För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ljungby grupp 1 - Jenny Granrot – sjuksköterska Ljungby kommun
Advertisements

Suicidnära patienter – från kartläggning till antagna riktlinjer
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
MIMA-gruppen Metrics In Medical Affairs Arbetsgrupp inom SSPM
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Den vetenskapliga artikeln
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Införande i Landstinget Gävleborg
Gastrosektionen medicin SU/Ö vilka är vi?
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Hur hanterar allmänläkaren antibiotikaresistensen på 15 minuter?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Medicinsk Vårdplan.
Avdelning/mottagning på
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
SLUTSATS Kvalitetsregistren innehåller generellt relevanta basuppgifter avseende patient, behandling och resultat. Om en specifik frågeställning inkluderas.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Geriatriskt stöd Presentation SPF 25/ Inledning Presentation Vad är geriatrik? Geriatriskt stöd - projektet Vilka är Karl och Karin?
Akutteamet vid Storviks HC. Hösten 2014 Läkartider som inte räcker till… Minskad arbetstid på ordinarie läkare Hyrläkare som uteblir Upplevelse av att.
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Skolsköterskors inställning till och erfarenhet av HPV- vaccinationsprogrammet Maria Grandahl, sjuksköterska, doktorand, Christina.
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Målvärden 12 månader efter hjärtinfarkt, enligt SEPHIA 2010 * Rökstopp * Blodtryck under140 * LDL under 2.5 * Fysisk träning Endast 2 av 10 patienter (18.
Kvalitetsindikator? Sedering med Propofol vid ERCP.
TIE – studien Tools Identifying Exacerbations En prospektiv studie för att identifiera orsaker till exacerbationer.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Förhindrande av Tuberkulos smittspridning i röntgensjuksköterskans arbete Samir Alic, Tatiana Fedorova.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Regionala DiabetesRådet (RDR) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Succé för Gislehälsans café för äldre
Nevus inkl lätt till måttligt dysplastiskt nevus ”NormalRisk”-grupp
HbA1c <50 efter kost beh
Centrumråd Kirurgi, ortopedi och cancersjukvård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Cytostatika-ordinationer i 1177 Vårdguidens e-tjänster på Barncancercentrum Margaretha Jenholt Nolbris1,2, Maria Bandelin1, Birgitta Ericksson1, Eva.
Amningsfredag 9 november 2018 Grönwallsalen, ing 70, Akademiska sjukhuset Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Tid Ämne Föreläsare.
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Värdekompass för Diabetes Typ 2 ICD: E11
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
APOTEKARE Karin Andersson, Studie- och yrkesvägledare, Sfi sandviken
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2, Karin Lisspers3, 4, Björn Ställberg4, Kristina Bröms1, 4 1Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/Region Gävleborg, 2Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, 3Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet/Region Dalarna, 4Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet lise-lotte.sundgren@regiongavleborg.se % besök Besök 1 2 3 Besök hos läkare Besök hos Astma-KOL sjuksköterska Bakgrund Hösten 2015 publicerades Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Hög prioritet gavs för uppföljning av KOL exacerbationer. Metod Under 2014-2016 inkluderades 571 KOL patienter från primär- och slutenvård i Gävleborg, Dalarna och Uppsala regionerna. Vid besök 1, 2 och 3 med ett års mellanrum besvarades samma enkät om planerade besök hos läkare och Astma-KOL sjuksköterska samt exacerbationer föregående år (akut läkarbesök och/eller förskrivning av perorala kortikosteroider och/eller antibiotika). Figur 2. Besök hos Astma-KOL sjuk-sköterska av de som enligt riktlinjerna borde komma på planerad uppföljning efter en exacerbation. Figur 1. Läkarbesök av de som enligt riktlinjerna borde komma på planerad uppföljning efter en exacerbation % ej besök Figur 3. Andel patienter som varken hade gjort besök hos läkare eller Astma-KOL sjuksköterska efter en exacerbation. Resultat Med minst 1 exacerbation året före besök 1 (41%) hade 140 patienter gjort ett läkarbesök. Efter besök 2 hade 32% exacerbationer och 63 patienter gjort läkarbesök och efter besök 3 hade 34% exacerbationer och 65 patienter gjort läkarbesök. Motsvarande resultat för besök hos Astma-KOL sjuksköterska var 150, 97 och 67 patienter. Andelen patienter som varken hade gjort ett besök hos läkare eller Astma-KOL sjuksköterska efter en exacerbation var vid de 3 besöken 18%, 24% respektive 35% under studiens 2 år, figur 3. Besök Slutsats Många KOL patienter med exacerbationer får ingen uppföljning hos läkare eller sköterska. Studien visar att det finns en minskande trend för dessa besök trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer har gett detta en hög prioritet. Vad orsaken till minskad uppföljning beror på bör undersökas.   Region Gävleborg Centrum för forskning och utveckling Lasarettsvägen 1 801 88 Gävle