. ”Någon annan” måste då betala för 50-60 års försörjning. 25 65 90 vad många vill vad vi borde vad vi tror om framtiden

De flesta pensionssystem har, precis som ATP hade, problem med Problem med ATP De flesta pensionssystem har, precis som ATP hade, problem med ingen koppling till tillväxten ingen koppling till livslängden ingen koppling till arbete Problem med ATP (se bilden) Lösningar på problemen: Höj avgifterna Sänk pensionerna Senarelägg pensionen

Olika slag av pensionssystem - Sverige bytte system (NDC) Fördelnings-system Fonderat system ATP Avgifts-bestämt Det finns olika pensionssystem: Fördelningssystem - den aktiva generationen betalar in avgifter som går direkt till pensionärerna, ”generationskontrakt” (inkomstpensionssystemet) Fonderade system - pengarna sparas ”på hög” fram till pensionen och placeras på kapitalmarknaden, t.ex. pensionsförsäkringar (premiepensionssystemet) De allra flesta länder har tidigare valt fördelningssystem (som ATP), mycket beroende på den korta startsträckan jämfört med fonderade system där det tar en generation innan det blir några vettiga pensioner. Dessutom gynnar systemen beslutsfattarna. Har man väl valt fördelningssystem så är det nästan hopplöst att byta tillbaka eftersom man då måste betala till dubbla system. Pensionssystem kan även delas upp i en ytterligare dimension: Förmånsbestämda system – en viss andel av slutlönen Avgiftsbestämda system – pension i förhållande till inbetalda avgifter ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Vårt ATP-system var i likhet med de flesta andras ett förmånsbestämt fördelningssystem. I huvudsak är det fortfarande ett fördelningssystem (det är som sagt svårt att byta). Men en del är också fonderad Denna förflyttning som Sverige gjort är internationellt nyskapande (flera hävdade länge att man inte kan ha ett avgiftsbestämt fördelningssystem – men det kan man, vilket vi visat). Med detta system har vi också gjort det möjligt att redovisa pensionssystemet, precis som ett företag redovisar sina skulder och tillgångar. Därmed har man skapat förutsättningar för ett genomskinligt och absolut finansiellt stabilt pensionssystem. Vilket är unikt i världen. Förmåns-bestämt

Pensionens beståndsdelar Garantipension

Allmän pension Utbetalningar 2011 Inkomstpension 222 mdr Premiepension 2 mdr Garantipension 18 mdr Utbetalningar av allmän pension 2011 Till antal personer: Inkomst- och tilläggspension betalades till 1 807 600 personer Premiepension till 817 200 personer Garantipension till 817 100 personer Garantipension

Huvudprinciper Avgiftsbestämt - man får vad man betalar för 2. Avgiften är fast - alla generationer betalar lika mycket 3. Livsinkomsten är ledstjärnan 4. Fördelningsinslag: Små barn ger pensionsrätt 5. Rörlig pensionsålder 6. Finansiellt stabilt 7. Politiskt stabilt 1. Inkomst – Avgift -- Pension 2. 16 % går till fördelningssystemet. Det är också den minsta avgift som krävs för att finansiera våra åtaganden bakåt. Alla generationer betalar lika mycket. Det är en rättvisefråga. 3. Livsinkomstprincipen är motorn i systemet och grunden för arbetsstimulansen. Den gäller därför lika väl för en 15-åring som en 80-åring. Och även om man redan tagit ut sin pension (då höjs pensionen senare) 4. Men med ett livsinkomstsystem måste man ha fördelningsinslag för att kompensera ofrivillig eller samhällsnyttig frånvaro från arbetslivet – barnårsrätt, plikttjänst, studier. Avgift betalas då av staten 5 I fjärdedelar och från 61 år men utan övriga gräns. Det är också möjligt att med stor frihet växla mellan pension och arbete.

