Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningmarknaden Portföljval Den av individen valda sammansättningen av sina tillgångar. Den nominella räntan är alternativkostnaden för att hålla pengar. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Individens portföljval Total förmögenhet Real förmögenhet Finansiell förmögenhet Pengar Fördel: hög likviditet Värdepapper Fördel: hög avkastning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningefterfrågan Ränta, i Skift p.g.a. ökad inkomst från Y0 till Y1 Pengar, M Skift p.g.a. ökad inkomst från Y0 till Y1 Md Md © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Md = Md(P, i, Y, grad av finansiell utveckling) Graden av finansiell utveckling Hur utvecklat det finansiella systemet är. Md = Md(P, i, Y, grad av finansiell utveckling) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Räntans bestämning Expansiv penningpolitik Ökning i penningmängden leder till sänkt ränta. Motsatsen, kontraktiv penningpolitik leder till höjd ränta. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Räntesänkning genom en expansiv öppen marknadsoperation Ms1 Överskottsutbud pengar i M Ms0 i0 Md i1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

IS-LM-modellen Sluten ekonomi Ekonomi utan utrikeshandel. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

IS-kurvan IS-kurvan Negativt lutande kurva som beskriver kombinationer av ränta och BNP sådana att det råder jämvikt på varumarknaden (AD = Y). © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Härledning av IS-kurvan AD BNP Y1 I ökar Y0 AD(Y) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Härledning av IS-kurvan Ränta IS BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Skift i IS-kurvan AD BNP Y1 G ökar Y0 AD(Y) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Skift i IS-kurvan Ränta IS1 IS0 BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

LM-kurvan LM-kurvan Positivt lutande kurva som beskriver kombinationer av ränta och BNP sådana att det råder jämvikt på penningmarknaden (Md = Ms). © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Härledning av LM-kurvan Ränta Md(Y1) Md(Y0) M © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Härledning av LM-kurvan Ränta Y0 LM Y1 BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Skift i LM-kurvan Ms1 Ms0 Md(Y0) Ränta M © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Skift i LM-kurvan Ränta LM0 LM1 BNP Y0 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

IS-LM-modellen LM: jämvikt på penningmarknaden Ränta Jämvikt på varu- och penningmarknaden Ijämvikt BNP Yjämvikt © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningpolitik I en sluten ekonomi verkar penningpolitiken genom ränteförändringar som påverkar investeringarna och därmed via multiplikatorn BNP. Första rundan: MS­ ® i¯ ® I­® ADautonom­ ® Yjämvikt­ Andra rundan: Yjämvikt­ ® Md­ ® i­ ® I ¯ ® Yjämvikt¯ © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv penningpolitik i en sluten ekonomi ökar BNP och sänker räntan IS LM0 i0 LM1 Y0 i1 Y2 i2 BNP © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Finanspolitik Första rundan: G­ ® ADautonom­ ® Yjämvikt ¯ Andra rundan (crowding-out) Yjämvikt­ ® Md­ ® i­ ® I¯ ® Yjämvikt¯ © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv finanspolitik i en sluten ekonomi ökar BNP och räntan IS1 Y1 Initial effekt: Y0 till Y1 = multiplikator * DG Y0 IS0 LM Crowding-out-effekt: Y1 till Y2 Y2 Y © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Crowding-out Den process i vilken finanspolitiska utgifts-ökningar tränger ut privata investeringar genom att räntan stiger. Effekten av finanspolitik i en sluten ekonomi blir mindre än den rena multiplikator-effekten på grund av crowding-out. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Valutamarknaden Over the counter-marknad, OTC- marknad Marknad där byten sker direkt mellan köpare och säljare utan medverkan av en central marknadsplats som en börs. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Valutamarknaden Pris på utländsk valuta: antal SEK/€ Utbud på euro från eurolandinvånare Depre-ciering Jämviktskurs Appre-ciering Efterfrågan på euro-valuta från svenskar Antal euro © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Ändringar i växelkursen under rörlig växelkurs Appre-ciering Ökat utbud av utländsk valuta (= ökad efter-frågan på kronor) Antal euro Pris på utländsk valuta: antal SEK/€ © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Ändringar i växelkursen under rörlig växelkurs Ökad efterfrågan på utländsk valuta (= ökat utbud på kronor) Depre-ciering Antal euro Pris på utländsk valuta: antal SEK/€ © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Kronans växelkurs mot euron och dollarn 1993-2010 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Fri internationell kapitalrörlighet Ett tillstånd när inga restriktioner på köp och försäljningar av utländska tillgångar gäller. Internationell öppen ränteparitet Inhemsk och utländsk valuta är lika under fri internationell kapitalrörlighet. Liten öppen ekonomi Öppen ekonomi vars räntenivå är bestämd av den utländska räntenivån. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mundell-Fleming-modellen Mundell-Fleming-modellen Keynesiansk kortsiktsmodell för en liten öppen ekonomi där fri kapitalrörlighet och internationell ränteparitet gäller. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

