Franska revolutionen Startskottet på den demokratiska utvecklingen i Europa.

Bakgrund - upplysningen Författare och filosofer kritiserade hur samhället såg ut. Strävade efter jämlikhet och bedöma varje människa efter person och duglighet inte stånd och position i samhället. Menade att människan var god och meningen med livet var att vara lycklig på jorden. Kritiserade kyrkan som menade att människan föddes ond och var tvungen att följa kyrkans lära och regler för att bli fri och lycklig efter döden.

Bakgrund - upplysningen Voltaire – motståndare till den katolska kyrkan och för yttrandefrihet. Montesquieu – varnade för farorna med enväldet och föreslog tredelad maktdelning, Riksdag beslutar, regering genomför och domstolar tolkar lagarna. Exempel då; USA Exempel nu; Sverige och de flesta demokratierna

Bakgrund - ståndssamhället I Frankrike, som i stora delar av i Europa, föddes människor in i stånd med olika rättigheter och skyldigheter. Ståndssamhället har sina rötter i feodalsamhället och är djupt orättvist.

Bakgrund - ståndssamhället Adel och präster Betalade ingen skatt, men tog in skatt och avgifter från bönder. Hade stora fördelar som inte grundades på meriter. Exempelvis förtur till toppjobb inom staten och kyrkan.

Bakgrund - ståndssamhället Borgare Rika köpmän, bankirer och hantverkare. Även de lärda som lärare, läkare och advokater. Kunde inte få de bästa jobben, som general, domare eller biskop, eftersom de inte var adliga.

Bakgrund - ståndssamhället Bönder Betalade mest skatt och hade minst makt. Hyrde ofta marken de brukade av en adelsman som kunde lägga avgifter på användning av kvarnen och liknande Största gruppen av människor i Frankrike.

Bakgrund – enväldet Frankrike i likhet med resten av Europa var ett envälde. D. v. s. Frankrike styrdes av en kung som bestämde allt och hade all makt. Det dominerande statsskicket under 1600- och 1700-talen med inspiration av Machiavellis ”Fursten” och att kungen fått sin makt genom Gud.

Bakgrund - enväldet Ludwig XVI var kung med absolut makt i Frankrike, gift med Marie Antoinette.

Bakgrund – missväxt och ekonomisk kris Missväxt sommaren 1788 Höga priser och svält hos de fattiga Tiggare, luffare och arbetslösa fyllde Frankrike Ekonomisk kris Statskassan tom efter lån till olika krig Försökte kräva skatt från adel och präster för att få in pengar till lånen, då…

Början till revolution - nationalförsamlingen …protesterade de och krävde att riksdagen skulle sammankallas för att besluta om saken. 175 år sedan riksdagen möttes för att besluta om saker. Riksdagen höll inte med kungen angående skatterna. Betydde att kungen inte kunde ta beslut på egen hand längre.

Början till revolution - nationalförsamlingen Tre stånd i riksdagen Adel 1 röst Präster 1 röst Tredje ståndet med borgare, bönder och alla andra ( 98% av befolkningen) 1 röst Orättvisa röstningsregler – bråk – vägran att samarbeta – bildar nationalförsamlingen

Början till revolution - nationalförsamlingen Tredje ståndet och några adelsmän och präster bildar nationalförsamlingen Svor en ed på att inte lämna lokalen innan en ny grundlag skapats med rättvisa regler för hur Frankrike skulle styras. Resten av adeln och prästerna gick med i nationalförsamlingen var nu Frankrikes nya riksdag med mer makt än kungen.

Revolution – frihet, jämlikhet och broderskap Folket i Paris kolliderar med kungens soldater efter att ryktet om den nya riksdagen kommit ut. Bastiljen i Paris stormas för att få tag på vapen.

Revolution – frihet, jämlikhet och broderskap Nyheten om upproret mot kungen i Paris sprider sig till den franska landsbygden. Adelsslott och borgar stormas och plundras av folkmassor. Adeln flyr efter att många blivit ivägkörda eller ihjälslagna.

Revolution – frihet, jämlikhet och broderskap Hela Frankrike i uppror och varken kungen eller nationalförsamlingen har kontroll över folket. Nationalförsamlingen förklarade att alla var lika mycket värda, lika inför lagen och att alla skulle betala skatt för att lugna folket.

Revolution – frihet, jämlikhet och broderskap Blev lugnare 1790-91 och nationalförsamlingen fick större kontroll över landet. Ny grundlag där det fastställdes att kungen skulle vara kvar, men ha mindre makt. Rika borgare i medelklassen fick mer att säga till om på bekostnad av adeln och kyrkan. Kyrkan lyder under staten istället för påven genom de nya lagarna, stor förändring.

Revolution – krig och skräckvälde 1792-94 Adel och kungar runt om i Europa rädda för att revolutionen ska sprida sig. Österrike och Preussen anfaller Frankrike för att kväsa revolutionen och ge makten tillbaka till kungen. Attack på revolutionen, människor i uppror mot de styrande och krävde ett försvar av revolutionen och dess idéer.

Revolution – krig och skräckvälde 1792-94 Människor som sades vara förrädare och revolutionsmotståndare slets ur sina hem och slogs ihjäl. Allmän värnplikt infördes för att stoppa Österrike,Preussen, Spanien, Storbritannien och Nederländerna. Kungen avsattes och allmän rösträtt infördes. Fransmännen slogs nu för de revolutionära idealen mot en samlad europeisk fiende som ville ge makten tillbaks till adeln och kungen.

Revolution – krig och skräckvälde 1792-94 Frankrike stod emot Europas anstormning. Ny regering hösten 1792 kallad konventet som fick oinskränkt makt för att bevara och försvara revolutionens ideal. Robespierre var en av ledarna i konventet.

Revolution – krig och skräckvälde 1792-94 Robespierre och hans anhängare avrättar tusentals människor som anses var anti-revolutionära. Ludwig XVI en av dem som får smaka på giljotinens bila.

Revolution – krig och skräckvälde 1792-94 Paranoid stämning; alla som misstänktes vara emot revolutionen avrättades. Adelsmän, präster, arbetare och bönder föll alla offer för giljotinen. Till slut blev även Robespierre avrättad av sina egna.

Revolution – lugnet efter skräckväldet 1795 drogs den allmänna rösträtten tillbaks efter att de rika i medelklassen återigen fått makten. Ett svek mot alla fattiga som kämpat för revolutionens ideal; frihet jämlikhet och broderskap.

Revolution – lugnet efter skräckväldet Idén om att kungen och adeln skulle vara i toppen av samhället var nu hotad i hela Europa. Frankrikes revolutionära idéer kom så sakteliga att sprida sig till resten av Europa. Många år framöver präglades Europa av uppror från de fattiga massorna mot den styrande överklassen.

Revolution – men för vad? 10 år efter stormningen av Bastiljen hade drömmen om frihet, jämlikhet och broderskap inte förverkligas för de fattiga massorna. Den rika medelklassen som styrde Frankrike hotades både av de fattiga massorna och den kungavänliga adeln. Sökte stöd från det militära…

Napoleons militärkupp Den unga generalen Napoleon ser sin chans och genomför en militärkupp och tar makten från politikerna. Frankrike åter ett envälde.