Inkomstpensionen Alla inbetalningar till systemet ger pensionsrätt Avgifterna räknas upp med ”ränta” eller de genomsnittliga löneökningarna i samhället Summan ger en andel i framtida generationers inbetalade pensionsavgifter Hur mycket pension den andelen ger beror på den beräknade återstående medellivslängden Huvudprinciperna för inkomstpensionen:

Världens enklaste pensionssystem? Pensionssystemet är på detaljnivå komplicerat och innehåller många tekniskt avancerade detaljer. Principen för beräkningen av pensionen är dock väldigt enkel: 1. För alla inkomster (upp till taket) betalar man avgift 2. Avgiften ger motsvarande pensionsrätt Inkomstpension 16% = drygt 67 900 kr 2013 (maximal pensionsrätt) Premiepension 2,5% = drygt 10 600 kr 2013 (maximal pensionsrätt) 3. När det är dags att ta ut pensionen summerar man alla livets avgifter (framgår av det orange kuvertet) och delar det med förväntat antal pensionsår för den årskull man tillhör. 4. Kvoten får man sedan i årlig pensionen. Det är det absolut viktigaste som den vanliga medborgaren behöver veta. Förutom hur man kan påverka slutresultatet (kvoten): - livsinkomsten genom att arbeta mer eller längre (täljaren) - antal år som pensionär genom att arbeta längre/ta ut pensionen senare (nämnaren)

Livsinkomsten = pensionsbehållningen Intjänade pensionsrätter Omräknas årligen med: +/- inkomstindex / balansindex + arvsvinster - förvaltningskostnader Livsinkomsten är det som också kallas pensionsbehållning (PBH) och det består av alla de pensionsrätter man tjänat in under hela livet. Pensionsrätter: Pensionsgrundande inkomst (PGI) Varit försäkrad och haft inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete flera socialförsäkringsförmåner är pensionsgrundande som inkomst, t ex. sjukpenning och föräldrapenning. Även arbetslöshetsersättningen ger PGI. Pensionsgrundande belopp (PGB) Fiktiva inkomster som ger pensionsrätt. Tillgodoräknas en försäkrad som; har sjuk- eller aktivitetsersättning studerar med studiemedel förälder till ett eller flera små barn (fullgör plikttjänstgöring) Det finns också ett golv på 42,3% av PBB (18 823 kr 2013) som man måste passera för att få pensionsrätt. Har man en inkomst över detta så får man pensionsrätt från första kronan. Det finns ett tak i pensionssystemet som innebär att oavsett hur hög inkomst man haft så kan pensionsunderlaget aldrig bli högre än 7,5 IBB = 424 500 kronor för 2013 Vid varje årsskifte sker en omräkning på ”kontot”. Läggs till nya pensionsrätter. PBH inkomstindexeras + arvsvinster - förvaltningskostnader

Antal år som pensionär = delningstal Återstående medellivslängd vid pensioneringstillfället Normen på 1,6% Antalet år som pensionär (nämnaren) beräknas genom framtagandet av delningstal. Delningstalen är olika för varje årskull och speglar huvudsakligen den statistiskt förväntade livslängden vid pensioneringstidpunkten. Om man tar ut pension före man fyller 65 år så beräknas den med hjälp av preliminära delningstal. Fr o m det att man fyller 65 år används fastställda delningstal. När delningstalen har fastställts sker ingen ytterligare anpassning, även om medellivslängden bedöms öka/minska därefter. I delningstalen ingår också normen på 1,6%. Den finns till för att ge en ökad ingångspension. Därmed blir också utvecklingen av pension över livet flackare.

Följsamhetsindexering Årlig omräkning av inkomst- och tilläggspension sker med hjälp av följsamhetsindexering. Innebär att pensionerna, bortsett från tillväxtnormen på 1,6%, förändras i samma takt som genomsnittslönerna för de som förvärvsarbetar. När man sparar in till pensionen så sker varje år en omräkning med inkomstindex. När man tagit ut sin pension så följsamhetsindexeras pensionen istället. Följsamhetsindexeringen är detsamma som indexering med inkomstindex men med avdrag för normen på 1,6%. Normen har ju ökat ingångspensionen och dras därför ifrån från den årliga omräkningen. När man har tagit ut pension får man inga arvsvinster (kan sägas ingå i delningstalet) och betalar inte heller några förvaltningskostnader

Följsamhetsindexeringens mysterier utan förskott tillväxt 1,6 förskott 1,6 tillväxt 2,0 PENSION förskott 1,6 tillväxt 1,6 Vid beräkningen av delningstal tar man hänsyn till en tänkt framtida tillväxt på 1,6%, den så kallade tillväxtnormen. Det innebär att man redan från pensioneringstidpunkten får del av en framtida tillväxt, vilket ger ett lägre delningstal och därmed en högre pension. Tillväxtnormen gör alltså att pensionen startar med ett högre ingångsbelopp, men den utvecklas därför i gengäld något långsammare (mörkblå linje) På detta sätt omfördelas pensionen över livet och man får mer i början, men mindre mot slutet. Man får alltså del av den framtida tillväxten i förskott. Om beräkningen av inkomstpensionen hade gjorts utan tillväxtnormen skulle pensionen ha varit lägre vid starttidpunkten och därefter ha utvecklats i takt med inkomstindex (ljusblå linjen) Om man utgår från att tillväxtnormen används kan man se den reala utvecklingen av pensionen vid antagande om olika framtida tillväxt enligt följande: Om tillväxten överstiger prisutvecklingen med mer än 1,6% utvecklas pensionen enligt den mörkblå linjen. Om tillväxten är = 1,6% så är utvecklingen enligt röd linje Om tillväxten är lägre än 1,6% utvecklas pensionen enligt den gröna linjen. förskott 1,6 tillväxt 1,0 Ålder

