Prisbildning i en marknadsekonomi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi.
Advertisements

Samhällsekonomi åk 9.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Samhällsekonomi 2.
PRUTA INTE MED DIG SJÄLV!
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
FMN, MAJ BRA ATT VETA OM Budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av fastighetsmäklare Vid köp av fastighet,
SAMHÄLLSEKONOMI.
Samhällets ekonomi
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Pengar i stat, landsting och kommun
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Samhällets ekonomi.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Företag.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Föreläsning 2.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Vad händer i kretsloppet?
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
There is no such thing as a free lunch!
SAMHÄLLsekonomi.
En värld i förändring Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Att analysera med hjälp av matematik
There is no such thing as a free lunch!
Monopsoni Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Prisbildning i en marknadsekonomi Förutsättningar: Näringsfrihet (vem som helst får starta företag) Många aktörer (både säljare och köpare) Fri konkurrens (ingen samverkan) Privat ägande Fasta spelregler (lagar och avtal ska följas) God information (konsumenter känner till priser) Ej statlig inblandning

Marknadskrafterna styr Hushållens mål är att tillgodose sina behov (”nytta”). Deras efterfrågan på en vara beror på priset på varan Om alla andra faktorer som kan påverka (t ex priser på andra varor eller inkomster eller reklaminsatser m.m.) är på ett bestämt sätt d v s de förändras ej, ser sambandet ut som till höger !

Företagens mål är vinst. Hur mycket som bjuds ut beror därför på vad de får betalt som i sin tur avgörs av priset på varan. Om alla andra faktorer som kan påverka företagens utbud (t ex produktionskostnader eller teknik) är oförändrade så ser sambandet ut som till höger:

Jämviktspriset Jämviktspriset hamnar där E och U möts d v s är lika stora Det som produceras blir sålt; varken brist eller onödiga lager (idealt sett)

Varför jämvikt ? Antag säljarna räknar med priset P1. Vad händer ? Antag istället priset P2. Vad händer ? Men vad händer om priset regleras (bestäms) att ligga vid P1 eller P2 ?

Förändringar i utbudet Utbudet ökar d v s hela utbudskurvan förflyttas till höger. Det kan t ex bero på att produktionskostnaderna har minskat. Eller att det helt enkelt finns mer av varan (t ex kaffeskörden ökar eller fisket går bättre) När utbudet ökar leder det till att priset sjunker (förutsatt att inga andra förändringar också sker)

Förändringar i efterfrågan Antag att ”smaken” förändras ( kanske efter en reklamkampanj). Eller att hushållens inkomster minskat. Eller att priset på en substitutvara sjunkit. I alla dessa fall leder det till att priset sjunker (förutsatt att inget annat händer).

Lagarna om tillgång (utbud) och efterfrågan Priset sjunker när E sjunker Priset stiger när E ökar Priset sjunker när U ökar Priset stiger när U minskar Visa med hjälp av diagrammet !