1 IPCC R K Pachauri Ordförande, IPCC Generaldirektör, TERI Översatt till svenska av Jonas Norberg, Björn Isberg & Per-Anders Jande Global Varning! Effekten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kött och Skolmat KRAV. 2 Hur ofta äter du kött av något slag, tex från nöt, gris, lamm och kyckling? Bas (1018)
Advertisements

Mat från mark och vatten
Geografi Henrik Carlsson.
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Tips när du planerar måltider
av kött på klimatförändringarna
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Kort om miljön och vår konsumtion
Foto; Kjell-Åke Fredriksson, Naturskyddsföreningen Hornuggla
Allmänningens dilemma
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Växthuseffekt och klimatförändringar
Klimatförändringar.
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Fossilbränslefri region
Olika djurslags metanproduktion
Överbefolkning.
Klimatpåverkan från livsmedel
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Världen Vart är på väg??? vädret. ”Klimatförändringarna är nog naturliga.” ”Såren i naturen läker utan att det blir ärr.” ”De hittar säkert på något som.
Energikällor.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Mat och klimat.
…och hur kan vi använda det? …och få ut det till andra?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Mat.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Sveriges första anläggning för flytande biogas
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Jordbruk i Sverige och Australien
Lantmännen – först ut med klimatdeklarerade livsmedel
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Nya köttrekommendationer – hur påverkar de offentliga kök? Anna-Karin Quetel Nutritionist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Klimatförändringarna
Mat.
Ekomatsligan 2014 EkoMatCentrum 13 oktober 2014
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
Hakuna Mat Framtidens mat är på väg!. Vad ska jag berätta?  Kort om oss  Köttproduktionens inverkan på miljön  Den oväntade lösningen  Smakprov och.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Väder- och Klimatförändringar
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Skogen och klimatet Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Miljökollen Ett projektarbete av Sara Roxbo, Sandra Strömstedt & Maja Sjöquist Nv3a.
Av: Sanna Andersson Vet du att.. I SVERIGE SLÄNGS DET ÖVER TON, FULLT ÄTBAR MAT I SKOLORNA VARJE ÅR DETTA MOTSVARAR VAD 2000 ELEFANTER VÄGER TILSAMMANS.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Minska matavfall i skolorna
Skolmat Namn på föreläsare.
Geografi Henrik Carlsson.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Klimat och miljö.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

1 IPCC R K Pachauri Ordförande, IPCC Generaldirektör, TERI Översatt till svenska av Jonas Norberg, Björn Isberg & Per-Anders Jande Global Varning! Effekten av produktion och konsumtion Global Varning! Effekten av produktion och konsumtion av kött på klimatförändringarna

2 IPCC Observerade förändringar Globalt medel havsytan nivå Norra halvklotets snötäcke Global medel- temperatur

3 IPCC Fortsatta utsläpp beräknas leda till ytterligare uppvärming med 1,1º C till 6,4º C under 2000-talet year Prognos för höjning av jordens temperatur (ytan)‏

4 IPCC Kväveoxider från jordbruk osv Globala antropogena (“onaturliga”) utsläpp av växthusgaser Växthusgaser i atmosfären har ökat med 70 % under perioden som ett resultat av mänskliga aktiviteter Koldioxid från fossila bränslen osv. Metan från jordbruk, sopor & energi Koldioxid från avskogning, förmultning & torv F-gaser (med Flour)‏ GtCO 2 -eq / yr

5 IPCC Utmaningar för jordbruket Under de senaste 40 åren har jordbruksland tagit nästan 5 Miljoner kvadratkilometer (500 Mha) från skogen osv. Ytterligare lika mycket mark planeras att omvandlas till jordbruksmark under åren , mestadels i Latin- Amerika och Afrika söder om Sahara (dvs nästan dubbla takten!)‏ Tillväxten av det totala intaget av kalorier i världen:  Har inte löst problemen med svält och undernäring i fattiga länder (svälten ökar i många länder)‏  Har lett till ökad negativ påverkan på vår miljö

