Vuxna Göteborg-sydsverige Vuxna Älvsborg Barn-ungdomar Bohuslän Barn-ungdomar Cardiff Kvalitativa studier ungdomar-unga vuxna

Avvikelser från idealbettet - Behandlingsmotiverande faktorer Karies/parodontit? Tandskador? Tuggförmåga? Tal? TMD? Psykosocial otillfredsställelse? Bettavvikelsen som sådan är aldrig grund för ett behandlingsbeslut!

Faktorer att väga in i en behovsprioritering Psykosocialt missnöje? Funktion och hälsa? Behandlingsinsats? Kan behandlingen ge upphov till skador? Vilka förändringar kan förväntas på lång sikt?

Orsaker att söka behandling (barn). Lexington Cardiff Utseende 99 96 Tuggning 46 40 Oral hälsa 34 24 Tal 17 26 TMD 2

Orsaker att söka behandling (föräldrar). Lexington Cardiff Utseende 100 98 Tuggning 51 54 Oral hälsa 72 24 Tal 14 41 TMD 19

Förväntningar på behandlingen (föräldrar). St Louis Cardiff Mer attraktiv, mer omtyckt 76 70 Framgång i framtida yrke 75 Att tugga bättre 38 21 Bättre tal 23

Identifiering av egna och barns tänder 11 åriga barn och deras föräldrar. Första försöket Misslyckas Barn 49 30 Föräldrar 57 28

Primärt bett och växelbett Reducera risker för tandskador Interceptiv behandling av avvikande bettutveckling Behandling av ett litet antal bettavvikelser där tidig behandling kan vara fördelaktig

Risk för tandskador

Orthodontists opinion case 49 From an overall point of view: what is your opinion on the treatment result? Perfect Completely unacceptable Acceptable

Psykosocial otillfredsställelse. Finns det en klar gräns mellan acceptabelt och oacceptabelt? Kan vi gradera otillfredsställelse? Föräldrar kontra barn/ ungdomar? Individens egna uppfattning gentemot omgivningens?

Behandlingsbehovsindex. Ofta baserade på morfo-logiska beskrivningar som förutsätter samband med oral hälsa och funktion. Utseendebedömningar försöker spegla samhällets (ej individens!) syn. Saknar i regel vetenskaplig grund.

Medverkar behandlingsbehovsindex till lika behandlingsmöjligheter oberoende av var man bor? ________________________________ Blekinge 86% Västerbotten 39% Örebro 35% Gotland 35% Halland 33% ______________________________ Värmland 22% Sörmland 22% Kalmar 22% Jämtland 22% Skåne 21%

Social acceptans. “People in every culture will go to considerable expense discomfort and even physical trauma to achieve a culturally defined state of physical acceptability” (Jenny 1975)

Tycker du att den här pojken/flickan ser bra ut?

Skulle du vilja bli kompis med den här pojken/flickan?

Tror du att den här pojken/flickan har en tendens att hacka på folk eller starta slagsmål?

Att ha blivit retad. Frekvens Obehag Längd 12 25 Vikt 11 42 Hår 9 31 Tänder 7 61 Styrka 43 Näsa 6 29 Fräknar 4 37 Öron 52 Glasögon 3 33 Ögon 28 Tandställning 2 Kläder 54

Otillfredsställelse med bettets utseende. Graden av synlig avvikelse. Kön. Flickor något mer än pojkar. Ålder. Olämpligt att ta upp en diskussion för tidigt. Att ha blivit retad. Tandvårdsvanor.

Patient - familj - omgivning - tandläkare. Beroende av familj och vänner. Psykosociala faktorer viktigast. Oral hälsa och funktion av mindre vikt. Mindre beroende av familj och vänner. Oral hälsa och funktion viktigast. Psykosociala faktorer av mindre vikt.

Vem initierade behandlingen? USA Wales Tandläkare 55 70 Mamma 35 20 Pappa 5 Barn

Framtvingat beslut. Att vara som alla andra. Att bli diagnostiserad. Att ha munnen i fokus. Att lyda sociala normer.

