Niclas Persson & Peter Hall

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talföljder formler och summor
Advertisements

Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del A) November Peter Blid Helena Björck Ida af Robson 2064.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
MaB: Ekvationssystem Allmänt
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning
Point Estimation Dan Hedlin
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
© Aduct AB voxpop ”folkets röst” ett webb-baserat beslutstödssystem.
Formellt, skarpt och snyggt
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
Kommunikation Studieteknik: Presentationsteknik
- Hur vet vi om vi har lyckats?
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
5. Grafiska objekt Redan på övning fem av sex! Här handlar det om att rita själv, färglägga och att låta kreativiteten flöda. Något för dig? Ritverktyg.
Föreläsning 15 Matlab överkurs KTH, CSC, Vahid Mosavat.
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Varför är det bra att ha just två öron?
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Stora additionstabellen
Programmering B PHP Lektion 2
KARTKUNSKAP 1.
Out of home Jannike Sköldebjer MMS. Bakgrund People Meter-panelen mäter endast tittandet i hemmet. Gäster representerar panelmedlemmar som tittar i annans.
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Föreläsning 3 Programmeringsteknik och Matlab DD1312
Skattningens medelfel
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Funktioner, styrstrukturer, manipulering av matriser
1 Föreläsning 3 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Matlab fortsättning Funkioner, styrstrukturer, manipulering av matriser.
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
Sveriges Annonsörer – Att mäta effekter av PR. Sveriges Annonsörer – Annonsörpanelen – Effekter av PR 2 17 mars © 2006 QuickWise AB Uppdragsgivare Sveriges.
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
Centrala Gränsvärdessatsen:
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Jobbskuggning 8A och 8B Vecka 17 mån och tis 20 och 21 april 8C och 8D
1. Konnektionism – grunderna
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
ELEKTRONIKINGENJÖR ARBETSMETODER & VERKTYG. ?PROBLEM? Litet större Som störtas bort Händernågot annat ska då hända I omgivningensignalera.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Resultat av internundersökning om information på LTH Genomförd våren 2007.
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Sannolikhet Stickprov Fördelningar
Beräkningsvetenskap I
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Spektrala Transformer
Grupp 4 presenterar projekt i TNE067 Systemutveckling Analog modulering.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Hur bra är modellen som vi har anpassat?
Placera siffrorna i rutorna så att summorna i kanten stämmer
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Tryck på högtalarna, lyssna och försök att förstå!
Föreläsning 2 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305
Spektrala Transformer
Kunskapscheck matte Tal.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
Formellt, skarpt och snyggt
1 Fler uträkningar med normalfördelningstabell Låt X vara Nf(170,5). Beräkna Lösning:
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Kunskaper i informationssökning hos studenter vid Högskolan i Borås Katharina Nordling Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Borås
MATMAT02b – UPPGIFT 10 Pass VCP Certification
Regression Har långa högre inkomst?. Världsrekord på engelska milen.
Presentationens avskrift:

Niclas Persson & Peter Hall Spectrum Estimation Statistical digital signal processing and modeling. Monson H. Hayes. Kap 8. Niclas Persson & Peter Hall 2002-09-13

Vad är spektralskattning? Skatta energin i signalen för en viss frekvens Definition, effektspektrum: DFT av autokorrelationsfunktionen Intressanta problem: Begränsat antal data Brus, störningar Hur utnyttja kunskaper om den bakomliggande processen? Tillämpningar… 2002-09-13

Metoder för spektralskattning Icke-parametriska Ingen kännedom om processen nödvändig abs(fft(x)) och liknande Parametriska Kännedom om processen är nödvändig AR(2) Alternativa (någonstans mellan IP och Par) Minimum varians Maximum entropi Frekvens MUSIC m.fl. 2002-09-13

Viktiga egenskaper Upplösning Bias Varians Förmågan att skilja närliggande frekvensinnehåll Bias Är spektralskattningen väntevärdesriktig? Varians Går variansen mot noll när antalet data ökar? 2002-09-13

IP - FFT plot(abs(fft(x)).^2) - Vad är det egentligen man gör? Definition: Periodogram = (1/N) abs(fft(x)).^2 Periodogram = skattning av spektrum baserat på begränsat antal data Sant periodogram faltat med en sinc kvadrat (läckage) Egenskaper: Asymptotiskt väntevärdesriktig Ej avtagande varians = ej konsistent! 2002-09-13

IP – Modifierade I Olika fönster Syftar till att finna avvägning mellan hög upplösning och undertryckning av sidlober. MATLAB: wintool (GUI, 6.5) 2002-09-13

IP – Modifierade II Syftar till att få konsistenta skattningar Medelvärdesbildning Bartlett, icke överlappande segment Welch, överlappande segment Glättning Blackman-Tukey, fönstring av akf Minskar inflytandet av osäkra akf-komponenter Är "Figure of Merit" ett bra jämförelse tal för de olika algoritmerna, eller ska man använda varians eller upplösning var för sig när man väljer metod. 2002-09-13

