Det svenska politiska systemet Välfärdsstatens logik och framväxt

Uppläggning Vad är en välfärdsstat? Vad är den svenska välfärdsstatens karaktäristiska drag? Utvecklingen inom några politikområden

Statens förändrade karaktär Medeltida statsförvaltningen (1300-1550) Militär och merkantil statsförvaltning (1550-1800) Infrastrukturstat (1800-1930) Välfärdsstat (1930-)

Välfärdsstater: olika typer Den liberala (individuell, frivillighet, behovsprövning, begränsad stat) Den konservativa (kollektiv, avtalsorienterad, ”mellanstark” stat) Den socialdemokratiska (generell, obligatorisk, stark stat) Olika välfärdsstater var möjliga, det intressanta är varför vi fick den vi fick i Sverige.

Den svenska välfärdsstatens framväxt och konsolidering (1930-tal tom 1970) några centrala principer Generell välfärdspolitik: såväl när det gäller finansiering som fördelning Reformism: successiva reformer Samförståndsanda mellan de politiska partierna Samförståndsanda mellan stat och intresse- organisationer (Korporatism & förhandlings- ekonomi)

Socialpolitiken: centrala beslut under 1940 och 50-talet Generella barnbidrag Allmän sjukförsäkring Fri sjukvård Pensionsreformer (folkpension på 1940-talet, ATP på 1950- talet)

Socialförsäkringssystemen: fallet ATP Reform av pensionssystemet: folkomröstning 1957 Tre huvudlinjer (alla föreslog höjd folkpension): Allmän, obligatorisk, finansiering av arbetsgivare (s) (sk) Frivillig, men i statlig regi och med statliga bidrag (bf) Frivillig, avtal mellan arbetsmarknadens parter (hp) (fp) Ingen linje får egen majoritet, och (s) linje förlorar voteringen i riksdagen: nyval! Jämnviktsriksdag, men vid ny votering lägger (fp)-ledamot ner röst: ATP-förslaget vinner

Näringspolitiken: inriktning Centrala frågor: ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt i ekonomin. (s) menar att många branscher måste rationaliseras och drivas mer effektivt (t.ex. byggbransch, försäkringsbransch etc.) 1940-tal: Planhushållningsdebatten. (s) vill öka kontrollen över produktionskrafterna. De borgerliga värnar marknadsekonomin Resultat: bland- och förhandlingsekonomi

Näringspolitiken: styrinstrument Skattesystem som gynnar större företag Kontinuerliga förhandlingar mellan stat och näringsliv Staten satsar på stöd till teknisk forskning och utveckling ”Utvecklingspar”: täta samarbeten mellan t.ex. ASEA och Vattenfall, Ericsson och Televerket Under 1960-tal kommer en ny industripolitisk offensiv, ökad statlig kontroll över kapitalbildning och ägandet av produktionsmedlen (Stålverk 80).

Arbetsmarknadspolitiken: centrala principer Saltsjöbadsandan: Centrala (nationella) intresseorganisationer förhandlar om löner (kollektivavtal) och villkor (arbetsmiljö etc.) Rhen-Meidner-modellen Huvudprincip: förhandling ”i skuggan av hierarki”

Arbetsmarknadspolitiken: styrinstrument Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): verktyg för en smidig arbetsmarknad. Korporatistisk styrning av AMS: Kontrollerad av arbetarrörelsen? 1970-talet: statlig inblandning ökar, t.ex. genom MBL

Den sociala bostadspolitiken: Inriktning Bostadspolitisken utreddes under 1930-talet (Gunnar och Alva Myrdal, Lubbe Nordströms reportage om ”Lort-Sverige” Bostadspolitiken var starkt reglerad under det ndra världskriget… ….och staten bibehöll stark kontroll över bostadspolitiken men med nya motiv rationellare byggande, billigare och bättre bostäder för flera Olika uppfattningar hos partierna.

Bostadspolitiken: styrinstrument: Reglering av kreditgivning (lånesubventioner mm) Byggnadsnormer Restriktioner i äganderätten (Kommunal planmonopol, expropriationsrätt etc.) Gynnande av allmännyttan (kommunala bostadsbolag) Bostadsbidrag

Sverige och andra världskriget Huvudlinjen alliansfrihet: undvika konflikten mellan stormakterna Relationen till Finland: Sverige icke-krigförande (ej neutrala) under finska vinterkriget Tyskvänlighet? 1941: Tyskland dominerar Europa, invasion av Sovjetunionen i samverkan med bland annat Finland Tysk press på Sverige: handel och transport av trupper genom Sverige

Midsommarkrisen Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av neutralitetspolitiken Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav, realpolitisk linje Gustav V roll: sympatier med Tyskland Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en engångsföreteelse Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar, monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson

Svensk neutralitetspolitik: några huvuddrag ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig” Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll: den moraliska neutralitetspolitiken Den ”demokratiska gemenskapen” med väst och hotet från Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken

1940-tal tom 60-tal: kallt krig Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till kollektiv säkerhet Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen? Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt förhållande till Sovjetunionen

1970-tal: avspänning Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i Vietnam, Brezjnevdoktrinen 1970-tal: Avspänningen, ”Detente” Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?

1980-tal: ubåtskris Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan, kärnvapenupprustning i Europa Ökad spänning i Östersjöområdet Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137) Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovjetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller minkar? Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof Palme och Carl Bildt

Svensk modell med fläckar? Välfärdsmodellens baksida: Genuskontraktet bakom välfärdsstaten Glömda grupper, steriliseringsdebatten Neutralitetspolitiken En ”omoralisk” neutralitetspolitik under andra världskriget? En ”falsk” neutralitetspolitik under det kalla kriget?