I- eller U-land?
För att definiera om ett land är I- eller U-land kan jag utgå ifrån några faktorer: BNP/capita eller HDI Medellivslängd Andel jordbrukare Exportvaror Importvaror Spädbarnsdödlighet Urbanisering Andel industriarbetare Läskunnighet Nativitet Andel kvinnor i arbetslivet
Vanlig väg till utveckling Det finns tre steg som ett land ofta går igenom för att gå från ett U-land till ett I-land. De är: Steg 1: Jordbruksöverskott, råvaruexport. Landet ska bli självförsörjande. Alla ska inte vara tvingade att arbeta med jordbruk. Steg 2: Industriexport, infrastruktur, turistinkomster. Man börjar sälja industrivaror utomlands och utveckla vägar och flygplatser. Då kan man även locka människor till landet. Steg 3: Hemmamarknad, medelklass. Fler blir rikare i landet och kan köpa mer än bara det nödvändigaste. Man skapar också en egen marknad för industrin.
Råvaror Det finns åtskilliga länder som har massor med råvaror som ändå inte är rika. En anledning kan vara att man får relativt dåligt betalt för råvarorna medan man kan tjäna mycket mer på förädlade produkter. Så länge ett land är helt beroende av att exportera sina råvaror brukar de ha svårt att komma ur fattigdomen. Ibland kan t.o.m. råvarorna i landet vara en nackdel då olika maktcentra i landet slåss om kontrollen över tillgången. Det kan faktiskt leda till inbördeskrig istället för välfärd.
Kunskap De länder som har lyckats bli rika verkar istället ha kunskap inom olika områden. Ibland kan kunskapen kombineras med råvarutillgångar men det finns exempel på länder som har blivit mycket rika utan speciellt mycket råvaror, Japan t.ex.
Sverige, landet lagom? Sverige brukar kalla landet lagom och då skulle man ju kunna tro att vi skulle vara någon slags genomsnittsland, att det inte finns så extrema åsikter i vårt land. Men med industrialiseringen har också följt förändring av mentaliteten. Vi har moderniserats i vårt sätt att tänka och idag lever vi väldigt annorlunda jämfört med för bara tre generationer sedan. Vi tror inte längre på religion, familjen är inte alls lika viktig längre utan vi är extremt individualistiska.
Källa: www.worldvaluessurvey.org