Projekt nr. 030300-2 Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Verktyg 2 Kostnads- & Investeringskoll.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Advertisements

Din statliga tjänstepension
Semester eller semesterpaket?
Projekt nr Oscar Hultåker Uppsala Introduktion 2009 Verktyg 1 Hälsa- & Produktivitets- koll.
Talföljder formler och summor
Tredje steget i tandvårdsreformen
•Arbetsmiljö, Personal & Hälsa •Kunder - myndigheter, företag, företagshälsovård •Verksamma sedan 1988 •Miljödata tillhör Persona Grata AB •Huvudkontor.
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
1. Varför finns det pengar?
Varför är det viktigt att mäta?
Procent Betyder hundradelar.
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Ewa Lidén Kassel Projekt nr Introduktion 2009 Verktyg 3 WORX för entrepre- nörer.
7. Projektbudgeten. Startpunkten • Du kan i princip aldrig få mer pengar än du begärt i din ansökan och • aldrig mer än EUs % av vad projektet faktiskt.
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Täckningsgrad kollektivavtal – alla arbetsplatser
Ersättning för extra djuromsorg för suggor -villkor och riktlinjer
Certifierad miljörevisor
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Logga.
Fastighetsboxar. 2 Är du för eller emot att man slutar dela ut posten vid varje dörr från år 2011 och istället delar ut posten i fastighetsboxar som fastighetsägaren.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Kapitel 11 Prissättning.
Programmet för affärsutvecklingscheckar -Internationalisering 23 maj 2013 Sophia Litsne Regionutvecklingssekretariatet.
Omsorg Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Ewa Lidén Kassel Projekt nr Introduktion 2009 Verktyg 6 och 7 Ergo-Check Arbetsställnings- Check.
ERGONOMI Vad är det?.
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Interna system utan kognitivt kaos Stefan Johansson, Funka.
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Produktionsplanering
Budgetarbete - enhetschef
Värmdö matchning? Värmdö kommun Centrum för arbete och studier (CAS)
Ewa Lidén Kassel Projekt No Introduktion 2009 Verktygen 4 och 5 Kompetens- check (entreprenör) (förare)
SBAR för strukturerad kommunikation
Privat pensionssparande
S E N I O R A L E R T Team: Särkivaaragården, Övertorneå
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Strategi för energieffektivisering Persontransporter.
Valideringsprocessen
Lars Ramstierna
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Miljödata ABwww.miljodata.seBG Besöksadress Ronnebygatan Karlskrona PG Org. Nr Lisa – arbetsskador och.
Ewa Lidén Kassel Projekt nr Introduktion 2009 COMFORs utvecklingspaket Processen.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
DIVISION Länsteknik VIS mininyttoanalys Nyttoberäkningar.
Vad är Energy Performance Contracting?
Att hamna i skiten För att förstå hur din ekonomi fungerar måste du ha förståelse för ett par grundläggande begrepp; Inkomster – Det du tjänar eller de.
Introduktion - Konsumentekonomi
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Hälsokunskap Mattlidens gymnasium Period II Lärare: Anu Virtanen.
Procent Betyder hundradelar.
Vaccinationsråd för vårdpersonal
Egen styrka-projektet
Vaccination mot influensa
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Nollpunkten – en varningssignal
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
34. Lättare analysera äldreomsorgens kostnader
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Information om SCB:s Export-/importregister 2015
Presentationens avskrift:

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Verktyg 2 Kostnads- & Investeringskoll

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Verktyg 1: Hälsa & Produktivitet Verktyg 2: Kostnads- & Investeringskoll Verktyg 3: WORX för entreprenörer Verktyg 4: Kompetens (entreprenör) Verktyg 5: Kompetens (förare) Verktyg 6: Ergo-Check Verktyg 7: Arbetsställningscheck COMFORs utvecklingspaket

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Behövs ett sånt här verktyg? 1.Sjuknärvaro kostar pengar 2.Är det lönsamt att bekosta förares influensavaccin? 3.Speciella problem i skogsbruket

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Om sjuknärvaro: •En förare som inte är frisk men ändå arbetar har oftast nedsatt produktion. •Sjuknärvaro ger större förluster än sjukfrånvaro för förare med besvär i muskler och leder (USA, 2007) •Hela 40% av maskinförarna i en europeisk studie rapporterade att de jobbat mer än en vecka fast de varit sjuka (Ergowood, 2005) •En finsk entreprenör har beräknat att hans förares sjuknärvaro kostar företaget ca 1000 €/månad (ca kr/mån, dvs kr per år). •Intervjuer i Sverige antyder att produktionsnedsättningen kan vara så hög som 30%. •Produktionsnedsättningen kan bara mätas av föraren själv.

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Influensa, betala vaccination eller ej? Vaccineringskostnad: 270 kr  20 personer = kr ”Utebliven produktion” som ej kan faktureras = sjukkostnaden för företaget: 350 kr/timme  8 = kr/dag Antag att 5% drabbas, det betyder att 1 förare av de 20 blir sjuk. I genomsnitt är man sjukskriven 4 dagar för influensa. Det betyder en inkomstförlust i storleksordningen: 4  kr = kr Ett räkneexempel i ett företag med 20 anställda: Vaccineringskostnaden var kr. Ja, det lönar sig!

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Problem i skogsföretag •Ofta mycket diffus sjukdomsbild •Bristande kunskap om sjukdomsförekomst •Svårt att förebygga, det finns ingen vaccination mot ’maskinförarsjuka’ •Oklara rutiner för personalledning •Ovana med komplicerade beräkningar

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Varför använda Kostnads- & investeringskoll? •Du måste kunna budgetera kostnader för att kunna möta dem på ett planerat sätt. •Endast de kostnader som identifierats och kan beräknas får utrymme i budgeten. •Eftersom sjukdomskostnaderna är svåra att uppskatta, saknas de oftast i budgeten. Detta orsakar onödiga problem.

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Verktyg 2: Kostnads- & investeringskoll Verktyget är bra för att övervaka och uppskatta • ditt företags kostnader för ohälsa och sjuknärvaro • vilka besparingar förebyggande åtgärder kan ge Detta är nödvändigt för att • ha kontroll på ditt företags totala kostnader • samt för att kunna ta investeringsbeslut om lämpliga förebyggande åtgärder.

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Användare om k/i-koll – ”Kostnaderna för sjukdom blir tydliga” – ”Bra att visa och diskutera med de anställda” – ”Användbart för att öka medvetandet om den här typen av kostnader” – ”Gör det möjligt att beräkna vad man kan spara genom förebyggande åtgärder” – ”Det är enkla beräkningar som kan användas vid prisförhandlingar” – ”Verktyget levererar information som är nödvändig för att få fram mitt företags finansiella resultat” – ”Pengar talar! Resultat som uttrycks i kronor och ören är alltid intressanta!”

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Uppbyggnaden av verktyget 1.Du matar in företagsdata 2.Verktyget beräknar kostnader för sjukdom 3.Verktyget beräknar utrymme för investeringar Verktyget består av tre delar:

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Begränsningar Strävan har varit att hålla verktyget enkelt, dvs •lätt att förstå och det ska vara •lätt att ta fram nödvändiga underlag •och verktyget ska vara allmängiltigt Därför...

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Därför... •har mindre avgörande faktorer lämnats utanför •uppskattas produktionens täckningsbidrag så enkelt som möjligt. •beaktas endast direkta förluster orsakade av förarens minskade produktionsförmåga  Kostnadsuppskattningarna är snarare för låga än för höga

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Fler följder Sjukdomsbortfall under arbetsintensiva perioder kan dessutom orsaka • samordningsproblem • stress • utökad sjukdom • förlust av kontrakt • mm.

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Beräkningar för fyra sjukdomssituationer 1.Föraren arbetar trots besvär  inskränkt prestation 2.Föraren sjukskriven, ersättare saknas  maskinstillestånd 3.Föraren sjukskriven, reservförare tar över  extra kostnader och inskränkt prestation 4.Föraren tvingas lämna skogsbruket  nyrekrytering

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Instruktion: 1.Spara ner en arbetskopia av verktyget 2.Ersätt ingångsvärdena i de blå fälten med ditt företags värden 3.Mer information i celler med  4.Kostnaderna beräknas automatiskt och anges i de röda fälten

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Verktyget har 7 flikar 1.Inledning 2.Företagsdata 3.Sjukkostnader 4.Totala kostnader 5.Förebygg 6.Besparingar 7.Beslut

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 FÖRETAGSDATA, FLIK 2 1.Lönekostnader • skördarförare • skotarförare 2.Produktion per timme (m 3 ) • skördare • skotare 3.Pris per m 3 • skördare • skotare 4.Rörliga kostnader • skördare • skotare 5.Rekryteringskostnader (beräknas)

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Ingångsvärden  Mycket bättre att använda data från ditt eget företag! Som exempel har använts: Värden från svenskt skogsbruk hösten -08 Var hittar du dessa värden?

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 SJUKKOSTNADER, FLIK 3 1.Antal dagar med minskad produktionsförmåga • minskning av produktion i % av normal 2.Antal dagar utan produktion p.g.a. sjukdom 3.Antal dagar med reservförare • reservförarens lön • minskning av produktion i % av ordinarie 4.% av rekryteringskostnaderna orsakade av sjukdomsbortfall För skördar- och skotarförare: … för det senaste året!

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 VAR FINNS HÄLSODATA? •Resultaten från Verktyg 1: Hälso- & Produktivitetskoll •Företagsuppgifter om sjukskrivning •Din egen kunskap om personalen •Dina (mycket goda) skattningar •… Exempel på datakällor:

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 TOTALA KOSTNADER, FLIK 4 Summan av kostnaderna det senaste året beräknas för de fyra fallen: Total sjukkostnadKr: Vilka kostnader kan minskas???

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 FÖREBYGG, FLIK 5 1.Identifiera de kostnader som är möjliga att förebygga 2.Ändra uppgifterna i de blå fälten Motsvarande kostnadsminskning redovisas i de röda fälten Vilken sjukdom kan påverkas i ditt företag?

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 BESPARINGAR, FLIK 6  årligt utrymme för investeringar i förebyggande åtgärder Värdet av besparingarna beräknas och ger Vilka åtgärder kan tänkas vara framgångsrika?

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Inför beslut: 1.Fråga 10 i Verktyg 1: Hälso- & Produktivitetskoll 2.Diskutera med förarna 3.Råd från företagshälsovården 4.Egna erfarenheter Ny stol? Skiftläggning? Arbetsväxling? Pausgymnastik? Friskvård? Identifiera åtgärder

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Beslutsunderlag, flik 6 Diskutera och specificera för varje åtgärd: 1.Kostnad 2.Målsättning 3.Nyckeltal 4.Ansvarig person 5.Berörda personer 6.Startdatum 7.Slutdatum 8.Uppföljning och avslut OBS! Tillgängliga investeringsutrymmet står i rutan högst upp!

Projekt nr Folke Bohlin Uppsala Introduktion 2009 Sammanfattning: AnvändningsområdeBeräknar företagets sjukdomskostnad samt utrymme för ergonomiska investeringar Typ av verktygBeräkningsverktyg, underlag för beslut DokumentExcel fil Användningsfrekvens (rekommenderad) Årligen, eller när investeringar följs upp