”Ja för min del är det ju så att om man känner att man ser bra ut, då är det ju så att man får mer självförtroende….” ”För man vill ha kompisar och så. Då kanske…kanske man får ändra på sig.”

”Nej, men om man pratar med någon, så ser man kanske tänderna först ”Nej, men om man pratar med någon, så ser man kanske tänderna först. Ja, det ger ett intryck tycker jag ibland. Är det nån som har litet sneda och skeva tänder så tänker man: vad har han gjort och har han inte skött sig och så.”

”Det är ju bara tandläkaren alltså (som har påpekat att tänderna är sneda). Jag har funderat på det..men jag vet inte ens om jag vill.” ”När han sa det så var det ju inte mycket att tänka över i och för sig.”

“Det är ju..hon tycker man skall ordna till det och greja med tänderna men det är ändå upp till mig. Vad jag tycker.” “Jag får bestämma själv om jag vill, och det vill jag.”

”Jag läser. vad heter det ”Jag läser..vad heter det..omvårdnad och sedan ibland pratar vi om tänderna och du vet fan jag skäms. Jag skäms för att de pratar om tänderna. Jag blir så ledsen. Så därför en gång gick jag inte till skolan.” ”Det finns folk..de har aldrig sett att jag har en tand här uppe då, som min pojkväns mamma. Så såg hon mig skratta..så kollade hon lite konstigt så här och jag tänkte: nej nu såg hon det. Så jag kan inte skratta, jag är tvungen att lägga handen för.”

”Men det kommer kanske perioder ibland som man tänker varför ser dom ut så..alla andra har fina raka tänder och så.” ”Alla andra har så snygga tänder utom jag.”

”Det. jag vet inte. det är en massa ideal och så ”Det..jag vet inte..det är en massa ideal och så..med det alla eller de flesta av mina kompisar har dåligt självförtroende och så där. Även om dom är söta. Jag vet inte..” ”Men jag menar, ser man modeller som är smala och har stora bröst och det där påklistrade leendet och sminket och håret och allting då faller jag totalt.”

”Och är det nåt som man tycker liksom då kan man ju ändra på det ”Och är det nåt som man tycker liksom då kan man ju ändra på det. För det är ju så mycket man kan ändra på nu. Och sedan är det ju inte fint med sneda tänder tycker jag.” ”Ja man kan ju tänka sig att det blir så trångt att de nästan sprängs.”

”Och det kostar ju egentligen ingenting utan det kostar tid och sedan kanske det blir ett bra resultat och det tycker jag är värt det.” ”En del kompisar tycker att jag skall göra det, tänk om du ångrar dig sedan när du blir äldre och då kostar det ännu mer pengar.”

Recidiv - långsiktiga förändringar Vilken utveckling kan förväntas? Förväntad nettovinst? Retention: hur? hur länge?

Bettavvikelser hos vuxna

Ålder Medvetande Efterfrågan 20-29 71 29 30-39 67 27 40-49 56 32 50-59 68 9 60- 65 10

Samband mellan bettavvikelser och tuggförmåga. Upplevda problem viktigast. Sönderdelnings-förmågan proportionell mot kontaktytan. Osäker koppling till allmänhälsa.

Förhoppningen att vara som andra Att bli behandlad annorlunda Upplevelsen att avvika från andra Att bli betraktad som avvikande Avsaknad av bekräftelse En låg självkänsla

”ja, man vill ju alltid se bättre ut…som alla andra” Informanterna var i regel tacksamma för den vård dom fått men samtidigt hade behandlingsperioderna inneburit stora ingrepp i deras sociala liv. ”Folk kommenterade utseendet och gjorde grimaser. Dom försökte trycka in sina näsor för att härma min platta näsa. Jag kallades plattnos och en massa annat. Till och med nu kan jag uppleva detta”