TILMA Halland Terapi, Information vid LäkeMedelsAvvänjning 2017-03-28
Bakgrund Kostnad 20 miljarder/år i Sverige Läkemedel 1-2 % enligt apoteksstudier och enkätundersökningar. (alkohol 300 000 i Sverige) 68 000 enligt Gerhard Larssons utredning Ca 500 svåra fall i landsting/region Vårdcentral med 10 000 listade: ca 100 varav 15 svåra med läkemedelsberoende. Alkohol ytterligare 300 st.
TILMA Öppenvård Remiss eller egenanmälan Trappning Samtalsstöd Akupunktur Toxprover Lång uppföljning Läkare, sjuksköterskor/behandlare, sekreterare TILMA finns i Varberg & Halmstad
Bedömningssamtal Socialt stöd/instabilitet Missbruk/beroende av alkohol-droger Svår psykisk sjuklighet-suicidbenägenhet Somatisk sjuklighet Praktiska aspekter Motivation
Opiater Morfin (Depolan, Dolcontin, Spasmofen) Oxikodon (Oxycontin, Oxynorm, Targiniq) 1,5-2 ggr starkare än morfin Ketobemidon (Ketogan, Petidin) Fentanyl (Matrifen, Durogesic m.fl) 50-100 ggr starkare än morfin Buprenorfin (Subutex, Norspan, Temgesic)
Kodeinpreparat (svag opiat) Kodein Panocod Citodon Treo Comp Ardinex Codalvonil 4 tabletter = 120 mg kodein motsvarar 12 mg morfin s.c
Tramadol (svag opiat) Effekt både på opioidreceptorer,serotonin och noradrenalinsystemet Kan vid utsättning ge komplexa besvär, såväl opioidlika som mer atypiska och serotonerga
Utsättningssymtom - Tramadol Opioidlika: frossa, svettningar, smärta, illamående, sömnrubbningar (influensaliknande symptom) Serotonerga: oro, ångest, hallucinationer, panikattacker, overklighetskänsla, tremor, muskelkramper
Opiatabstinens Gäspningar/svettningar/rinnande näsa Illamående/kräkning/diarré/buksmärta Influensaliknande värk/frossa Sömnstörning/irritabilitet Depression/nedsatt stresstolerans OIH Utdragen, ca 6 månader, nedsatt förmåga att glädjas
Bensodiazepiner Ångestdämpande Lugnande – sederande Muskelavslappnande Kramplösande Hämmande på vissa minnesfunktioner
Bensodiazepiner Diazepam (Stesolid) 5 mg Oxazepam (Sobril, Oxascand) 15 mg Alprazolam (Xanor) 0,5 mg Klonazepam (Iktorivil) 0,25 mg Lorazepam (Temesta) 1.0 mg Nitrazepam (Mogadon, Apodorm) 2,5 mg Flunitrazepam (Rohypnol) 0,5 mg
Bensodiazepinabstinens Oro Ångest Sömnstörning Minnestörningar Trötthet Overklighetskänslor Nedstämdhet Koncentrationssvårigheter Värk i muskler/muskelkramper Överkänslighet för ljud och ljus
Kan påverka abstinensen Vilket läkemedel man använt Dosen Hur länge medicinen använts Tidigare erfarenhet av abstinens Livssituationen Personligheten
Vad händer om vi misstolkar detta Psykiska besvär med sömnstörning, depression, koncentrationssvårigheter,irritabilitet och ångest. Motoriska problem med muskelsmärtor och spänningar, muskelsvaghet,muskelryckningar och tremor Gastrointestinala symtom med illamående, kräkningar, smärtor, obstipation och diarré Cirkulatoriska symtom som pulsstegring, blodtryckstegring och yrsel. Svettningar,köldrysningar, feber tårögdhet, rinnande näsa och gäspningar.
Riskgrupper för beroende Samsjuklighet. 30-50 % av missbrukare har psykisk sjukdom. 20-30 med psykisk sjukdom har missbruk/beroende Personlighetsstörningar ADHD Kristillstånd Tidigare missbruk/beroende Kriminalitet. Långtidssjukskrivna
Beroende som kriteriediagnos Minst 3 under en och samma 12 månadersperiod 1. Toleransutveckling 2. Abstinenssymtom 3. Kontrollförlust. Mer eller längre tid än avsetts 4. Misslyckade försök att begränsa intaget/bruket 5. Drogbruket ägnas mycket tid 6. Sociala aktiviteter påverkas negativt 7. Drogbruket fortgår trots vetskap om det orsakar fysiska eller psykiska besvär
Missbruk som kriteriediagnos (minst 1 av 4 kriterier uppfyllda upprepad eller varaktigt, under en 12 månaders period) Upprepad droganvändning som leder till misslyckande med att fullgöra sina skyldigheter i vardagen Upprepad användning av drogen i situationer som medför risk för fysisk skada t.ex. bilkörning Upprepade kontakter med rättvisan Fortsatt droganvändning trots ständiga/återkommande sociala eller mellanmänskliga problem
Hur gör vi? Jmf andra folksjukdomar. Astma/KOL, Diabetes Vårdprogram Checklistor Beroendesjuksköterska Definiera, fånga upp, svårighetsgrad, behandlingsplanering, uppföljning, remittering vid behov. Upparbetade vårdkedjor.
Sammanfattning Professionellt förhållningsätt Förebygga beroendeutveckling Känna igen beroende Adekvat behandling – åtgärder om beroende uppstått Avslutande diskussion.
Tack för uppmärksamheten!