Mat från mark och vatten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tipspromenad om mat och klimat
Advertisements

Människorna i världen Var bor det flest människor?
REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
Tips när du planerar måltider
Människans äldsta historia
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Ett tema om befolkningen i världen
Kostcirkeln del 4 Mjöl, gryn, pasta och bröd (Spannmål)
Maten.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Kostcirkeln del 1 – Potatis och Rotfrukter
Mat och klimat.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat.
Jordbruk i Sverige och Australien
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Mat.
Skog Betesmark Åker Vatten system Frukt Bär Växthus Plantskola kompost
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Globala näringar.
Fiskenäringen Fisk utgör en stor del av kosten för dem som bor nära havet Innehåller proteiner och kan jämföras med kött Fisk är nyttigt vilket gör den.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Globala näringar.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Sveriges matkultur.
Här kommer lite fakta om Jordbruk.
Vad finns i maten?.
Biologi Livets former.
Repetition.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Programhantering JB Kompetens Presentationen gjort av : Zouka Touma E/C-nivå.
Energigivande näringsämnen
Exempel på elevsvar uppgift 1
Naturlandskap blir kulturlandskap
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Grupp : Arvid och gänget
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Vegetariskt.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Människorna och maten Geografi åk 8.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Sveriges natur Geografi åk 4.
Veckans fördjupning handlar om en sorts mat. Vet du vilken
Naturresurs; Odlingsmark
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Vitaminer.
Presentationens avskrift:

Mat från mark och vatten

Baslivsmedel Basen för vår dagliga kost Ger mättnad och energi Olika baslivsmedel på olika platser i världen I Sverige är det säd och potatis

Spannmål Sädesslag; vete, korn, råg och havre Sädeskornen= de mogna sädesslagens frön Sädeskornen kallas även för spannmål

De fyra viktigaste sädesslagen i världen Ris Vete Majs Hirs

Ris Vanligaste sädesslaget i Asien Växer på fält under vatten Behöver varmt under lång tid för att växa

Vete Vanligt i länder med tempererat klimat t ex Sverige Började odlas för 10 000 år sedan i Asien

Majs Till bröd, som flingor, gröt, korn mm Som huvudmål i stället för potatis Majs odlades först av indianfolk i Amerika På 1500-talet även till Europa Odlas där det är varmt och soligt

Hirs Det äldsta sädesslaget Kommer från Asien Används till gröt Odlas där det är torrt och varmt

Rotfrukter i basfödan Potatis trivs i tempererad klimat Väver fort och ger mycket mat Sötpotatis trivs där det är varmare Kassava växer i tropiska områden. Samma planta ger skörd i flera år Bladen kan användas som grönsaker

Protein, vitaminer och mineral behövs varje dag! I stora delar av världen äter man mest vegetabilier. Vegetabilier= matvaror från växtriket Ärtor, bönor, linser och andra baljväxter är rika på protein. Om man inte äter kött är det alltså viktigt att äta baljväxter för att få i sig det kroppen behöver.

Kött och fisk I Sverige äter vi ofta kött, fisk, mjölk och ägg. Animaliska produkter= mat från djurriket Brukar var dyrare än basfödan Fisk och skaldjur äter både fattiga och rika (i alla fall om man bor nära vatten)

Frukt och grönsaker Där finns mineralerna järn och kalk samt vitaminer I tempererade områden (Sverige) finns bara äpplen och päron?! I tropiska områden finns en massa frukter Nu för tiden kan man få tag i det mesta i Sverige (import)

Jordbruk i världen Rika länder – stora gårdar, dyra maskiner Handelsgödsel = konstgödsel. (Det finns inte djur på gårdarna som ger tillräckligt med naturgödsel) Maskinerna drar mycket dieselolja och el.

Fattiga länder – ofta självhushåll Försöker odla så att det blir lite över att sälja på marknaden

Husdjur Höns vanligast. Ägg och kött Grisar. Muslimer äter inte griskött Mycket mark används som betesmark som då inte kan användas till livsmedelsproduktion Å andra sidan kan marker som inte passar så bra för odling vara bra till betesmark Många är kritiska till att man föder upp djur till mat när så många svälter på jorden

Mat från havet Fisk, musslor, kräftor, räkor och alger Fisk är nyttigt. Vitaminer, mineraler, omättade fettsyror och proteiner Hur mycket fisk man äter beror ofta på var man bor Nästan all fisk bor i grundhavet, shelfen se sid 161. Plankton, kräftdjur, fiskar, större fiskar

Hur fiskar man? Förr – små båtar nära kusten. Inte så vanligt längre Mer ekologiskt hållbart Nu – stora fartyg långt ut till havs. Havet dammsugs. Utfiskning och botten blir förstörd Fångsterna minskar trots bättre redskap Fiskekvoter – dela upp fisket så att det inte ska fiskas ut

Hur ska fisket räddas? Mindre fiskekvoter Bevakning så att kvoterna hålls Vissa fiskarter måste fridlysas Fiskestopp där fisken leker och förökar sig Antalet fiskebåtar måste minska

Fiskodling Kina sedan mer är 3000 år Dammar med plankton Mer gödsel, fisken växer snabbare En industri som växer