Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Berättande texter Kännetecken för berättande texter –
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Tänk på vad du säger innan du uttalar orden!!!
Kanske är ni goda vänner i ett år,
Kanske är vi goda vänner i ett år...
Inkludering av barn med hörselnedsättning i förskolan.
Karlsson på taket av Kristine och Simon.
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Swedex Muntligt test A2 40 poäng.
Svenska som andraspråk
Etik Hur ska vi vara mot varandra?
Pronomen.
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Alla har inneboende.
adjektiv och substantiv
Takt och ton Du talar säkert bra svenska och ditt ordförråd är stort, men ändå uppfattar inte alltid svensktalande människor vad du säger. Det kan bero.
Det va en gång en katt och hund del 1
Ödehuset Det var en gång en flicka som hette Lisa. Hon
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
1 TIL SALGS Kom och köp! Lennart Lönngren. 2 TIL SALGS står det oftast. Men nyss såg jag på ett hus i Tromsø ett alternativ: KAN KJØPES Kan de båda uttrycken.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Ordklasser.
Samma fast olika eller olika fast samma?
Tillfälle 2: Juridisk argumentation och juridisk stilistik
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Dom, de eller dem? Förklaring.
Språkriktighet Svenska 1
Dagens dikt Idag är det måndag. Vi sitter i Hörsal 4. Det är februari.
Introduktion till pragmatik
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Relationer skapas, upprätthålls och avbryts genom tal
Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Matteus 26: ”När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.”.....
Det svenska kulturarvet: spår 1
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Instruktion för montering och användning av kodad bokstavsram för ögonpekning De fyra liggande A4-bilderna lamineras tillsammans i en stående lamineringsficka.
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Etik Moral Filosofi.
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Tänd ett ljus och låt det brinna låt aldrig hoppet försvinna
Mening eller fråga TRYCK F5.
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Värderingsövning/ fyra hörn
SPARKVIPA.
Diskussionstillfälle 4
Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns Vårt svenska språk
Distansuppgift Klass 7 v ”Bilden av mig själv”
Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet.
Identitet Vad formar oss till oss?.
A 2 +b 2 =c 2 Varför var Pythagoras vegetarian?.
 Ibland låter det tjatigt när man upprepar substantiv hela tiden.  Ex:  Jag ha köpt en ny bil. Bilen är blå. Bilen är stor. Bilen är en BMW. Osv….
1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.
Vad säger bilden oss egentligen!?
Formellt, skarpt och snyggt
Presentation av Ta ej bort detta. Om du gör det är det brott mot våra regler. Reglerna hittar du under sidan OM KLASSKLUR. Läs de innan nedladdning.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Livsfrågor Vad är meningen med livet? Vem är jag egentligen?
Grammatik.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Presentationens avskrift:

Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten Relationen mellan ordens bokstavliga betydelse och vad som avses och förstås i en viss kontext Språk som handling Hur gör vi när vi använder språk? Vad gör vi när vi förstår varandra?

Deixis Referens - referera - referent Grekiska dei´xis´ (”utpekande”, ”plocka ut”) Hur relationen mellan språket och kontexten reflekteras i språket Deiktiska uttryck förankrar yttrandet till en viss talare, talsituation och referent

”Åter om 15 minuter” ”Hjälp Nasse (Mej)”

Huvudkategorier Personreferens Rumsreferens Tidsreferens jag är sur vi lever i fred hon åker sitt där hon åker dit kom nu gick du igår

Talsituationens koordinatsystem

Det deiktiska centret kan Skifta - från omarkerat till markerat fall Tävla - oklart deiktiskt centrum ”tillbaka om 15 minuter” ”telefon finns i längst bak i vagn 6”

Deixis uttrycks med formord och böjning Enheter vars främsta användning är deiktisk ”Bestämdhet” (katten, den tröjan) Pronomen demonstrativa (ge mig den där) personliga (hon krattar) Demonstrativa adverb (kom hit, gå nu) Tempus (det snöar, det snöade)

Symbolisk användning ”denna föreläsningen är rolig” ”alla ni är välkomna” ”i morgon ska ni lämna in uppgifterna”

Gestuell användning ”denna är dyr men denna är billig” ”han är kul och han är inte kul” ”du kan komma och du, men inte du” ”detta är knarr”

Icke-deiktisk användning ”jag såg det där ufot igår”

Olika användning av samma deiktiska uttryck ”du, du och du får tala” ”vad sa du?” ”du kan aldrig riktigt veta vad som ska ske”

Icke-deiktiska användningar kan vara anaforiska eller icke anaforiska Anaforiskt - syftar tillbaka på något som tidigare nämnts ”Ulrika kom till oss och hon tjatade” ”jag såg det där ufot igår”

Persondeixis Pronomen: jag, du, ni, vi, (han, hon etc.) Orienterar sig utifrån den som talar För att kunna tolka yttrandet måste man veta vem som talar, vem som tilltalas och vad som omtalas Pronomen: jag, du, ni, vi, (han, hon etc.) Anaforiska uttryck Honorifics-system Inklusivt vs. exklusivt ”vi”, ”ni”