Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Finansiering. Kassaflödesanalys
Advertisements

Välkomna till Extra stämman 2011 Lite bakgrund som information.
/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2010 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Det allmänna ekonomiska läget
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
FINANSIERINGSANALYS.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2011 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
Ekonomirapporten. April 2014
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
Bilaga 7 Resultaträkning Balansräkning
Välkommen till Ekonomiutbildning!.
Ekonomiska nyckeltal Åland Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna 1. Årsbidraget  Anger hur mycket.
Ekonomisk information och extern redovisning
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Kapitel 15 Budgeten.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressmaterial 11 september 2015.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Utgifter för utkomststöd 2014 Ari Virtanen. Utgifter för utkomststödet (enligt 2014 priserna), hushåll som fått utkomststöd 1 och årsmedeltalet för antalet.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Stadsdirektörens förslag GRUNDER FÖR BUDGETARBETET.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Informationsmöte 8 juni 2016 HSB Hakefjorden Norra.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Företagarpanelen – Q4, 2010 NOVEMBER 2010 Östergötlands län.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Placering och finansiering
Skattefinansieringen år 2015, md €
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , %
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Verkställande direktör Jari Koskinen
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2016
Y Ränta När man lånar eller sätter in pengar på ett sparkonto kan banken använda pengarna och betalar därför för att låna dem.
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1992-2017, md € Källa: Statistikcentralen

7.11.2017/hp Fasta bruttoinvesteringar 1990-2017 enligt 2017 års priser, md € (Enligt nationalräkenskaperna) Källa: Statistikcentralen, Nationalräkenskaperna 17.8.2018/mm

7.11.2017/hp Fasta bruttoinvesteringar indexerade enligt 2017 års priser, 1990=100 (Enligt nationalräkenskaperna) Källa: Statistikcentralen, Nationalräkenskaperna 17.8.2018/mm

7.11.2017/hp Fasta bruttoinvesteringar indexerade enligt 2017 års priser, 2000=100 (Enligt nationalräkenskaperna) Källa: Statistikcentralen, Nationalräkenskaperna 17.8.2018/mm

Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar 1997-2017 i gängse priser, md € (Enligt kommunernas bokföring. Innehåller affärsverk, men inte bolag) 1) Icke-avskrivningsbara investeringar = land och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) – poster som hör till bildandet av samkommunen. År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. Källa: Statistikcentralen 17.8.2018/mm

Den kommunala sektorns årsbidrag och nettoinvesteringar1) 1991–2017, md € 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter – finansieringsandelar – inkomster från försäljning av anläggningstillgångar. Bolagiseringen av de kommunala affärsverken 2014 inverkar på nettoinvesteringarnas nivå år 2014. Bolagiseringen av de kommunala affärsverken 2014 inverkar på nettoinvesteringarnas nivå år 2014 17.8.2018/mm Källa: Statistikcentralen

7.11.2017/hp Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och ändringen av lånestocken samt lokalförvaltningens nettoutlåning 1997-2017, md € 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. Källa: Statistikcentralen 17.8.2018/mm

Årsbidragets tillräcklighet för avskrivningar och investeringar Kommunerna och samkommunerna (inkl. affärsverk, men inte bolag), % % Medeltal 114 % 100 % Medeltal 73 % Medeltal 63 % 1) Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 17.8.2018/mm Källa: Statistikcentralen

Förändring i kommunernas lånestock 2000–2017, mn € 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2017 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 630 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2017 25.6.2018/mm Källa: Statistikcentralen

Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt kommunstorlek 31.12.2017, €/inv. Kommunens invånarantal 31.12.2017 - 2000 2001- 5000 5001- 10000 10001- 20000 20001- 50000 50001-100000 100001- Alla kommuner 25.6.2018/mm Lähde: Tilastokeskus, tilinpäätösennakko

Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt landskap 31.12.2017, €/inv. 25.6.2018/mm Lähde: Tilastokeskus, tilinpäätösennakko

Kommunkoncernernas lånestock åren 2000-2017, md € 12,7 13,5 14,3 15,5 16,8 18,0 18,9 19,8 20,8 22,8 24,6 25,5 27,4 30,2 31,6 32,8 33,8 Källa: Statisrtikcentralen, bokslutsprognos 25.6.2018/mm

Kommunernas och samkommunernas låneskötselbidrag1) 1997-2017 1) Låneskötselbidraget visar hur kommunens inkomstfinansiering räcker till för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Låneamorteringar) Kommunens låneskötselförmåga är god om värdet för nyckeltalet överstiger 2, tillfredsställande om nyckeltalets värde är 1–2 och svag om nyckeltalets värde är mindre än ett. I dessa fall måste man ta mera lån för att sköta det främmande kapitalet, realisera egendomen eller minska på likvida medel. Kommunernas och samkommunernas låneskötselbidrag har under åren 1997-2016 varit i medeltal 1,7 17.8.2018/mm Källa: Statistikcentralen

Genomsnittsräntan för kommunernas lånestock 1997-2017, % Ränteutgifterna enligt resultaträningen dividerat med lånestocken år t och t-1 1) Ränteutgifterna enligt resultaträkningen dividerat med lånestocken år t och t-1 Källa: Statistikcentralen, FM 17.8.2018/mm