6 IPCC Utsläpp av växthusgaser från djuruppfödning  Utgör 80 % av utsläppen från jordbruket  Utgör 18 % av mänsklighetens utsläpp av växthusgaser:  9% av koldioxidutsläppen  37% av metanutsläppen, som har 23 gånger starkare växthuseffekt jämfört med koldioxid under 100 år.  65% av lustgasutsläppen, som har 296 gånger starkare växthuseffekt jämfört med koldioxid under 100 år Källa: FAO, 2006

7 IPCC Fördelning av utsläpp av växthusgaser från olika delar av djurindustrin Källa: The Lancet, 2007

8 IPCC Produktion av 1 kg nötkött:  Leder till utsläpp av växthusgaser som har samma uppvärmingseffekt som 36,4 kg koldioxid!  Konstgödning frigör kemikalier motsvarande 340 g svaveldioxid och 59 g fosfat  Gör av med 169 megajoule energi Över 2/3 av energin går åt till att producera och transportera djurens foder Produktion av 1 kg nötkött motsvarar koldioxidutsläppen från att köra en genomsnittlig bil 250 km (!) och gör av med lika mycket energi som att hålla en 100-watts glödlampa lysande i 20 dagar! Källa: Animal Science Journal, 2007

9 IPCC Ytterligare växthusgaserkällor från köttindustrin Animaliska produkter kräver normalt mycket mer förpackningar jämfört med annan mat Kött kräver tillagning vid hög temperatur under lång tid En stor del av köttet blir sopor (ben, fett, utgångna datum), som ofta används till landutfyllnad och avfallsförbränning Kött kräver kylning under transport och förvaring

10 IPCC Energiåtgång från köttproduktion Produktion av grönsaker använder energi motsvarande 0,2 kg koldioxid Produktion av kött använder energi motsvarande 5 kg koldioxid, dvs 25 gånger mer! Källa: Bittman M., NY Times, 27 januari 2008

11 IPCC Djurindustrins påverkan på marken Djurindustrin är den utan jämförelse största användaren av mark av alla mänskliga aktiviteter  Djurindustrin använder 70 % av all jordbruksmark och 30 % av jordens totala landyta Källa: FAO, 2006; Goodland R. et al, % av jordens betesmark har förstörts genom överbetning, sammanpressning av jorden och erosion 70% av den tidigare regnskogsmarken i Amazonas används som betesmark och en stor del av den resterande marken används för odling av djurfoder

12 IPCC Boskapsuppfödningen svarar för 64 % av ammoniakutsläppen, som bidrar till surt regn. Boskapssektorn är bland de största källorna till mark- och vattenförorening med nitrat- och fosforutsläpp från flytgödsel och ensilageavrinning samt genom användningen av kvävegödselmedel. Andra miljökonsekvenser av djuruppfödning Mängd vatten som behövs för att producera 1 kg:  Majs………… l  Ris…………… l  Kyckling……… l  Fläsk………… l  Biff………… l Källa FAO, 2006; A.K. Chapagain and A.Y. Hoekstra 2004

13 IPCC Djuruppfödningens inverkan på tillgången till mat • En jordbrukare kan föda 30 personer under ett år på 1 hektar med grönsaker, frukt, bär, spannmål och vegetabiliska fetter • Om samma område används för produktion av ägg, mjölk eller kött, är antalet som kan födas mellan 5 och 10 personer 1/3 av världens spannmålsskörd och över 90% av all soja används som djurfoder, trots att det är ineffektivt :  Det krävs över 10 kg foder för att producera 1 kg nötkött  Det krävs 4 till 5,5 kg spannmål för 1 kg griskött  Det krävs 2,1 till 3 kg spannmål för 1 kg kycklingkött Källa: FAO, 2006; CAST 1999; B. Parmentier, 2007

14 IPCC Hälsoeffekter av köttkonsumtion  Några typer av cancer  Hjärtsjukdom  Typ 2-diabetes  Fetma Konsumtion av rött kött innebär hälsorisker, främst beroende på mättat fett och hög proteinhalt: Djur tenderar att koncentrera bekämpningsmedel och andra kemikalier i köttet och mjölken. Källa: The Lancet, 2007; World Cancer Research Fund, 2007 Världscancerfonden säger: "Ät huvudsakligen livsmedel av vegetabiliskt ursprung."

