Näringsämnen i kroppen Varför behöver vi äta? Nina Melin, Nicolaiskolan, Nyköping – www.lektion.se och tillägg av Ulrika Nordin, Norrtälje

Vad behöver vi? Fetter Proteiner Kolhydrater Vatten Fibrer Vitaminer Mineraler

Fetter (lipider) Används som; Energireserv Byggsten i cellens membran Värmeisolering Stötdämpning Råvara till kroppens signalämnen Finns i: olja, smör, ost, avokado, nötter, fet fisk, kött. Fett är det ämne som lagrar mest energi, 38kJ/g (kolhydrater 17kJ/g, proteiner 17kJ/g). Skulle energin lagras som proteiner el. Kolhydrater skulle vi vara väldigt stora! Fett finns även i växter, ex frön, nötter- och andra djur! Fettet bryts ner i 12-fingertarmen mha av enzymer(som är proteiner) från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Gallan bryter ner fettet till små droppar så att enzymerna lättare kan ta hand om fettet.

Proteiner Används som; Byggstenar till alla kroppsdelar Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen Det rekommenderas maximalt 2,5 gram/kilo kroppsvikt/dygn Finns i: Ägg, fisk, kyckling, vilt, soya, bönor och linser, kesella, fil, yoghurt, mjölk. Proteinet bryts ner i magsäcken mha av magsaftens saltsyra och enzymet pepsin- vilka delar upp proteinerna i mindre bitar- sk aminosyror. Cellerna sätter sedan ihop aminosyrorna till nya proteinmolekyler- som de vill att de ska se ut. Bygga med lego! Tex muskler, hemoglobin, hormoner Det som skiljer dem åt är hur långa kedjorna är och hur många grenar det finns på. Proteinfibrerna i musklerna är de som längs eller kortas beroende på vilken rörelse du utför. Sköter också transporten in/ut ur cellen, finns i cellmembranet. Finns i kött, ägg, sädesslag, mjölkprodukter, frukt och grönsaker

Proteinets uppbyggande egenskaper (Taget ur: Sisu idrottsböcker, styrketräning… Roland Thomee´, Jesper Augustsson, Mathias Wernbom, Sofia Augustsson samt Jon Karlsson) ”Proteinet är viktigt för uppbyggnad av kroppens muskler, men den mängd proteiner som till slut blir till muskelvävnad är inte mer än ett par procent av det protein som ingår i kosten. Motståndare till hög proteinkonsumtion anser därför att stora intag av protein är meningslösa, eftersom kroppen inte kan lagra något överskott. Emellertid har det visat sig att protein kan ge en muskeluppbyggande signal genom utsöndring av olika uppbyggande hormoner och att behovet av protein därför kan vara större för att hålla miljön i muskeln uppbyggande”.

Kolhydrater (socker, stärkelse) Används som; Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett. Viktig byggsten i cellens RNA-molekyl (Den genetiska koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein. http://www.ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/193-rna-molekylerna.html - Delas upp i; Snabba, tex socker, vitt bröd, godis. Långsamma, tex råris, hel säd, stärkelse i pasta, fullkorsnsspannmål. Kolhydrater består av olika långa sockermolekyler, från monosacahrider (glukos) – polysacharider (stärkelse, cellulosa) Kolhydrater finns i tex potatis, socker, frukt Kolhydrater bryts först ner i munnen, där amylas som finns i saliven påbörjar nedbrytningen av kolhydraterna till mindre sockerarter. Processen fortsätter ner till magsäcken, som är för sur för amylas- det förstörs. I 12-fingertarmen fortsätter nerbrytningen nu av enzymerna från bukspottkörteln.

Sötningsmedel Lite fakta om sötningsmedel… Källa: BOKEN, Den hemliga kocken av Mats-Erik Nilsson, kapitel 20 och kapitel 129 Aspartam E951 består av fenylalanin och asparaginsyra. Framställs syntetiskt och är 200 gånger sötare än vanligt socker. Sackarin är 400 gånger sötare än socker men ger en metallisk eftersmak. http://www.slv.se/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/E-nummernyckeln---godkanda-tillsatser/Sotningsmedel-i-stallet-for-socker/ http://www.aktavara.org/guide.aspx?r_id=27794 För att maskera denna bismak används sackarinet i kombinationen med aspartam exempelvis: Lightläsk Lågkaloridrycke Lågkalorisylt . Sukralos E955 Består av en modifierad sockermolekyl, som innehåller klor och är 600 gånger sötare än vanligt socker. Används bl a i läsk, yoghurt och ketchup. Bryts inte ner i kroppen, inte heller reningsverken rår på denna klororganiska förening. Sprids i sjöar och vattendrag.

