Seminarium om citylogistik Stockholm den 22 mars 2011

Agenda NULÄGE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SLUTSATSER och REKOMMENDATIONER

NULÄGE Stadens utveckling Varuägare / varumottagare Utförare Styrning

1. Stadens utveckling Urbanisering – en långdragen process SUB-URBANISERING Flytt till byar & samhällen för att idka handel Tillväxt av förorter DECONCENTRATION – “URBAN SPRAWL” DESURBANISERING Utbredning, separering för olika ändamål Utspridning över stora ytor, skiktning

1. Stadens utveckling Nya mönster växer fram i städerna City: ”Family 1.0” och ”Family 2.0”, ofta höginkomsttagare Nöjen, mindre butiker, “showrooms”, en del kontor ”Runt citykärnan”: Bostadsområden ”Micro-markets”, lättare industrier, kontor ”Yttre ring” Större bostadsområden Industriområden, kontor Attraktiva förorter: Villaområden, barnfamiljer, ”Gröna vågen”, Köpcentra; bilberoende Attraktiva shoppingområden: Köpcentra, “köpstäder”, “hypermarkets” Lättillgängliga med bil Industriområden & godsterminaler Industrier, terminaler, arbetsområden Tyvärr till viss del en utveckling mot en segregerad struktur

1. Stadens utveckling Exempel på hur städer förändras i Sverige © U. Ehrning 1970-talet: En stor kol- och styckegodshamn Idag: Bostadsområde och småbåtshamn (Göteborg Sannegårdshamnen) © U. Ehrning

1. Stadens utveckling Exempel på hur städer förändras i världen London Docklands Hamburg Hafencity Citycentra “lever” 24/7 Centralt belägna industri- och logistikområden byggs om till bostadsområden, kontor och nöjen. Lyon Confluence

1. Stadens utveckling Konsumenters beteende ändras Krav på snabb respons från leverantörer 1. Stadens utveckling Konsumenters beteende ändras Internet Miljötänk Samvete Bekvämlighet “Tiden ett stycke bröd finns i butikshyllan är idag ofta längre än för ett klädesplagg” (Green Cargo, Fashion Logistics)

2. Varuägare / varumottagare Privatpersoner Kunder till butiker Människor på väg till och från sin arbetsplats Boende i city

2. Varuägare / varumottagare Offentlig verksamhet Kommunkontor Förskolor och Skolor Sjukvård

2. Varuägare / varumottagare Näringsidkare Butiker Hotell Restauranger Kontor Småföretag Byggarbetsplatser

3. Utförare Godstyper Utifrån storlek Brev Business-to-consumer (B2C) paket Business-to-business (B2B) paket Consumer-to-consumer (C2C) paket Styckegods enskilda sändningar från olika företag som samlastas med andra företags gods Partigods samlastat gods från en och samma avsändare Utifrån godstyp Kläder, skor och accessoarer Sportartiklar Elektronik, vitvaror Byggvaror Livsmedel till dagligvaruhandel Livsmedel till restauranger och caféer Böcker, media Kontorsmaterial Planritningar, juridiska dokument, värdepapper Avfall och återvinningsmaterial

3. Utförare Fordon & bränslen Fordonstyper utifrån storlek Lastbilar < 3,5ton – lätt lastbil Antal reg. i Sverige: 436 333st Lastbilar > 3,5ton – tung lastbil Antal reg. i Sverige: 78 243st Fordonstyp utifrån ändamål Budbilar Servicebilar med hantverkare, tekniker m.fl. Paketbilar Avfallsbilar Bilar med kylda eller frysta varor Tankbilar för vätskor (bränslen, drycker mm) Mindre lastbilar Flakbilar, exempelvis för byggmaterial, grus etc. Cykelbud Källa:Trafa

3. Utförare Logistikupplägg Distribution via samlastningsterminal (kollektivtrafik för gods) Distribution från centrallager utan omlastning Distribution i egen regi (firmabilar) Budbilar