Alt – Minimum Variance Filtrera signalen med ett filter som har bandbredd Δ, centerfrekvens ωi och filterordning p Filtret designas så att förstärkningen är 1 för frekvensen ωi läckage från sidolober minimeras (Minimum Variance) Skatta effekten för den filtrerade signalen Fördelar – hög upplösning Nackdelar - beräkningskrävande för stora p 2002-09-13

Alt – Maximum entropy Klassiska metoder “sätter” rx(k) = 0 för k ≤ N begränsar upplösningen och säkerheten I skattningen av spektrumet Maximum entropy extrapolerar rx(k) = 0 för k > N så att entropin för processen maximeras “signalen x(n) görs så vit som möjligt eller spectrumet görs så platt som möjligt” Fördelar – ??? Nackdelar - ??? Varför entropi? 2002-09-13

Par – AR, ARMA, MA … Kunskap om processen inkorporeras i form av en parametrisk modellstruktur Parametrarna skattas med lämplig metod (se material eller Ljung bibel) och spectrumet beräknas utifrån de skattade parametrarna Fördelar – noggrannhet och upplösning Nackdelar – Bias om modell inte är konsistent med data Frekvenssplittring vid övermodellering 2002-09-13

Frekvensskattning Letar efter vissa frekvenskomponenter (harmonics) Modell: Sinusar i brus Analogi: Beamforming, letar efter riktningar Metoder som bygger på egenuppdelning av ak-matrisen, R: Pisarenko Harmonic Decomposition MUSIC Egenvärdesmetoden Principalkomponenter 2002-09-13

Frekvensskattning – Pisarenko Antar p frekvenskomponenter Givet p+1 akf-komponenter -> dim(brusunderrummet) = 1 Ortogonalitet -> projektionen av signalegenvektorerna på brusegenvektorn är noll Egenfiltrets nollställen ger frekvenserna Bruskänslig 2002-09-13

Frekvensskattning - MUSIC Antar p frekvenskomponenter Givet M akf-komponenter -> dim(brusunderrummet) = M-p Utnyttjar fler brusegenvektorer än Pisarenko (M > p+1) Mindre bruskänsligt MATLAB: pmusic, rootmusic 2002-09-13

Frekvensskattning – Egenvärdesmetoden Som MUSIC, fast termerna är skalade med resp. egenvärde Teoretiskt identiskt med MUSIC, så när som på en skalfaktor Vid skattad ak-matris mindre känslig för osäkra nollställeplaceringar Färre falska toppar i pseudospektrum MATLAB: peig, rooteig 2002-09-13

Principalkomponenter Utnyttja egenuppdelning av R och släng brusdelen Resulterar i ett R med reducerad rang (principalkomponenter) Använd någon spektralskattningsmetod på detta R Fördel: Man har “filtrerat bort” delar av bruset 2002-09-13

Matlab kommandon help signal -> alla nödvändiga funktioner som kan behövas Några bra gui:n för att snabbt testa olika metoder wintool (titta på olika fönster och dess egenskaper) sptool (titta på spektrum med diverse olika metoder) 2002-09-13

Uppgift 1 - Spektralskattning På kurshemsidan finns en mat-fil (y.mat) som generarats från en av oss känd process. Processen innehåller en eller flera resonansfrekvenser. Uppgiften består i att ta reda på den/de resonansfrekvens(er) som förekommer så noggrannt som möjligt enligt de metoder som presenterats i materialet. Som svar förväntar vi oss Frekvens(er) för den/de resonans(er) ni funnit. Vilken metod ni tyckte gav bäst resultat och varför. Bonus om man kan ange den exakta processen Fina priser utlovas till dem som kommer närmast! 2002-09-13

Uppgift 2 - Frekvensskattning I filen FrekEst.mat finns signalen y som är ett antal sinusar i brus (Ts=1). Uppgiften är att med hjälp av metoderna i artikeln ta reda på: Hur många sinusar Vilka frekvenser Extra: Effekt (amplitud) hos sinusarna och brusvarians Testa gärna flera metoder och tala om vilken som funkar bäst! 2002-09-13

Frågor (några utvalda) Artikeln presenterar utförligt och tydligt olika klassiska spektralskattningsmetoder baserade på periodogram (Bartlett, Welch, B-T). Detta ingår i princip i grundkursen. Finns ytterligare metoder eller material som hade varit värt att ta upp? Är "Figure of Merit" ett bra jämförelse tal för de olika algoritmerna, eller ska man använda varians eller upplösning var för sig när man väljer metod. Jag har lite funderingar om man kan säga när de olika metoderna är lämpliga att använda. Lite erfarenheter vore trevligt att få ta del av. Ska man se samtliga metoder som komplement till varandra, eller kan man ge "lätta" konkreta tips för situationer när en viss metod är att föredra? Vad finns det för fördelar/nackdelar med subspace-metoder och principalkomponentanalys? När ska man välja resp. metod? 2002-09-13