Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUDIT och DUDIT 2010 Ninni Lundh
Advertisements

Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst
Staffan Thorström, Brännebro, Gullringen -
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Diagnoskriterier vid beroende och missbruk
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Systembolagets försök med hemleverans av alkoholdrycker - en utvärdering Mats Ramstedt1 & Thor Norström2 STAD 1Stockholm förebygger Alkohol- och.
Alkoholism.
Hälsa och Kondition.
World Cancer Day 2009.
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Screening, diagnostik och behandlingsplanering
Mannitoltest Vid frågor ring Peter Josefsson , alt.
Missbruk Borås Bo Söderpalm
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Mirjam Talvik ADHD och missbruk 4:e december 2008
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Läkemedelsbehandling av alkoholberoende
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Robert Gidehag & Jonas Arnberg. Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet?
Ungdomar & Alkohol.
Alkoholen, jag och samhället Per Blanck Varför dricker en del alkohol? Festmarkör Socialt smörjmedel Gott Förväntas göra det Stämningshöjande Ångestdämpande.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
DROGER I DALARNA?. % Andelen alkoholkonsumenter i åk 9 och gy 2, 1971–2012 En mångårig trend har vänt – flera olika undersökningar visar att bruk av såväl.
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Träningsplanering - För kondition.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Beroende Missbruk - högkonsumtion
Vad vet vi, hur ser det ut? Fokus: utveckling, indikatorer Tylösandsseminariet, 3 -5 september Håkan Leifman, Direktör, CAN.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Systematisk uppföljning UIV
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Nikotinberoende Psykologiskt beroende Intag av nikotin
Vi är olika känsliga för alkohol.
Ungdomars alkoholvanor idag - dricker de som sina föräldrar
Tema Alkohol Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Så här dokumenteras Levnadsvanor i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor, där patienten fyllt i uppgifter om sina levnadsvanor …
Hälsa.
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor.
Tobak.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Hjärnan, belöningssystemet och beroende: Hur hjälper det vid rehabilitering? Peter Valverius.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Östersunds kommun Lars Andersson Bergs kommun.
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Alkohol.
Standardglas Med ett "standardglas" menas:
Mikroundervisning akuten Kungälv
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC
Presentationens avskrift:

Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier Alkoholberoende Alkoholmissbruk Riskbruk Bruk

Alkoholberoende Toleransökning Abstinens Dricker längre tid eller större mängd Oförmåga att avstå Tiden domineras av att använda, få tag i, eller återhämta sig Ge upp sociala aktiviteter Fortsatt användande

Toleransökningen Gradvis ökande dos av drogen för att uppnå samma effekt. Går olika snabbt för olika droger. Har sin förklaring i uppreglering av receptorer i belöningshjärnan. Tolerans en viktig del för utveckling av beroendet.

AUDIT Fråga 1-3: Konsumtionsvanor Fråga 4-6: “Beroendefrågor” Skadlig konsumtion © Claudia Fahlke DUDIT DSM-IV © Claudia Fahlke

CAGE Cut-down Har du försökt skära ner Annoyed Har du känt dig irriterad när andra kritiserat ditt alkoholdrickande Guilt : finns skam och skuldkänslor Eye-opener: återställare

Abstinens Den för drogen typiska symtom när drogen elimineras ur kroppen. Uppträder ofta med en tidig och en sen abstinens. Ex vis tidig opiatabstinens: Den tidiga fasen karaktäriseras av gäspningar, rinnande näsa, svettningar Sen fas ger svåra symtom; värk (framför allt i vaderna), diarré, kräkningar, menstruationsrubbningar, minskad sexuell lust

Normalt i hjärnan Akut alkoholintag Stimulerande Glutamat Stimulerande Glutamat Hämmande Gaba Hämmande Gaba Abstinens Kroniskt alkoholintag Hämmande Gaba Hämmande Gaba Stimulerande Glutamat Stimulerande Glutamat

Alkoholabstinens Vid förgiftning med alkohol eller långvarigt användande av alkohol får man använda sig av olika riskfaktorer vid bedömningen av sluten vård för avgiftning. Olika skattningsskalor kan användas för bedömning av abstinens grad, men i övrigt gäller en sammantagen klinisk bedömning där olika indikationer ger vägledning om handläggning.

Risk för delirium eller abstinenskramper Tachykardi>120 slag per minut Abstinenssymtom trots 1 promille i utandningsluft Infektioner Tidigare Delirium Tidigare kramper Aktuell abstinens hallucinos Uttalade ospecifika abstinenssymtom Nyligen abstinenskrampanfall Dagligt intag av 75 cl starksprit i mer än 3 veckor utan nyktra dagar Hjärnskada Dåligt allmäntillstånd

Dricker /använder drogen under längre tid Tappar intentionen över sin konsumtion och använder drogen under längre tid än vad som avsågs. Kan inte sluta när man väl har börjat

Oförmåga att avstå Faller lätt tillbaka i gammalt mönster Väcks av olika stimuli Sponant alkohol och drogsökande beteende. Söker tillfällen att få konsumera

Mycket tid ägnas åt drogen Olika länge för olika droger Heroin den längsta= heldygnssysselsättning Alkohol den den som har längsta återhämtningsperioden

Ger upp sociala aktiviteter Förändrat beteende mot andra Slutar att arbeta. Isoleringstendenser. Till slut självförakt och man låter allt falla.

Alkoholmissbruk Uppfyller inte kriterierna för alkoholberoende Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande: ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) risk för fysisk skada tagen av polis för fylleri fortsatt drickande trots återkommande problem 14 14

280 GRAM REN ALKOHOL PER VECKA HÖGRISKKONSUMTION 280 GRAM REN ALKOHOL PER VECKA MÄN 210 GRAM REN ALKOHOL PER VECKA KVINNOR 280 GRAM= 75 CL STARKSPRIT 210 GRAM= 3 FLASKOR VIN

Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996- 2006 Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) 16 16

Riskbruk Kvinna: 9 standard glas per vecka= 2 flaskor vin eller 10 flaskor starköl eller 40 cl starksprit per vecka Man: 14 standardglas per vecka eller 3 flaskor vin eller 15 flaskor starköl eller 60 cl starksprit per vecka

Riskbruk Riskbruk även när man vid ett och samma tillfälle män 5 standardglas och kvinnor 4

Screening: ökar effektiviteten i det förebyggande alkoholarbetet Flertalet högkonsumenter saknar typiska tecken på hög konsumtion eller problemdrickande höga levervärden hög ansiktsfärg psykosocialt strul Utan screening hamnar fokus på patienter med beroende eller skadligt bruk – fel målgrupp! 300 000 19 19

Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet Högkons GGT 35% ASAT 17% ALAT 33% MCV 22% CDT 29% Sensitivitet Alk ber 65% 57% 47% 79% Specificitet Högkons ~50% <50% 93% 20 20

GLIDANDE ÖVERGÅNGAR högkonsumenter sociala problem drickare drickare alkoholism