4. Styrning Myndigheternas ansvarsfördelning Attraktivt boende Behaglig shoppingmiljö Samordning mellan olika förvaltningar Kommunalt samarbete på nationellt plan

4. Styrning Fordonsregleringar/YKB Lastzoner Tidsreglering för lastning/lossning Miljözon Maxstorlek i tätort Hastighetsanpassning för tung trafik Parkeringsmöjligheter för lastbilar Vägklassning Farligt gods YKB Miljö/sparsam körning Lagar och regler i transportsektorn Trafiksäkerhet, ergonomi och hälsa

LINJETRAFIK MED PASSAGERARE 4. Styrning Politik LINJETRAFIK MED PASSAGERARE LINJETRAFIK MED GODS Linjetrafik enligt tidtabell till/från terminaler Linjetrafik (”slingbilar”) enligt tidtabell till/från terminaler Såväl terminaler som gatuutrymme stadsplanerade Svårt få tillgång till mark för terminaler, sällan stadsplanerat gatuutrymme Egna kollektivfiler på belastade gatusträckor Ingen tillgång till kollektivfiler på belastade gatusträckor Undantagna från trängselskatt Inget undantag från trängselskatt Hållplatser ständigt rena från bilar (vid behov av polis) Lastzoner ofta fulla med parkerade privatbilar Tillgång till lokalt producerad biogas från reningsverk Svårt få tillgång till lokalt producerad biogas (utom sopbilar) Incitament för investering i ”grön teknik” i upphandlingar etc. Låg efterfrågan på ”grön teknik” från lokala kunder, inga positiva incitament från offentlig sida Ofta undantag från mått/viktbestämmelser Omfattas av miljözoner, ofta restriktioner för vikt/längd Nattrafik anses vara nödvändig service Ofta nattförbud för distributionstrafik

Agenda NULÄGE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Myndigheternas ansvarsområden Transportörernas och Transportköparnas ansvarsområden Fordon och Bränslen

1. Myndigheternas ansvarsområden Vägtullar Dedikerade bussfiler Väg- och fordons- storlek Bra infrastruktur Zonförbud Skatter och subventioner på miljöteknik

2. Transportörerna och transportköparnas ansvarsområden Ledtid Sändningsfrekvens Transporttid Fyllnadsgrader och smarta upplägg Ruttplanering ITS – Intelligenta transportsystem Enhetslaster och emballage ECO-driving Förnyelsebara bränslen

3. Fordon och Bränslen Fordon Efterbehandling av avgaser Effektiva motorer Ny fordonsteknik MDE (methane diesel engine) Gasbilar DME (dimetyleter) Elhybrider Elfordon Bränslen Nya bränslen – idag Etanol RME – Rapsmetylester och talloljediesel Biogas/Naturgas DME – Dimetyleter, en gas som hanteras i flytande form under lågt tryck Nya bränslen – framtiden Metanol – utvinns ur syntesgas Syntetisk diesel – tillverkas från biogas Vätgas – kräver nya fordon

Agenda NULÄGE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Att reducera citylogistikens skadliga emissioner med 70% till Rapportens övergripande slutsats: Vi behöver en nationell överenskommelse för Citylogistik! Gemensamma riktlinjer för en infrastruktur i städerna som understödjer en effektiv citylogistik Identifiera vilka styrmedel som kan vara ett bra hjälpmedel för att förbättra citylogistiken Önskad generationsväxling av lastfordonen i våra städer Önskad tillgång till långsiktiga hållbara bränslen i städerna Gemensamma riktlinjer för samordning av kommunal logistik Vision: Att reducera citylogistikens skadliga emissioner med 70% till år 2030! Förstärkta krav på vidareutbildning i sparsam körning för att få köra i städer Definiera begreppet godskollektivtrafik och utveckla metoder för att öka resandet i dessa system Definiera begrepp för god mottagarstyrning / c/o-adresser