Regeringens promemoria Från sjukersättning till arbete - ”Jobbamnestin” Håkan Svärdman

Syftet med jobbamnestin ” Bakgrunden till det här förslaget är att försöka gottgöra många som blivit misshandlade av dagens system. Många som i dag har permanent sjukersättning fick inte hjälp i tid av samhället” Cristina Husmark Pehrsson, DN 12 januari 2008 Syftet med förslagen i del 1 är att uppmuntra personer med sjukersättning att börja jobb, utan att deras rätt till ersättning ifrågasätts. För att minimera marginaleffekterna så vill man införa en steglös avräkning av sjukersättningen vid arbete. PM består av två delar. Där den första delen innehåller förslag som berör personer som blivit beviljade icke-tidsbegränsad sjukersättning senast augusti 2007. Förslagen i den andra delen berör endast personer som blivit beviljad förmånen efter augusti 2007.

Vilka berörs av förslagen? De särskilda reglerna för steglös avräkning ska gälla alla personer som blivit beviljade icke-tidsbegränsad sjukersättning senast augusti 2007 Uppskattningsvis 390 000 personer

Steglös avräkning av sjukersättning Vid steglös avräkning av sjukersättning ska sjukersättningen minskas mot annan inkomst, kallad reduceringsinkomst, innan ersättning betalas ut. Innan den försäkrade påbörjar sitt arbete ska han eller hon ansöka hos FK om ett preliminärt beslut om reducering. Preliminärt beslut grundas på en uppskattning av den förväntade årsinkomsten. Slutligt beslut fastställs när beslut om PGI meddelats. Överskjutande belopp under 3000 kr ska inte betalas tillbaka. Ny ansökan ska göras för varje kalenderår. Avslås ansökan om på grund av att den inlämnats för sent utan giltig anledning har FK rätt att göra en förnyad prövning av arbetsförmågan.

Reduceringsinkomst? Reduceringsinkomst = pensionsgrundande inkomst + allmän pensionsavgift Även utländska inkomster som skulle varit pensionsgrundande i fall de förvärvats i Sverige Dessa inkomster ska inte ingå i reduceringsinkomsten: Sjukpenning, Livränta, Sjukersättning, Föräldrapenning Vårdbidrag

Steglös avräkning vid hel sjukersättning Om inkomsterna från arbete understiger ett prisbasbelopp (41 000 kr) minskas inte sjukersättningen Sjukersättningen ska minskas med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten till den del reduceringsbeloppet överstiger ett prisbasbelopp Sjukersättningen är helt bortreducerad när summan av reduceringsinkomsten och sjukersättningen tillsammans överstiger 8 prisbasbelopp (328 000 kr)

Räkneexempel vid hel sjukersättning Personen börjar jobba halvtid och tjänar 100 800 kr/år eller 8 400 kr/månaden Innan Efter Sjukersättning 196 800 166 900 Arbetsinkomst 0 100 800 Summa 196 800 267 700 Antar att personen jobbar halvtid som fastighetsskötare, genomsnittslön 16 800 kr/mån

Steglös avräkning vid 75 procent sjukersättning Om inkomsterna från arbete understiger 2,6 prisbasbelopp (106 600 kr) minskas inte sjukersättningen. Sjukersättningen ska minskas med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten till den del reduceringsbeloppet överstiger 2,6 prisbasbelopp.

Räkneexempel vid 75 % sjukersättning Personen börjar jobba halvtid och tjänar 153 750 kr/år eller 12 812 kr/månaden Innan Efter Sjukersättning 147 600 124 025 Arbetsinkomst 76 875 153 750 Summa 224 475 277 775

Steglös avräkning vid 2/3 procent sjukersättning Om inkomsterna från arbete understiger 3,6 prisbasbelopp (147 600 kr) minskas inte sjukersättningen. Sjukersättningen ska minskas med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten till den del reduceringsbeloppet överstiger 3,6 prisbasbelopp.

Räkneexempel vid 2/3 sjukersättning Personen börjar jobba halvtid och tjänar 153 750 kr/år eller 12 812 kr/månaden Innan Efter Sjukersättning 130 000 126 925 Arbetsinkomst 104 550 153 750 Summa 234 550 280 675 Personen får behålla 98 procent av sjukersättningen trots halvtidsjobbet.

Steglös avräkning vid 50 procent sjukersättning Om inkomsterna från arbete understiger 4,2 prisbasbelopp (172 200 kr) minskas inte sjukersättningen. Sjukersättningen ska minskas med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten till den del reduceringsbeloppet överstiger 4,2 prisbasbelopp.

Räkneexempel vid 50 % sjukersättning Personen börjar jobba heltid och tjänar 201 600 kr/år eller 16 800 kr/månaden Innan Efter Sjukersättning 98 400 83 600 Arbetsinkomst 100 800 201 600 Summa 199 200 285 200 Personen får behåll drygt 85 procent av ersättningen

Steglös avräkning vid 25 procent sjukersättning Om inkomsterna från arbete understiger 5,8 prisbasbelopp (237 800 kr) minskas inte sjukersättningen. Sjukersättningen ska minskas med ett belopp som uppgår till 50 procent av reduceringsinkomsten till den del reduceringsbeloppet överstiger 5,8 prisbasbelopp.