Följsamhetsindexeringen fram till 2013 kr/månad Jämförelse mellan följsamhetsindexeringen och prisindexering. Bilden till vänster Den förändrade indexeringsmetoden har inneburit att inkomst- och tilläggspensionen ökat realt 2002-2009, dvs den har ökat mer än den skulle gjort om den varit prisindexerad. Till följd av den finansiella krisen försämrades den finansiella ställningen i pensionssystemet, vilket medförde att pensionerna sänktes med 3% 2010 och 4,3% 2011. 2012 ökade pensionerna mer än prisindex, vilket innebar en ökning med 3,5%. 2013 kommer pensionerna att öka med 4,1%, vilket är 3 procentenheter mer än prisindexeringen. Bilden till höger Person som har varit pensionär hela tiden sedan 2001 – hade 2001 en pension på 12 000 kr per månad. Denna pensionär har sammanlagt vunnit på följsamhetsindexeringen i jämförelse med om pensionen skulle ha indexerats med prisbasbeloppet. Jämför mörkblå yta plus varje år med ljusblå yta minus år 2011 och 2012. Det mörkblå visar den sammanlagda vinsten varje år vid jämförelse mellan följsamhetsindexering + balansering och prisindexering. Sammanlagt har de fått mer 2002 till 2010 (allt mörkblått) i jämförelse med vad de får mindre 2011 och 2012. 2013 kommer också att vara ett plusår. Observera här har heller ingen hänsyn tagits till de dämpningar som skattesänkningarna haft 2010 och 2011 Vinst Förlust Följsamhetsindexering Prisbasbeloppsförändring

Premiepension Faktiskt avsatta pengar – fungerar som ett privat sparande Placeras i högst fem valfria aktie- eller räntefonder, av totalt nära 800 fonder. Den som inte väljer placeras i en statlig generationsfond Värdeförändringen följer marknadsvärdet och försäkringsmässiga principer tillämpas Pensionsavgiften för premiepensionen motsvarar 13,5 % av den totala avgiften. Värdet vid pensionsuttaget förväntas normalt bli mer men inga garantier finns När pensionen tas ut kan en livförsäkring väljas med ett fast månatligt belopp Även när det gäller premiepension ger alla avgifter pensionsrätt som årligen i december tillförs pensionsspararnas konton. Till dess att pensionsrätterna tillförs premiepensionskontona förvaltas dessa av Riksgälden. För de pensionssparare som inte vill eller kan göra ett aktivt val bland de drygt 800 fonderna på fondtorget finns ett förvalsalternativ (icke-vals) som förvaltas av en statlig pensionsfond (AP7). Denna har en generationsfondsprofil som innebär att risken (andelen aktier) sjunker i takt med att pensionsspararen blir äldre och närmar sig pension. AP7 har även tagit fram tre portföljer med olika riskprofil som komplement där pensionsspararna endast behöver välja risknivå. Premiepensionen löper på som fondförsäkring även under det att en person gått i pension. Varje månad säljs då de andelar som behövs för att kunna betala ut pensionen. Den enskilde bär därmed den finansiella risken själv. Vill man undvika detta kan pensionsspararen dock från 61 års ålder omvandla fondförsäkringen till en traditionell livförsäkring som innebär att fasta månatliga belopp betalas ut livsvarigt. Pensionsmyndigheten förvaltar livräntan i premiepensionssystemet, vilket innebär att myndigheten även står under Finansinspektionens tillsyn som vilket vanligt försäkringsbolag som helst. Premiepensionen baserar sig på aktuariella principer i enlighet med reglerna i Försäkringsrörelselagen.