15 IPCC 2006 producerade jordbrukare 276 miljoner ton kött  Fem gånger så mycket som på 1950-talet Världens köttproduktion ( )‏ Källa: World Watch Institute, 2008

16 IPCC Köttkonsumtion per person i kg per år Källa: FAO, 2004

17 IPCC Förväntade trender i djuruppfödning Beräknad fördubbling av den globala produktionen av kött:  229 miljoner ton under 2001  465 miljoner ton 2050 Källa: FAO, 2006, Compassion in World Farming, 2008 Beräknad fördubbling av den globala mejeriproduktionen:  580 miljoner ton 2001  1043 miljoner ton 2050 Beräknad ökning av antalet djur som används per år:  60 miljarder under 2008  120 miljarder under 2050 Ökningen av köttkonsumtionen leder till mer intensivt jordbruk  Över 50% av alla grisar och ungefär 75% av alla fjäderfän föds upp i djurfabriker

18 IPCC FörMot Ger högre produktivitet, så att färre djur behövs Kan leda till fysiologisk stress och förkortad livslängd Mer koncentrerat spannmåls- foder och mindre gräs, ges till nötkreaturen vilket minskar metanutsläppen Kan leda till acidos (pH-värdet sjunker under 7) och förlamning. Brist i spannmålsförråden. Mer kväve- gödselmedel. Fattiga bönder har inte råd. Kan tillsätta kemikalier i fodret för att minska metanutsläppen. Kan skada djurens hälsa. Kan leda till resthalter i köttet. Fattiga bönder har inte råd Genteknik och kloning av djur kan minska metanutsläppen Många genteknik- och klonings- experiment leder till lidande för djuren Är intensivt jordbruk lösningen?

19 IPCC Behovet av förändringar i konsumtionsmönster En minskning av boskapsindustrin genom minskad konsumtion är det mest effektiva sättet att minska växthusgasutsläppen från animalieproduktionen  En person som lever 70 år som vegan släpper ut 100 ton CO 2 -ekvivalenter mindre Källa: Eshel & Martin, 2006; Waste & Resources Action Programme, 2008 Brittiska och amerikanska hushåll slänger c:a 1/3 av den mat de köper En förändring av konsumtionsmönstren krävs för att uppnå ett hållbart samhälle med låga CO 2 -utsläpp

20 IPCC Kraften hos de brittiska konsumenterna Det genomsnittliga hushållet skulle minska CO 2 -utsläppen mer om de halverade sin köttkonsumtion än om de halverade sin bilanvändning (1,80 ton CO 2 per år mot 1,56 ton CO 2 per år)‏ En familj på fyra som äter en 250-grams nötköttsburgare var släpper ut lika många CO 2 -ekvivalenter som en bilist som kör från London till Cambridge (16 kg CO 2 )‏ Om alla i Storbritannien avstod från att äta kött en dag i veckan, skulle detta spara 13 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter Detta skulle minska koldioxidutsläppen mer än att ta bort 5 miljoner bilar från vägarna i Storbritannien (10,4 milj. ton CO 2 )‏ Detta skulle motsvara att nästan en 1 miljard glödlampor ersätts av lågenergilampor. Källa: Compassion in World Farming, Ogino et al, 2007, Pieter van Beukering et al, 2008

21 IPCC Hur kan förändringar ske? Genom makthavares beslut: • Främja en livsmedelspolitik som är friskare, mer hållbar och mer mänsklig. Genom kraften hos konsumenter och medborgare: • M inska köttkonsumtionen • Välj ekologiska produkter • Verka för ökad medvetenhet

22 IPCC Några av de allvarligaste hoten mot mänsklighetens långsiktiga överlevnad ignoreras fortfarande. Jag menar att en överdriven konsumtion av kött tillhör denna kategori. Jonathon Porritt, Ordförande, UK Sustainable Development Commission, Director, Forum for the Future

23 IPCC Var själv den förändring du vill se i värden