Räkneexempel vid 25 % sjukersättning Personen börjar jobba heltid och tjänar 201 600 kr/år eller 16 800 kr/månaden Innan Efter Sjukersättning 50 400 50 400 Arbetsinkomst 151 200 201 600 Summa 201 600 252 000 Inget avdrag på sjukersättningen på grund av att arbetsinkomsten understiger fribeloppet på 237 800 kr

Jobbamnestin och övriga subventioner Arbetsgivare som anställer en person med sjukersättning ska även ha rätt till subvention av arbetsgivaravgiften som erbjuds via arbetsmarknadsprogrammen Nystartsjobb och Nyfriskjobb. Vid Nystartsjobb slipper arbetsgivaren betala arbetsgivaravgift under så lång tid den andställde dessförinnan varit sjuk. Vid Nystartsjobb rabatteras arbetsgivaravgiften dubbelt upp under så lång tid den anställde dessförinnan varit sjuk. Nystartjobb har hittills endast varit möjligt att erbjuda inom privat sektor och statliga bolag. Arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgift under så lång tid den anställde dess för innan varit sjuk eller arbetslös. Majoriteten av dessa jobb har gått till män, därför vill man öppna upp en möjlighet för kvinnor. Den sammantagna effekten av steglös avräkning och möjlighet till subvention för arbetsgivarna är att det kan leda till en kraftig konkurrensfördel för arbetsgivare som väljer att anställa dessa personer under en mycket lång tid. Risken svartjobb är också överhängande.

Övriga regler för jobbamnestin Jobbamnestin upphör ifall den försäkrade beviljas sjukersättning till högre förmånsnivå. Däremot får den försäkrade bibehålla jobbamnestin ifall förmånsnivån sänks. Ska även kunna ansöka om sänkning, vilket kan vara ekonomiskt motiverat i och med att den sammanlagda ersättningsgraden ökar. Bostadstillägg ska kunna utges även när sjukersättningen är bortreducerad, men även det reduceras beroende på arbetsinkomsten

Övriga regler för jobbamnestin SGI ska inte kunna fastställas på den del som den försäkrade har blivit beviljad hel eller partiell sjukersättning. Vid sjukdom och föräldraledighet ska den försäkrade få sin försörjning garanterad via sjukersättning. Arbetsgivaren ska inte ha skyldighet att betala sjuklön till person med jobbamnesti. Ingen rätt till a-kassa vid ”arbetslöshet”.

Övriga regler för jobbamnestin Arbetsskadelivräntan ska inte omprövas på grund av att den försäkrade visat ökad arbetsförmåga Livräntan ska minskas först. När livräntan är bortreducerad minskas sjukersättningen. Samordningen av livränta och sjukersättning ska endast de utges på grunda av samma arbetsoförmåga. Yrkesskadelivräntor ska inte reduceras.

Nya regler för stadigvarande sjukersättning, som är beviljade efter augusti 2007 ”En grundläggande princip i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning är emellertid att den försäkrade inte har rätt till ersättning om han eller hon förvärvsarbetar på den del vars arbetsoförmåga ersättningen avser att kompensera. Det är således mycket viktigt att söka motverka exempelvis att en försäkrad uppbär hel ersättning och samtidigt förvärvsarbetar i större utsträckning än en åttondel av sin arbetsförmåga.” (s.173)

Nya regler för stadigvarande sjukersättning, som är beviljade efter augusti 2007 25 procentig ersättningsbonus vid vilande sjukersättning under 12 månader. Under vilandeperiod är även eventuell livränta vilande. Sjukersättning under övergångsfas: Om sjukersättningen dras in tack vare förbättrad arbetsförmåga ska den försäkrade kunna få sjukersättning till han har fått arbete dock längst i sex månader. Ribban för bedömning av arbetsförmågan vid förnyad utredning sänks från ”uppvisat en väsentlig förbättring” till ”antas ha en förbättrad arbetsförmåga”. Gäller inte personer med aktivitetsersättning Bonusen ska inte påverka beräkningen av livräntan under vilande-perioden. Om personen som har vilande ersättning även har bostadstillägg så ska endast hälften av arbetsinkomsten under vilandeperioden påverka bostadstillägget storlek. Personer som uppbär aktivitetsersättning ska även i fortsättningen vid efterkontroll av arbetsförmågan uppvisa väsentlig förbättring för ersättningen ska påverkas. Om FK beslutar att sjukersättningen ska upphöra tack vare att arbetsförmågan förbättras ska personen också i likhet med dagens regler för personer med 75 procentig sjukersättning, ha rätt att få särskilda insatser från arbetsförmedlingen

Remisstider och ikraftträdande Remisstiden går ut den 16 april, och proposition under våren Förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2009