Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8 Rehabiliteringskoordinator – ett stöd i tidig samverkan mellan arbetsgivaren och sjukvården Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8

Välkomna! Inledning – Eva Magnusson, förbundschef Samordningsförbundet Stockholms stad Ökad risk för sjukskrivning i kontaktyrken - Josefine Hagmyr och Johan Degerman, Försäkringskassan Alternativ till sjukskrivning & villkoren i sjukförsäkringen – Josefine Hagmyr och Johan Degerman, Försäkringskassan Rehabkoordinatorernas uppdrag – Annika Allard och Carina Lundgren Tack för idag! Initiativet till dagens kunskapsdialog kommer från våra Lokala samverkansgrupper. Där har ett behov identifierats av att öka kunskapen kring rehabiliteringskoordinatorns roll och uppdrag i vården för att underlätta en tidig samverkan mellan vård och arbetsgivare så att individen får stöd i sin återgång i arbete.

Syftet med kunskapsdialogen att sprida kunskap om rehabiliteringskoordinatorns roll och uppdrag att sprida kunskap om hur vi som arbetsgivare, med stöd av rehabiliteringskoordinatorn, kan samverka med vården kring våra medarbetare med ohälsa, i syfte att förhindra och förkorta sjukskrivningar.

Skillnader i mäns och kvinnors sjukskrivning Jämställdhet och kvinnors dubbelarbete Skillnader i sjukskrivningsdiagnoser Kvinnor i Sthlms kommun är sjukskrivna dubbelt så mycket som män är. Sjukpenningtalet för kvinnor i Sthlms kommun är 10,5 och män 5,4- totalt ligger sjukpenningtalet i kommunen på 8,5. I länet så är fördelningen 11,2 för kvinnor och 5,8 för män. (Sjukpenningtalet är antal dagar med utbetald sjukpenning och rehabersättning) Fyra huvudorsaker till skillnader mellan kvinnor och mäns sjukskrivningsmönster: Jämställdhet och kvinnors dubbelarbete- kvinnor tar generellt sett fortfarande ett större ansvar för det informella arbetet i hemmet jämfört med män. Kvinnors situation idag innebär i hög grad att familj och yrkeskarriär ska kombineras, men trots det har kvinnor fortfarande huvudansvar för hemmet vilket leder till en hög total belastning. Könssegregerad arbetsmarknad- den segregerade arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män har olika yrken och därmed utsätts för olika arbetsförhållanden och belastningar i arbetet. Kvinnor arbetar i en mycket högre utsträckning i kontaktyrken än män där risk för sjukskrivning är mycket högre än i andra sektorer. Skillnader i sjukskrivningsdiagnoser- Sjukskrivning med psykiatriska diagnoser har ökat kraftigt under de senaste åren och är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män. Ungefär 48 procent av kvinnors sjukfall har en psykiatrisk diagnos. Motsvarande siffra för männen är 36 procent. Kvinnor har, oavsett yrke, en högre risk att drabbas av sjukskrivning med psykiatriska diagnoser, däribland depression. Försäkringskassans analyser visar att risken för sjukskrivning med psykiatriska diagnoser är särskilt hög inom sektorerna för vård, omsorg och utbildning. Risken är lika hög för kvinnor som för män i dessa yrken, men eftersom kvinnor arbetar i större utsträckning i dessa sektorer är det fler kvinnor som drabbas (Försäkringskassan 2013). Minskat antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar- Före regeländringen 2008 var det betydligt fler kvinnor som beviljades sjukersättning jämfört med män. Vanligtvis skedde det genom övergång från sjukpenning till sjukersättning. I och med att färre kvinnor beviljades sjukersättning blev en större andel kvinnor kvar med sjukpenning vilket kan förklara en del av den ökade skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Könssegregerad arbetsmarknad Minskat antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar

Försäkringsvillkor En person som är anställd kan få ersättning från sjukförsäkringen i 180 dagar om hens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom i de arbeten som arbetsgivaren kan erbjuda. Efter 180 dagar ser villkoren i sjukförsäkringen annorlunda ut vilket innebär att många personer inte längre kan få sjukpenning. Vad är viktigt för mig som arbetsgivare att göra och agera på utifrån de här villkoren? Vad kan konsekvensen bli om jag inte gör någonting? Vad är viktigt för mig som läkare att göra och agera på utifrån de här villkoren? Vad kan konsekvensen bli för individen om jag inte gör någonting? Vad är viktigt för mig som individ att göra och agera på utifrån de här villkoren? Vad kan konsekvensen bli om jag inte gör någonting? En allmän sjukförsäkring med villkor När man som chef är ansvarig för sina medarbetares arbetslivsinriktade rehabilitering så kan det vara bra att känna till hur villkoren i sjukförsäkringen ser ut. Tanken med sjukförsäkringen är att den ska ge ekonomisk trygghet när en person är sjuk och inte kan jobba och få lön. Tanken med sjukförsäkringen är också att individen och de aktörer som ansvarar för att ge individen rehabilitering, dvs vården och arbetsgivaren, ska jobba aktivt med rehabilitering så att individen kan komma tillbaks till arbete så snart som möjligt. Så här ser villkoren i sjukförsäkringen ut: Försäkrad i 180 dagar för arbete hos den egna arbetsgivaren. Där efter endast försäkrad om man inte har någon arbetsförmåga alls i arbeten som finns på arbetsmarknaden. .

Arbetsgivarens plan för återgång i arbete Vad: Arbetsgivare är skyldiga att ta fram en plan som innehåller de åtgärder som behövs för att möjliggöra sjukskrivna medarbetares återgång i ordinarie eller anpassat arbete hos arbetsgivaren så snart det är möjligt. När: nedsatt arbetsförmåga 30 dagar nedsatt arbetsförmåga antas under minst 60 dagar Varför: Stödja arbetet med anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen för att göra det möjligt för arbetstagaren att återgå i arbete hos arbetsgivaren Stärka arbetstagarens ställning på arbetsplatsen genom att riktiga prövningar av möjligheterna att återgå i arbete görs tidigt och löpande Blankett Plan för återgång i arbete Ny lag från 1 juli 2018: Arbetsgivaren ska ta fram en plan för återgång i arbete inom 30 dagar från det att en person sjukskrivit sig om man kan anta att personen kommer att vara sjukskriven i över 60 dagar. Varför en plan? För att stärka individens möjligheter till anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen för att öka förutsättningarna för återgång i arbete Vem ska göra planen? Arbetsgivaren ansvarar för att ta fram planen i samråd med sin medarbetare När ska planen göras? Senast när medarbetarens arbetsförmåga har varit nedsatt i 30 dagar om det kan antas att förmågan kommer vara nedsatt under minst 60 dagar Vad ska planen innehålla? Planen bör innehålla de åtgärder, som behövs för att möjliggöra en återgång i ordinarie eller anpassat arbete så snart det är möjligt. I planen bör ingå att arbetsgivaren vidtar anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder, Arbetsgivaren ska senast dag 30 ha upprättat en plan för återgång i arbete (dokumenterat) Om arbetsförmågan antas nedsatt minst 60 dagar Undantag     - sjukfall som antas bli kortare än 60 dagar     - eller om hälsotillståndet inte tillåter    Kan begäras in från ag av FK enligt 110 kap. 31 § SFB                 Läs förarbetet till lagförslaget: https://www.regeringen.se/49571d/contentassets/054ad0aa67b7497b87020371f385b26f/forstarkt-rehabilitering-for-atergang-i-arbete.pdf Arbetsgruppen anser att det behövs strukturer som ger den anställde en starkare ställning i rehabiliteringskedjan och att det på arbetsplatserna görs omsorgsfulla prövningar vilka möjligheter som finns för återgång i arbete hos befintlig arbetsgivare. Arbetstagaren måste ha rätt att få sina möjligheter att återgå i arbete klarlagda och även kunna få de verkningsfulla insatser på arbetsplatsen som gör detta möjligt. Arbetsplatsanknuten rehabilitering: Företagshälsovård Rehabiliteringsförsäkringar AFA-försäkring Bidrag till arbetshjälpmedel Bidrag till arbetsplatsnära rehabiliteringsstöd Förstärkta samarbetet Samordningsförbund Reko – ska underlätta för patienten att återgå eller vara kvar i arbete Parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande Parlamentariska socialförsäkringsutredningen konstateras i slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) att kunskaperna om effektiva insatser som kan hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet är bristfällig. Enligt utredningen råder det brist på effektstudier och innebörden av så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering är oklar, vilket gör det svårt att göra sammanställningar om effekter. Utredningen redogör för litteratursammanställningar med tillhörande rekommendationer om vilka faktorer och insatser som, utrett strukturellt och organisatoriskt perspektiv, har betydelse för återgång i arbete. Kommitténs slutsatser utifrån litteratursammanställningarna är att det finns stöd för följande egenskaper hos en struktur för återgång i arbete: – Tidig kontakt från arbetsgivare och erbjudande om arbetsanpassning gynnar återgång i arbete. – Kontakt mellan arbetsgivare och hälso- och sjukvård är avgörande. – Det finns gott stöd för värdet av en koordinator som håller ihop processen. – Ett inledande samtal med individen om prognos och möjliga hinder och behov av åtgärder bör ske tidigt. – Den sjukskrivnes delaktighet i utformningen av åtgärdsprogram och kontinuerlig kommunikation. – Långtidsfrånvarande behöver förutom hälsofrämjande åtgärder hjälp med omställning.

