Våld i nära relationer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Eskilstuna Zonta-klubb
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
UTVÄG VÄSTRA GÖTALAND Skaraborg1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003
Uppsökande och förebyggande arbete
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Mansfrid? - Offer på lika villkor?
Regionövergripande riktlinjer – Våld i nära relationer
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Detta är våld ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Livsstil och återhämtning
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet.
Landstinget Anette Gruvhagen Barnmorska
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Barn som växer upp i familjer med våld
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
FREDA-utbildning Lena Jakobsson tel. nr
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Resultat av fokusgrupper Vad är en bra hjälp för dig i din situation?
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Normaliseringsprocessen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Våld i nära relationer.
Barn som närstående.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Suicidriskbedömning i heldygnsvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Att fråga om våldsutsatthet - äldre
FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA kortfrågor på picto
Barn som far illa och anmälningsplikten
Presentationens avskrift:

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är ett allvarligt problem i Sverige Omkring 11 000 kvinnor uppskattas vara sjukskrivna på grund av våld i nära relationer Under 2000-talet har över 200 kvinnor i Sverige dödats av en man som de haft en nära relation med. 17 kvinnor mördas varje år i Sverige av en man som de haft en nära relation med. Hälften av de mord som begås årligen i Sverige är män som dödar kvinnor och morden sker oftast i samband med en separation.

Hälsoeffekter av våldsutsatthet Negativa följder för den fysiska, psykologiska, beteendemässiga, sexuella och reproduktiva hälsa. Huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel Kroniska smärtsyndrom, fibromyalgi, magkatarr, mag- och tarmsjukdomar, nedsatt fysisk funktionsförmåga och funktionsnedsättning

Hälsoeffekter av våldsutsatthet Oro, ångest, rädsla, depression Ät- och sömnstörningar Känslor av skam och skuld Fobier och paniksyndrom Fysisk inaktivitet Låg självkänsla Riskfyllt sexuellt beteende Posttraumatiskt stressyndrom Psykosomatiska sjukdomar Självtillfogade skador och risk för självmord Alkohol- och narkotikamissbruk, rökning

Sju kategorier av våld Fysiskt våld Psykiskt våld Materiellt våld Sexuellt våld Ekonomiskt våld Försummelse Latent våld

Det traumatiska bandet

Normaliseringsprocessen https://youtu.be/k7vGGcMAJYY Förälskelse utöver det vanliga Växling mellan värme och kyla Kärlek eller svartsjuka Smygande isolering Förminskning (av identitet)

Varför lämnar hen inte? Den våldsutsatta kan: vara psykiskt nedbruten och orkar inte ta tag i situationen. fortfarande älskar sin partner och hoppas att hen ska ändra sig. tro att barnen mår bäst av att få bo med båda sina föräldrar. inte försörja sig själv och/eller saknar ekonomisk trygghet. har inga vänner/släktingar att vända sig till för stöd och hjälp. vågar inte lämna sin partner av rädsla för att hen kommer att söka upp personen igen. känna att hen åtminstone har "koll" på sin partner och hens humör om personen stannar. tror inte samhällets resurser kan skydda personen.

Andra hinder: Ekonomiska förutsättningar Bostad Husdjur Vårdnaden av barn Hot om att släppa bilder/material/filmer till familj/bekanta/arbetsplatsen Hot om dödligt våld

Webbstöd för vården

Våldet och vården 25 procent av våldsutsatta kvinnor väljer att vända sig till vårdinrättningar efter en misshandelssituation. Ytterligare 11,9 procent uppger att de borde ha sökt vård då skadorna var så pass omfattande. Hälso- och sjukvården är ofta den första insatsen den våldsutsatta vänder sig till.

Våldet och vården Många våldsutsatta kan bli hindrade från att söka vård eller ta sin medicin av en kontrollerande partner. Risk för eskalerat våld om den utsatta pratat med personal om utsattheten. Upplever sig inte ha möjlighet att anmäla Panik över att inte kunna ta hand om de skador som uppstått på egen hand Litar inte på personalen Rädsla över att skador dokumenteras i journal

Vad ska jag tänka på i mitt bemötande med en våldsutsatt? Våga fråga! Känsliga frågor måste ställas i enrum Viktigt att vara öppen, empatisk och lyhörd. Vara trygg i sin roll genom arbetsrutiner Vara uppmärksam på eventuell ”förmedlare” i rummet (te.x. medföljande barn)

Vad ska jag tänka på i mitt bemötande med en våldsutsatt? Ifrågasätt inte den utsatta! Skuldbelägg inte den våldsutsatta. Skuld och skam = isolering Viktigt att vara medveten om kroppsspråket

Vad ska jag tänka på i mitt bemötande med en våldsutsatt? Acceptera att den våldsutsatta inte är redo Motivationsarbete en förutsättning för framgång Dokumentera misstankar om våldsutsatthet i den våldsutsattas journal i anteckningsmallen ”våldsutsatthet”. Anteckningarna måste finnas där den dagen hen väljer att anmäla.

Information till den våldsutsatta Informera den våldsutsatta att man inte behöver acceptera våld i hemmet. Hjälp finns att få: Socialtjänsten i respektive kommun Familjefrid Kronoberg 0470 – 79 60 47 Kvinnojouren Blenda (östra länet) 0470 – 488 08 Kvinnojouren Märta (västra länet) 0372 – 814 85 Ungdomsjouren Animo 0709 – 64 64 84 Brottsofferjouren Växjö 0470 – 456 94 Ljungby 0372-145 21 Strömsnäsbruk 0433-719 25

Det som kan vara konstigt för oss kan vara helt logiskt för en våldsutsatt Vill inte undersöka, dokumentera eller anmäla Konsekvenser för att prata om det är verkliga och farliga Psykisk ohälsa Naturlig reaktion för att hantera en onaturlig situation – ett sundhetstecken Ätstörningar Ständigt beredd på övergrepp som innebär risk för kräkningar och kväljningar, minskar mängd mat som ska bajsas ut Gå tillbaka till en våldssituation Skydda barn/djur, skuld, oberoende, rädsla för konsekvenser

Nyheter Ny dokumentationsrutin vid misstanke om våldsutsatthet (fr.o.m. 16 september 2019) Ny kunskapsbank för familjeombuden http://www.regionkronoberg.se/vardgivare/arbe tsomraden-processer/manskliga-rattigheter- och-barnets-rattigheter/#tab-15101

Exempel på vårdrutin Prioritera Flödesschema? Akut? Ej akut? Samtala och undersöka (våga fråga) Använd auktoriserad tolk Vikten av läkarundersökning/rättsintyg Dokumentera och fotografera Riskbedömning Finns barn med i bilden? ALLTID OROSANMÄLAN Erbjud återbesök! Hänvisa vidare!

Frågor till den utsatta Har du blivit slagen, knuffad, hotad, eller på annat sätt utsatt för våld? Har din partner gjort dig illa? Har någon annan gjort dig illa? Är du rädd för någon i din närhet? Hedersrelaterat våld: Vad måste du göra som du inte vill? Vad får du inte göra som du vill? Är du rädd för att bryta mot familjens normer?

Diskutera: Vad är våra utmaningar med att upptäcka och lyfta frågan om våld i nära relationer?

Vårdgivarwebben - arbetsområden

Kontaktinformation Valentina Hajra Susann Swärd Utvecklingsledare Våld i nära relationer, barn som far illa samt hedersrelaterat våld och förtryck Valentina.hajra@kronoberg.se Tfn. 0709-844728 Susann Swärd Människorätts- och barnrättsstrateg, Susann.sward@kronoberg.se Tfn. 0470-58 63 31