IS-LM-FE-diagrammet FE-kurvan Horisontell linje i IS-LM-diagrammet där inhemsk ränta är lika med utländsk. Längs linjen är valutamarknaden i jämvikt. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

IS-LM-FE-modellen Ränta LM: jämvikt på penningmarknaden Jämvikt på varu-, penning och valutamarknaden FE: jämvikt på valuta-marknaden då i = i* i* IS: jämvikt på varumarknaden Y Yjämvikt © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningpolitik under fast växelkurs Penningpolitiken fungerar inte under fri kapitalrörlighet och fast växelkurs i den lilla öppna ekonomin eftersom varken ränta eller växelkurs kan påverkas. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv penningpolitik: omedelbar effekt på balansräkningar Centralbankens balansräkning Allmänhetens balansräkning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv penningpolitik: slutlig effekt på balansräkningar Centralbankens balansräkning Allmänhetens balansräkning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv penningpolitik under fast växelkurs har ingen effekt på BNP LM1 1. Expansiv penningpolitik Ränta, i IS LM0 = LM2 i Yjämvikt FE Initial jämvikt 2. Minskning av penningmängden pga att i < i* = slutlig jämvikt Y © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Penningpolitik under rörlig växelkurs Under fri kapitalrörlighet och rörlig växelkurs verkar penningpolitiken i den lilla öppna ekonomin huvudsakligen genom växelkursförändringar. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv penningpolitik under rörlig växelkurs ökar BNP Slutlig jämvikt Y2 IS1 2. Ökad NX pga depreciering Ränta i IS0 LM0 Y0 FE: utländsk räntenivå Initial jämvikt LM1 1. Expansiv penningpolitik Y © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Finanspolitik under fast växelkurs Under fri kapitalrörlighet och fast växelkurs fungerar finanspolitiken i den lilla öppna ekonomin på samma sett som i den enkla keynesianska modellen då varken ränta eller växelkurs påverkas. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv finanspolitik under fast växelkurs ökar BNP IS1 1. Ökad G Ränta i IS0 LM0 Y0 FE: utländsk räntenivå Initial jämvikt LM1 Y2 Slutlig jämvikt 2. Ökad M pga att i < i* Y © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Finanspolitik under rörlig växelkurs Under fri kapitalrörlighet och rörlig växelkurs fungerar finanspolitiken inte i den lilla öppna ekonomin eftersom växelkursen orsakar förändringar i nettoexporten vilka går i motsatt riktning till förändringen i offentliga utgifter. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Expansiv finanspolitik under rörlig växelkurs påverkar inte BNP IS1 1. Ökad G Ränta IS0 LM0 Y0 FE: utländsk räntenivå 2. Minskad NX pga. appreciering = IS2 Y © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Konjunkturen enligt Mundell-Fleming-modellen Störningar Fast växelkurs: Förändringar i autonom efterfrågan Flytande växelkurs: Förändringar i penningefterfrågan Stabiliseringspolitik Fast växelkurs: Finanspolitik Flytande växelkurs: Penningpolitik Konjunktur-cykel Fluktuationer i BNP och arbetslöshet Spridnings-mekanism Multiplikator Ränteförändringar Växelkurs-förändringar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Den stora öppna ekonomin Stor öppen ekonomi Öppen ekonomi som genom sin storlek kan påverka den internationella räntenivån. De tre stora öppna ekonomierna är USA, euroområdet och Japan. Finans- och penningpolitiska åtgärder i en stor öppen ekonomi med rörlig växelkurs påverkar både ränta och växelkurs så att både penning- och finanspolitik är verkningsfulla. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mundell-Fleming: sammanfattning: politik © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mundell-Fleming: sammanfattning: störningar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur