EKONOMIKUNSKAP Vad är ekonomi Ekonomiska system Def. hushållning med knappa resurser resurserna skall användas så att de kan användas till så mycket som möjligt, dvs. effektivt Ekonomiska system besvarar frågan hur man är effektiv på olika sätt tre typer av ekon. system marknadshushållning

ekonomikunskap forts. Fem frågor planekonomi blandekonomi Fem frågor alla system måste ta ställning till de centrala produktionsfrågorna vad skall produceras hur mycket till vilket pris hur/vem skall producera för vem skall man producera

Ekonomiska kretslopp växelverkan mellan olika faktorer i samhället kallas för kretslopp. Med kretslopp kan man beskriva ekonomiska sammanhang. Man kan skilja mellan olika slag av kretslopp som beskriver verkligheten på olika sätt. enkelt kretslopp enkelt monetärt kretslopp utbyggt kretslopp och kretslopp med marknader

Produktion för att kunna producera måste grundläggande förutsättningar fyllas. De kallas produktionsfaktorer och omfattar: arbetskraft naturtillgångar kapital företagsamhet kunskap saknas någon av dessa måste den skapas genom import eller ersättas på annat sätt.

produktion forts. Produktion brukar indelas i : primärproduktion sekundärproduktion service. Produktionen under ett år kallas BNP anger värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år bnp/capita /år ger jämförbara siffror för länder

Konsumtion Med konsumtion avses: förbrukning av varor och tjänster Konsumtion kan som BNP användas till att jämföra länder Konsumtion skapar produktion och en god inhemsk köpkraft ger arbetsplatser Konsumtion påverkas av: inkomst prisnivå vanor

konsumtion forts. konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd ålder & kön värderingar regleringar konsumtionsmönstret ändras med tid och välstånd

Ekonomisk tillväxt Ett höjt välstånd förutsätter: omfördelning av tillgångarna eller effektivare produktion = ökad tillväxt Effektivare produktion skapas genom: utbildning flexibel arbetsmarknad rationalisering & automation förbättrad infrastruktur mindre reglering strukturrationalisering

Investeringar Investeringar kan vara: reinvesteringar eller nyinvesteringar Utan investeringar avstannar produktionen Investeringar medför: fortsatt produktion konkurrenskraft effektivitet lägre priser nytillverkning

investeringar forts. Investeringar medför spridningseffekter i form av inkomstökningar. Detta kallas multiplikatoreffekten. Produktionen och effektiviteten har inte fått så stor plats i samhällsdebatten.

Företag Privatägda företag: Kooperativa företag: Offentliga företag enskilda näringsidkare öppet bolag kommanditbolag aktiebolag Kooperativa företag: konsumentkooperationen producentkooperationen Offentliga företag verk

Företagets omgivning Företaget kan inte göra beslut utan att beakta sin omgivnings krav. Exempel på intressenter är: leverantörer anställda ägare stat kreditorer kommun och kunder

Kostnader Kostnaderna för verksamheten uppdelas i: Fasta kostnader fasta kostnader (FK) rörliga kostnader (RK) Fasta kostnader finns hela tiden och är oberoende av tillverkningen. ex. räntekostnader eller hyror för maskiner och fastigheter Rörliga kostnader kostnader som ökar och minskar med produktionen ex. material

kostnader & inkomster FK+RK= totala kostnader = TK INKOMSTER antal x priset = inkomster (TI) ger möjlighet att beräkna lönsamhet slutresultatet visas i bokslutet: resultaträkning balansräkning bokslutet av intresse för : ägare ledare beskattare kreditorer

Prisbildningen Enkelt kan prisbildningen visas med utbuds- och efterfrågekurvor generellt är efterfrågan stor om priset är lågt och vice versa utbudet är högt om priset är högt medan ett lågt pris minskar på utbudet efterfrågan och utbud motsvarar varandra vid jämviktspriset vilket bestämmer produktionsmängd och prisnivå utbuds- och efterfrågekurvorna kan förskjutas av olika orsaker och då påverkas priset

prisbildning forts. Prisbildningen kan sättas ur spel bl.a. genom statliga åtgärder (reglering) reglering får alltid konsekvenser för produktionen men kan tillämpas bl.a. vid: kristider konjunktursvängningar inkomstpolitiska avtal

Pris- & inkomstkänslighet Efterfrågan på olika produkter varierar med priset. Storleken på variationen är beroende av produktens priselasticitet. Produkten kan vara: normalelastisk elastisk eller oelastisk Inkomstförändringarna påverka även efterfrågan och de kan åskådliggöras med såkallade Engelkurvor

känslighet forts. Många produkter är okänsliga för inkomstförändringar ex.: nödvändighetsartiklar livsmedel En del produkter är mycket beroende av inkomstförändringar ex.: kapitalprodukter lyxvaror resetjänster Företagare bör beakta dessa faktorer i sin verksamhet

Pengar Pengars funktion Pengar finns som : Typiskt: pengar kan användas som: betalningsmedel värdemätare värdebevarare arbetsfördelningen Pengar finns som : mynt sedlar bankpengar (tillgodohavanden) Typiskt: inget eller lågt egenvärde

EURO Europas gemensamma valuta Vägen till EMU Ingick som del i Maastrichtavtalet 1992 GB och DK fick undantagstillstånd Finland ser EMU som bra Varför? logisk utveckling alternativ för $ behov av stabilt penningvärdeg

Euron som peng Togs i bruk jan 2002 Efter 28.2 2002 enda lagliga betalningsmedlet. Från 1.3 2002 anges priser löner i euro. Pengarna: Mynt: 8 valörer 0,01 euro = 1cent till 2 euro Sedlar: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Pengarna blir lika i alla banker.