Fortsättning sötningsmedel… December 2005 Presenterade engelska forskare en studie som visar att en blandning av vanliga livsmedelstillsatsar riskerar att störa utvecklingen av nervsystemet hos barn. Läsk och snacks. Färgämnet briljantblått E133 Smakförstärkaren mononatriumglutamat E621 Färgämnet kinolingult E104 Sötningsmedlet aspartam E951 Enligt rapporten, som publicerades i The journal of Toxicological Sciences. Hämmades tillväxten hos undersökningsråttornas nervceller, vilket gjorde att signalfunktionerna stördes. Forskarna fann att kombinationen av briljantblått och mononatriumglutamat kunde försämra tillväxten hos nervcellerna upp till fyra gånger mer än vad tillsatserna gjorde var och en för sig. Kinolingult och aspartam i kombination blev effekten ännu större, skillnaden var sju gånger större. Studien bekostades av organix Brands, som producerar ekologisk mat för barn och följaktligen kan förväntas vara motståndare till tillsatser. Och som all forskning som inte är fristående, måste den förstås tas med en nypa salt. Men flera studier pågår inom detta relativa nya område. Även politiker har börjat tala om cocktaileffekten. Källa: BOKEN, Den hemliga kocken av Mats-Erik Nilsson, kapitel 20 och kapitel 129

                                                        Matspjälkningen Bild från sjukvårdsrådgivningen.se

Vatten Används vid; Matspjälkningen, stora mängder. Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat Vi består av 70% vatten Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck. Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca 10 l/dygn totalt i mag-tarmkanalen Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga Vi behöver mellan 1-7l vatten/dygn, beroende på temperatur, luftfuktighet, aktivitet mm Vattenbrist- trött, huvudvärk, kissar gult, dålig hy

Fibrer Används till; Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att avföringen lättare åker genom tarmen. Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer Finns i fiberrikt bröd, frukt, grönsaker Fibrer kan inte brytas ner av enzymerna i matspjälkningskanalen. Däremot kan tjocktarmens bakterier bryta ner dem och samtidigt bildas vitamin K.

Vitaminer Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck. A – växt och syn, försvar mot infektioner. Finns i livsmedel som ex: Nöt- och kycklinglever, rökt ål, mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat B- (massor av olika) gör oss pigga, nerver, hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat. C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Finns i livsmedel som ex: Svarta vinbär, persilja, pepparrot, citrusfrukter, rå brockoli. D- skelettet. Finns i livsmedel som ex: Smör, ost, ägg, ål, sardiner, makrill, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset (viktigt). E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) finns i livsmedel som ex: Vetegroddar, solros-, tistel-, jordnötsolja, solrosfrön, mandel, hasselnötter. K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa. Finns i livsmedel som ex: gröna bladgrönsaker som ex; färsk spenat, blomkål, broccoli, brysselkål och sojabönor. A-vitamin- brist kan leda till ögonsjukdom som leder till blindhet. A-vitaminberikat ris i Asiatiska länder C- vitamin. Tjejer kan få järnbrist vid riklig menstruation D-vitamin- täckade hästar och innesittande människor kan lida av brist

Mineraler Används till; Cellerna Människan behöver ca. 20st i små mängder Tex Kalcium - skelettet, tänderna. Finns i livsmedel som ex: Oskalade sesamfrön, hårdost, persilja, sötmandel, torkade fikon, tofu, mjölk och bondbönor. Järn - blodet. Finns i livsmedel som ex: Torrjäst, pumpakärnor, vetekli, kakao, kokt lever, och kokt njure och gröna bladgrönsaker. Zink - insulin, vissa enzymer. Finns i livsmedel som ex: Ostron, krabba, nötstek, hårdost och nötlever. Jod - vissa hormoner. Finns i livsmedel som ex: Alger, fisk och skaldjur. Kalium/natrium - vattenbalansen. Finns i livsmedel som ex: Kelp, sojamjöl, melass, vetekli, råkost, torkad frukt och mandlar.

Hälsoplan - kost

Individuell teoretisk uppgift. Skriv ner en kostplan för Fares för att han ska bli frisk, och återfå en frisk lever. Vad behöver han för att bygga upp sin kropp och hälsa? Vilka livsmedel bör han äta för att få tillräcklig energi för att orka en hel dag? Vilka vitaminer och mineraler behöver han få i sig, extra mycket av, för att få en liten ”knuff” i rätt riktning i sin hälsa?