Premiepension Intjänade pensionsrätter Fondkontot påverkas av: +/- värdeutvecklingen + arvsvinster - förvaltningskostnader Principen för intjänande och beräkning av premiepension är densamma som för inkomstpension. Tjänar in pensionsrätter varje år. Behållningen på fondkontot påverkas av hur utvecklingen är under året. Varje år tillkommer arvsvinster och dras bort förvaltningskostnader. När man beräknar pensionen delar man det som finns på kontot med ett delningstal som beräknas för premiepension. Detta delningstal skiljer sig från det som beräknas för inkomstpension.

Premiepensionssystemet SÅFA:n är uppbyggd av ett antal underliggande byggstensfonder (aktie- och räntefonder) som är valbara på fondtorget. Genom att kombinera olika stora andelar av aktier respektive fonder åstadkommer man en generationsfondsprofil. Denna innebär att det för pensionssparare upp till och med 55 år har en stark hävstång (150%) med uteslutande aktier medan det sedan i ökande grad flyttas in mer och mer räntefondsandelar så att risken successivt sjunker när pensionsspararen blir äldre. Vid 75 års ålder hamnar man på den nivå som SÅFA:n sedan konstant kommer att ha livsvarigt, vilket innebär ca 30% aktier och 70% räntor. Denna nivå motsvarar även den mest försiktiga av de tre portföljer som AP7 också tagit fram för de personer som endast vill välja risknivå (eller de personer som är yngre och vill dämpa riskexponeringen). De andra två portföljerna offensiv och balanserad har 75% respektive 50% av aktier.

följsamhetsindexering Garantipension Drygt 1 139 000 pers. 100 % följsamhetsindexering Inkomstgrundad pension + garantipension, kr/månad ca 682 000 pers. 48 % pris 52 % av följsamhetsindex ca 137 000 pers = ren pris- indexering Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft låg eller ingen inkomst. Garantipensionen finansieras med allmänna skattemedel. Antalssiffrorna gäller år 2011. Inkomstgrundad pension kr/månad 4 114 4 547 9 815

Vad påverkar pensionsnivån? Antal år i yrkeslivet - pensionsåldern Inkomster i yrkeslivet - livsinkomsten Tillväxten i ekonomin – löneutvecklingen Medellivslängdens utveckling Antal personer i arbete Avkastningen i premiepensionssystemet 1

Ett finansiellt stabilt system Följsamt mot medellivslängden Livslängd Årlig pension Livslängd Årlig pension Årlig pension Årlig pension Årlig pension Årlig pension Livslängd Genom kopplingen till medellivslängd och ekonomin är systemet avsevärt stabilare än ATP och mer hållbart än i princip alla utländska allmänna system. Med balanseringen är det totalt stabilt och unikt internationellt. Intjänad rätt och utgående pension följer löneutvecklingen Automatisk balansering vid påfrestningar 1

Påfrestningar kan uppstå om… antalet förvärvsaktiva minskar tiden vi arbetar och tjänar in pensionsrätt minskar buffertfondens avkastning blir låg medellivslängden ökar 1

Balanstalet visar balansen mellan tillgångar och skulder Balanstalet för 2013: Avgiftstillgång 6 828 mdr fond 865* 31 dec. 2011 = 1,0198 För att säkerställa att systemet är helt finansiellt stabilt beräknar Pensionsmyndigheten varje år ett balanstal. Balanstalet är ett sätt att räkna på pensionssystemets tillgångar och skulder och används för att mäta behovet av balansering. Själva balanseringen är ett verktyg för att säkra systemets finansiella ställning, genom att dra ned på skulderna genom en lägre indexering. Inga politiska beslut krävs alltså den är automatisk Detta är ett unikt verktyg för den svenska pensionssystemet. Balanstalet för 2013 är fastställt till 1,0198 vilket är en förbättring jämfört med föregående år Pensionsskuld 7 543 mdr * 865 är buffertfondens treåriga medelvärde

Annan ränta än inkomstindex - balansering Så vad händer vid en balansering? Skulderna är högre än tillgångarna = finansiellt underskott i systemet Indexeringen av både utbetalade pensioner och pensionsrätter blir lägre Istället för inkomstindex används balansindex. (känd som “bromsen”) Det innebär att indexeringen av pensioner ökar långsammare – behöver inte (men kan) innebära en negativ indexering. När systemet börjar återhämta sig går man mot en högre ökningstakt för indexet tills systemet återigen klarar av ett inkomstindex.

Balanstalsutveckling? Detta är en bild över den långsiktiga utvecklingen (långsiktiga framskrivningar) som är framtagen i en pensionsmodell. Enskilda år är därför inte det väsentliga och är svårt att uttala sig om till denna bild.