Konsekvenser Penningpolitiken sköts av Europeiska centralbanken ECB Nationella centralbankerna blir delar av europeiska centralbankssystemet och sköter: penningpolitik valutatransaktioner valutareserver Ekonomisk politik kan inte ”fixas”med valutapolitik

Lägre räntor, större investeringar, tillväxt och bättre sysselsättning. stabil penningmarknad och bättre förutsättningar för en god ekonomisk politik (viktigt för oss som är beroende av utrikeshandeln) minskat inflytande över egen ekonomin men ökat inflytande över andras ekonomi (alla har en röst i ECB)

Fördelar med gemensam valuta Ingen valutaväxling Inga kursförluster och komissionsavgifter Inga växelkursvariationer och kursskillnader Snabba och billiga internationella överföringar Priserna entydiga, prisnivåerna jämförbara, gemenskapen får konkurrensmässig fördel,tillväxt stimuleras Stabil valuta, låg ränta

Penningvärdet Inflation Deflation penningvärdeförsämring märks genom att priserna höjs negativa samhällsekonomiska effekter Deflation penningvärdestegring märks genom att priserna sjunker

Kreditinrättningar Uppgift: Centralbanken ECB samla ”överskottspengar” för utlåning betalningsförmedling penninghanteringstjänster Centralbanken ECB Finlands bank (dotterbolag) sedlar, mynt bankernas bank penningvärdet konjunkturer räntor

banker forts. Affärsbanker Sparbankerna bolag som gör affärer med pengar ex. Nordea Sampo Ålandsbanken Mandatum Handelsbanken S-E banken Sparbankerna delvis ideella ex. Aktia och lokala oberoende banker

banker forts. Andelsbankerna Övriga kreditinrättningar kooperation med lokala självständiga banker Övriga kreditinrättningar FPA försäkringsbolag hypoteksbanker riskfonder KERA

Offentlig ekonomi Försörjningsbalansen anger: tillgångar Bnp + import användning konsumtion investeringar export försörjningsbalansen är av central betydelse då den visar hur tillgångarna förbrukas. Den utgör även bas för ekonomiska analyser och används då man gör ingrepp i samhällsekonomin.

Ekonomisk balans Med ekonomisk balans avses att det råder ekonomisk jämvikt konsumtion = produktion import = export offentliga utg. = skatt Den ekonomiska jämvikten påverkas och följden är ofta: penningvärdeförändringar arbetslöshet Dessa pareras med den ekonomiska politiken

Konjunkturer Ekonomiska svängningar kallas konjunkturväxlingar. Dessa består av cyklar som indelas i: lågkonjunktur tillväxtstadium högkonjunktur depression (nedgång) Ekonomiska politiken strävar till att jämna ut svängningarna i ekonomin. Den består av: finanspolitik penningpolitik

Ekonomiska skolor Keynesianismen Monetarismen lågkonjunkturer skall bemötas genom att skapa efterfrågan expansiv ekon.politik investeringar stimulansåtgärder Problem: ökad upplåning inflation valutaflykt Monetarismen staten skall svara för ett stabilt penningvärde

ekon. skolor forts. ”Moderna skolan” Problem: stor arbetslöshet i inledningsskedet inga åtgärder till förfogande för att möta arbetsmarknadsfluktuationer ”Moderna skolan” konkurrenskraftig produktion stabilt penningvärde sunda statsfinanser sund kapitalbildning bra utbildningssystem trovärdig ekon. pol.

Utrikeshandel Orsaker till utrikeshandel: klimatet råvarutillgångarna marknadens begränsning befolkningsfördelningen köpkraftens variation de komparativa fördelarna En fri handel ger produkter till fördelaktiga priser dvs. handel är ekonomiskt enligt definitionen för ekonomi

Handelshinder Av olika orsaker hindras handel. Det kan bl.a. bero på: naturliga hinder tullpolitik nationella produktkrav handelsorganisationer Handelshinder medför: högre priser lägre efterfrågan stagnerad utveckling låg produktivitet

Betalningsbalansen Betalningsbalansen består av: Handelsbalansen export - import kan vara aktiv eller passiv Servicebalansen sjöfart turism Kapitalbalansen kapitalimport och -export Handelsbalans + servicebalans = bytesbalans

Offentlig finansiering Skatternas funktion: finansiera styra utjämna skillnader Skatteformer: 1. Direkta skatter statens inkomst- och förmögenhetsskatt kommunalskatten kyrkoskatten arvs- och gåvoskatten

skatter forts. Statsförslaget (budgeten) 2. Indirekta skatter mervärdesskatten (moms) tullar acciser 3. Avgifter av skattenatur socialskyddsavgifter pensionspremier arbetslöshetspremier Statsförslaget (budgeten) Inkomster (4 avdelningar) skatter & motsvarande blandade inkomster

budget forts. Utgifter (huvudtitlar) Ränte- och dividendinkomster lån presidenten riksdagen statsrådet ministerierna statsskulden