Skåne idag – Landsbygd och integration i siffror Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Östra Göinge Örkelljunga Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm Skåne idag – Landsbygd och integration i siffror Trelleborg 2019-04-10 Christian Lindell, Region Skåne

Kraftig befolkningstillväxt i Skåne 100 110 120 130 140 150 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Index Skåne Stockholms län Riket Befolkningsutveckling 1980 till 2018, index (år 1980 = index 100) Källa: SCB

Invandringen driver befolkningstillväxten

Utrikes flyttare mera utspridda i ålder än inrikes flyttare

Kraftig ökning av andelen födda utanför Europa Skåne Stockholms län Riket 2000 2005 2010 2015 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% Övr. Norden Övr. Europa Övr. världen Andel utrikesfödda efter födelseregion, 1998-2017 Källa: SCB

Ung och jämn könsfördelning för utomnordiskt födda (men hur påverkar anhöriginvandringen könsbalansen?) Sverige Norden utom Sverige övriga 40 000 20 000 1 000 10 000 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Ålder kvinnor män Befolkning i Skåne år 2017, fördelad på födelseregion Källa: SCB

Sysselsättningsgraden i Skåne stiger, men är fortfarande lägst i landet 73.0% 74.0% 75.0% 76.0% 77.0% 78.0% 79.0% 80.0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 År Sysselsättningsgrad (%) Skåne Stockholms län Riket Förändring av sysselsättningsgrad (20-64 år) 2000-2017, inklusive gränspendling Källa: SCB, Örestat, StatNord

Både befolkningen och antalet sysselsatta stiger i Skåne 100 105 110 115 120 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 År Index (2000 = index 100) Befolkning Sysselsättning Förändring av befolkning och sysselsättning i Skåne (20-64 år) 2000-2017 Källa: SCB, Örestat, StatNord

Sysselsättningsgraden varierar kraftigt, lägst i större städer och gamla industrikommuner 75 80 85 % Andel sysselsatta av befolkning 20-64 år per kommun år 2017 Källa: SCB, Örestat, StatNord

Nästan alla kommuner har ökat andelen sysselsatta sedan 2005 -5.0 -2.5 0.0 2.5 5.0 Procent- enheter Förändring av sysselsättningsgrad 20-64 år per boendekommun år 2005-2017 Källa: SCB, Örestat, StatNord

Andel företagare av sysselsatta befolkning 20-64 år efter födelseland Skåne Stockholms län Riket Sverige utrikes totalt 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 Andel företagare av de sysselsatta (%) Andel företagare av sysselsatta befolkning 20-64 år efter födelseland och boenderegion, år 2017 Källa: SCB

Flertalet yrken är ojämnställda, men det rör sig åt rätt håll

Stad och land

Vad menar vi med ”Stad”, ”Stadsnära landsbygd” och ”landsbygd”?

De flesta invandrare bor i städer (både antal och andel)

Kraftig ökning av sysselsättningsgraden för utrikesfödda

Lägst sysselsättningsgrad för utrikesfödda på landsbygden Notera dock att vistelsetiden kan spela in. Många nyanlända har hamnat i mindre kommuner. En annan förklaring är att kontaktnäten är bättre i större kommuner (fler landsmän).

Landsbygd ≠ lantbruk! De ”gröna näringarna” dominerar landskapet på landsbygden, men 95 % av de sysselsatta jobbar med annat!

Låg andel som får matchande jobb efter utbildningar inriktade mot den ”gröna sektorn”, men samtidigt signaler om arbetskraftsbrist

Sammanfattning Det mesta går åt rätt håll: Sysselsättningsgraden ökar, jämställdheten ökar, (nästan) alla kommuner ökar andelen sysselsatta och befolkningen. Kraftig ökning av andel sysselsatta utriksfödda de senaste 20 åren. Men sysselsättningsgraden för utrikesfödda är fortfarande runt 27 procentenheter under andelen för inrikesfödda. Utrikesfödda kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än utrikesfödda män. Relativ likartad branschfördelning mellan inrikes och utrikesfödda oavsett regiontyp. Kön är en viktigare faktor för att förklara skillnader i branschfördelning. Endast ca 5 procent av de sysselsatta på landsbygden arbetar med ”gröna näringar”. (Men andelen är något större om vi räknar med personer med lantbruk som bisyssla). Låg andel elever som får matchande jobb efter utbildningar inriktade mot ”den gröna sektorn”, samtidigt som det finns signaler om brist.

Tack för er tid!