Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
Marknadsekonomins grunder
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
De samhällsekonomiska målen
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 31 augusti 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning Återhämtningen tar en paus Även Sverige påverkas – arbetslösheten planar ut Förutsätter.
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Stabiliseringspolitik
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet.
Samhällsekonomi Del 1.
En snabbkurs i finanspolitik och budgetarbete Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 19 september 2008.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Ekonomiska kretsloppet
Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
ROGER KNUDSEN KONJUNKTURBAROMETER 29 OKTOBER 2014.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
FINANS- OCH Penningpolitik
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?
Penningpolitik med inflationsmål
vägval Diskussion kring Sveriges ekonomiska politik
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Ekonomiska förutsättningar Den ekonomiska utvecklingen Kvartalsrapport januari-mars 2013 Investeringsbudget
Kap 11. Investeringsefterfrågan
Marknad och politik: makroekonomi
Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Vad är makroekonomi? Kapitel 1.
Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Kap 14 Budgeten i stabiliseringspolitiken
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Cyklisk = beror på för svag efterfrågan
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1

Page 2 Stabiliseringspolitiken • I normalfallet – Penningpolitiken – Automatiska stabilisatorer • Aktiv finanspolitik? – Vid stora störningar – När penningpolitiken inte räcker till • Ambitionsnivå? – Att dämpa lågkonjunkturen: konjunktursvacka kan inte undvikas – Inte finjusteringar – Banksystemet

Page 3 Möjliga finanspolitiska åtgärder • Generella konsumtionsstimulanser • Investeringsstimulanser • Arbetsgivaravgifter • Offentliga sektorns efterfrågan • Branschstöd • Hantera arbetslösheten

Page 4 Konsumtionsstimulanser • Transfereringar – Sverige 1974 – USA 1975, 2001, 2002, 2008 • Tillfällig momssänkning – Sverige 1974 • Dyrt • Tveksamma effekter, timing- och trovärdighetsproblem

Page 5 Sänkta arbetsgivaravgifter • Permanent sänkning i BP09 – Ger förmodligen tillfällig stimulans • Ytterligare tillfällig sänkning? – Anställning är långsiktigt investeringsbeslut – Bättre att rikta kassaförstärkning mot hushåll

Page 6 Investeringsstimulanser • Timing och trovärdighet – Problem liknande de för momssänkning – Investeringarna tenderar att komma sent

Page 7 Offentliga sektorns efterfrågan • Offentliga investeringar – Tar tid att planera – Uppdämt underhållsbehov? • Offentlig konsumtion – Undvik åtstramning i kommuner och landsting under lågkonjunkturen

Page 8 Åtgärder riktade till vissa branscher • All erfarenhet talar emot det • Men – marknadsmisslyckande? – ”alla andra” gör det?

Page 9 Hantera arbetslösheten • Efterfrågefallet beror i hög grad på oro för framtida arbetslöshet • Reducera de problem som uppstår vid arbetslöshet – Mer medel till arbetsmarknadsåtgärder – Tillfälliga regeländringar i A-kassan?

Page 10 Om regeringens aviserade paket • Huvudsakligen välavvägt – begränsat – fokus på arbetslösa – stödet till fordonsindustrin verkar mest inriktat på att ge visst framtidshopp • Vad saknas? – tydligare uttalande om framtida åtgärder: hantera hushållens och kommunernas förväntningar – offentliga investeringar: underhåll etc? – bör verkligen utgiftstaket hållas till varje pris?

Page 11 Låg ränta, deflation? • Gränsen mellan finans- och penningpolitik suddas ut • Det kan behövas planering för hur finans- och penningpolitiken ska koordineras • Är det ett problem att riksbanken inte får köpa statsskuld?

Page 12