Från gen till protein Niklas Dahrén.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

DNA-replikationen Fördjupning Niklas Dahrén.
Animation över translationen
Cellen och vårt biologiska arv
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Från genotyp till fenotyp
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Cellen.
Energigivande näringsämnen
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Introduktion till kemisk bindning
Repetition inför NP i biologi
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik III.
Genetik II
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
Kolhydrater.
Repetition inför NP i biologi
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Matsmältningssystemet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Planering Sexualkunskap.
Cellen.
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Nukleinsyror: DNA och RNA
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
DNA Deoxyribonukleinsyra RNA Ribonukleinsyra
Genetik Intro.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Cellen och dess beståndsdelar
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Energigivande näringsämnen
Cellen i funktion kap 5.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
Kolhydrater Tre grupper.
Livsmedelskemi.
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Cellen.
“Hur kan en molekyl innehålla information om hur du ser ut och är?”
Cellen.
Biologi - Livets former.
Repetition av näringslära
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Genetik 9C.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Näringsämnen i kroppen
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Matspjälkningen.
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
En cell är den minsta levande enheten.
Presentationens avskrift:

Från gen till protein Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA-molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas uppbyggnad Proteinernas funktioner Översikt över proteinsyntesen Innehållet i denna undervisningsfilm:

Fler filmer på samma tema: Den genetiska koden Transkriptionen Translationen Fler filmer på samma tema: http://www.youtube.com/Kemilektioner

Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA-molekyl, gen och protein? En kromosom är en DNA-molekyl som är tätt lindad runt ”histoner”. Våra kroppsceller innehåller 46 kromosomer. Våra könsceller innehåller 23 kromosomer. DNA-molekyl En DNA-molekyl är en lång molekyl som består av två kedjor som är lindade runt varandra i form av en dubbel-spiral (kallas för dubbel-helix). Mellan de båda kedjorna sitter kvävebaser som fungerar som ”stegpinnar” och håller fast de båda kedjorna i varandra. Gen En gen är en liten bit av en DNA-molekyl. Varje DNA-molekyl innehåller ett stort antal gener. Gen= proteinritning. Det är ordningen av kvävebaser i genen som avgör hur proteinet ska se ut (och därmed också hur proteinet kommer fungera). Protein En lång aminosyrakedja. Ordningen av kvävebaser i genen avgör vilka aminosyror som ska ingå i proteinet och i vilken ordning dessa ska sitta. Varje protein har en specifik funktion som bestäms utifrån proteinets struktur. Proteiner kan fungera som enzymer, hormoner, transportörer, receptorer etc.

Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? DNA-molekyl Gen (proteinritning) DNA-molekyl Gen Genkopia (mRNA) mRNA Protein Cellens utseende Protein Organismens utseende och funktioner Cellens funktioner

Hur kan generna göra så att två personer ser olika ut och har olika egenskaper? Olika gener/genvarianter Olika proteiner bildas Olika utseende och olika egenskaper

Proteinernas funktioner Uppbyggnad (kollagen) Hormoner (insulin) Receptorer (insulinreceptorn) Enzymer (laktas) Signalsubstanser (dopamin) Immunförsvaret (antikroppar) Transportörer (hemoglobin) Kanalproteiner (glut-4)

Proteinernas uppbyggnad Alla proteiner är uppbyggda av olika aminosyror som är bundna till varandra med s.k. peptidbindningar. Det finns 20 olika aminosyror. De flesta proteiner är veckade och bildar en unik 3-dimensionell struktur. Strukturen bestämmer proteinets funktion.

Proteinerna vi äter bryts ned till fria aminosyror Nästan allt vi äter innehåller proteiner; kött, mjölk, ägg, fisk, grönsaker, pasta, potatis, ris, frukt etc. I magsäcken och i tunntarmen spjälkas proteinerna (av saltsyra och enzymer) till fria aminosyror och tas upp i blodet. Ett protein Tunntarmen Enzym Blodkärl Fria aminosyror

Aminosyrorna transporteras till cellerna Cellkärna Ett protein byggs Proteinfabrik (ribosom) Aminosyror Aminosyrorna från födan transporteras med blodet till kroppens alla celler. I cellen kommer aminosyrorna användas för att bygga de proteiner som cellen har behov av för tillfället. I cellen finns proteinfabriker som kallas för ribosomer.

Vad krävs för att ett nytt protein ska kunna tillverkas? Proteinritning Byggnadsmaterial gen aminosyror Kopia av proteinritningen mRNA Energi ATP Proteinfabrik ribosom Transportbilar tRNA

Översikt över proteinsyntesen Blodkärl Cell DNA-molekyl tRNA (transportbilar) Gen (proteinritning) Cellkärna RNA-polymeras Exoner Intron Genkopia (mRNA) Spliceosome 1. Transkription 2. Bearbetning av mRNA 3. Transport av mRNA till ribosomen Aminosyror (byggmaterial) 4. Translation Peptidbindning Ribosom (proteinfabrik) Gjord av: Niklas Dahrén

Till slut har vi fått en lång aminosyrakedja= ett protein!

Sammanfattning över proteinsyntesen 1. Transkription: DNA-molekylen öppnas upp vid en specifik gen och enzymet RNA-polymeras gör en genkopia (mRNA). 1. Transkription: 2. Bearbetning av genkopian (mRNA): Innan mRNA:t kan användas i ribosomen måste det bearbetas. Det viktigaste som sker i denna bearbetning är att onödiga delar som kallas för ”introner” klipps bort. Efter det sammanfogas de viktiga delarna ”exonerna” med varandra. 2. Bearbetning av genkopian (mRNA) 3. mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan: mRNA:t bildas i cellkärnan medan ribosomerna finns utanför cellkärnan. mRNA:t måste därför transporteras ut. 3. mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan 4. Translation: 4. Translation: Ribosomen tillverkar ett protein genom att koppla samman ett stort antal aminosyror i rätt ordning. För att kunna göra detta måste ribosomen läsa instruktionen som står i genkopian. Ett protein byggs Stora subenheten mRNA Lilla subenheten

Biologins centrala dogma DNA (gener) Replikation Transkription RNA (mRNA, rRNA, tRNA) Translation Protein

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/Kemilektioner