Vad kan en Plan för återgång i arbete innehålla? Anpassning av arbetsmiljö, arbetstider, arbetsuppgifter Tidig kontakt med vården Arbetsresor Arbetsträning b Tät kontakt och uppföljning med medarbetaren Arbetshjälpmedel Företagshälsovård Medicinsk rehabilitering på arbetstid/förebyggande sjukpenning Deltidssjukskrivning Tillfälliga arbetsuppgifter Utbildning/omskolning Omplacering till annan tjänst Förflyttning

Bidrag som arbetsgivare kan få vid arbetslivsinriktad rehabilitering Bidrag till arbetsgivare för kostnader när en medarbetare genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering – AFA Försäkring Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro hos medarbetare – Försäkringskassan Bidrag till arbetsgivare för arbetshjälpmedel - Försäkringskassan

Rehabkoordinator Annika Allard, Hässelby och Abrahamsbergs vårdcentral Carin Lundgren, Traneberg och Brommaplans vårdcentral

Rehabkoordinator Rehabkoordinatorns roll Att stödja patienten i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samordnare mellan sjukvården och andra aktörer. Kontaktperson för patienten, rehabaktörer, arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedling. Underlätta och stimulera återgång i arbete.

Rehabkoordinator Målgrupp - Patienter som är folkbokförda i Sverige och som är sjukskrivna eller löper risk att bli sjukskriven. - Vuxna i arbetsför ålder mellan 16-67år. - Max sjukskrivna i 180 dag, men helst så tidigt som möjligt. - Patienter med många korta sjukskrivningar. - Patienter som är i arbete men som riskerar sjukskrivning. - Ffa patienter med lätt/medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik.  

Rehabkoordinator Hur arbetar rehabkoordinatorn med patienten? Kartlägger orsaker Bedömer rehabiliteringsbehov Upprättar förslag på rehabilitering och återgång till arbete. Kallar till möten Följer upp och koordinerar Ger individuellt stöd och information Vid behov, håller i externa kontakter som tex FK, AF och arbetsgivare.

Rehabkoordinator Rehabilitering Medicinsk rehabilitering Psykosocial rehabilitering Fysisk rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabkoordinator Arbetslivsinriktad rehabilitering – Tidig arbetsgivarkontakt Håll kontakt med sjukskriven medarbetare Rehabmöte- för samverkan kring arbetsåtergång Företagshälsovård Upptrappning av arbetsförmåga

Rehabkoordinator Frågor, avslut & tack! annika.allard@sll.se carin.a.lundgren@sll.se