Hur hög blir pensionen? Det vet vi inte, på samma sätt som vi inte vet vad lönen är om 20 år. Men vi vet vad som påverkar pensionen och hur det påverkar. Och vi får årlig kontroll i de orange kuverten och minpension.se Och vi har ett system som håller. Långsiktigt betalas det ut vad som betalas in – varken mer eller mindre Det gamla systemet gav en falsk säkerhet om utlovade pensionsnivåer. På lång sikt kan vi inte bevilja oss högre pensioner än vi långsiktigt kan finansiera. Det visade också erfarenheterna på 90-talet. Det orange kuvertet ger också en årlig ökad kunskap där också sambandet mellan arbete och pension blir tydligt. (Även lönen om 20 år är oviss.) 1

Vad betyder pensionsåldern för pensionen? Ungefärlig kompensation om pension tas ut vid annan tidpunkt än 65 år 61 år 71% 65 år 100% 67 år 119% 70 år 158 % OBS ungefärliga värden. Beräkningarna är försäkringstekniska. Någon forma av straff- eller belöningstänkande finns alltså inte i siffrorna. Det går också att kombinera arbete och pension genom att ta ut delar av pensionen eller återkalla den. Det handlar alltså inte om att alla ska jobba heltid till 70 men kanske att jobba deltid från 65…. Eller åtminstone att ta ut en del av den ökande medellivslängden i form av förlängt arbetsliv. 1

Utträdesåldern stiger Genomsnittlig förväntad ålder vid utträdet från arbetslivet för personer som vid 50 års ålder finns i arbetskraften (förväntad utträdesålder). Det som här mäts är den förväntade utträdesåldern för dem som i dag är 50 år och i förvärvsarbete, givet att utvecklingen är den samma som idag för åren mellan 50 och 65 år. Den förväntade utträdesåldern har ökat successivt och med totalt drygt ett år sedan 1994 då pensionsreformen beslutades. För 2011 beräknas utträdesåldern vara 63,3 år, vilket är det högsta värde som uppmätts på 30 år.

Hur länge måste vi jobba? Årskull Återstående livslängd vid 65 ”Behövlig” pensionsålder Tid som pensionär 1930 82 år 5 mån 65 år 17 år, 5 mån 1945 84 år 3 mån 65 år 9 mån 18 år 8 mån 1960 85 år 7 mån 67 år 6 mån 18 år 7 mån 1975 86 år 7 mån 68 år 3 mån 18 år 10 mån 1990 87 år 3 mån 68 år 8 mån 19 år, 1 mån Pensionssystemet är försäkringsmässigt – man får pension i förhållande till medellivslängden. När vi lever längre måste pensionen räcka längre. För en oförändrad pension krävs därför ett längre arbetsliv. ”Behövlig pensionsålder” visar hur mycket längre en person måste jobba (jämfört med årskull 1930) för att få samma andel av inkomsten i pension. Sammantaget visar tabellen att trots ett allt längre arbetsliv så blir tiden som pensionär allt längre, dvs. det lönar sig att leva längre…

Betalningsflödet i inkomstpensionssystemet 2011 Pensionsutbetalning 220 mdr Pensionsavgifter 215 mdr 5 Inkomstpensionssystemet är som sagt ett fördelningssystem. Det innebär att inbetalda pensionsavgifter används för att betala samma års pensioner. De över- eller underskott som uppstår när pensionsavgifterna är större eller mindre än pensionsutbetalningarna hanteras av buffertfonden (AP-fonderna). 2011 Totalt betalades 220 miljarder ut i inkomstpension. 215 miljarder var pensionsavgifter som betalades in under året 5 miljarder togs ur det kapital som förvaltas i AP-fonderna Pensionsavgifterna 2011 var (precis som prognostiserat) alltså lägre än pensionsutbetalningarna och underskottet hanterades av buffertfonden. från AP-fonderna

Prognos inkomstpension kvinnor - män Bilden visar prognosen i de orange kuverten (vad avser inkomstpension) för medianpersonen respektive födelseår, fördelat på kvinnor och män. Visar alltså inte det faktiska utfallet av hur pensionerna är/kommer att bli, utan bara den trend som kan ses i prognoserna som baseras på intjänandet hittills för respektive åldersgrupp.

Aktuella frågor i Pensionsgruppen Utredningen av pensionsrelaterade åldrar Räcker pensionssystemets finansiella styrka? Placeringsregler och organisation för AP-fonden Teknisk översyn av balanstal och inkomstindex Översyn av premiepensionen